Omställningsstödet: Samsyn mellan parter och regering

Under onsdagsförmiddagen träffade LO, PTK och Svenskt Näringsliv företrädare för regeringen för att prata om omställningsstudiestödet.

Från regeringshåll deltog utbildningsminister Mats Persson (L), arbetsmarknadsminister Johan Persson (L) och Jesper Ahlgren, statssekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson (M) på Finansdepartementet.

Ingen av regeringsföreträdarna har velat svara på Arbetsvärldens frågor.

Bland parterna tyckte man dock att mötet var bra. Både PTK:s Martin Wästfelt och Svenskt Näringslivs Carina Lindfelt säger att det finns en samsyn mellan parterna och regeringen.

– Det finns självklart barnsjukdomar och vi har fått besked om vad de gör, säger Martin Wästfelt.

Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsavdelningen hos Svenskt Näringsliv, säger.

– Det var ett bra möte. Vi har försett dem med underlag om vilka frågor som bekymrar oss. Vi har haft en god dialog kring dem.

PTK: Inte oeniga med regeringen

Enligt Martin Wästfelt bereder regeringen frågor som parterna tycker är viktiga. På mötet fanns ingen fråga som parterna och regeringen var grundläggande oeniga om, enligt honom.

LO, PTK och Svenskt Näringsliv hade skickat in en skrivelse med frågor fack och arbetsgivare ville diskutera. De långa handläggningstiderna hos CSN fanns inte med i skrivelsen. Detta var dock en stor del av diskussionen på mötet.

– Det är inte acceptabelt att besluten tar så lång tid. Det finns risk att folk hoppar av från studierna för att de inte fått något beslut om studiestöd i god tid, säger PTK:s Martin Wästfelt.

Han berättar att regeringsföreträdarna inte berättat konkret vad de tänker göra.

– Vi lägger oss inte i hur de gör men staten måste se till att myndigheten klarar sin uppgift.

Den som vill studera och få omställningsstudiestöd ska första vända sig till sin omställningsorganisation – till exempel Omställningsfonden, TRR Trygghetsrådet eller Trygghetsfonden TSL.

Organisationen kollar om den som söker uppfyller kraven för omställningsstudier, om studierna kommer att stärka personens ställning på arbetsmarknaden och att det inte är en utbildning som arbetsgivaren borde bekosta.

Personer i bristyrken ska få det lättare

Om omställningsorganisationen säger ja kan den som söker vända sig till CSN, som beslutar om studiestöd. Omställningsorganisationerna har inte samma problem som CSN att hinna med att behandla ansökningarna.

Parterna kritiserar även CSN för att de sagt nej till sökande som arbetar i ett bristyrke och då handlar det om en person som inte tillhör någon omställningsorganisation. Då har personen fått vända sig direkt till CSN.

Utbildningsminister Mats Persson ger parterna stöd. Till TT säger han att det ska bli lättare att karriärväxla även för dem som jobbar inom bristyrken med hjälp av omställningsstödet.

CSN kan lämna tillbaka hälften av pengarna

CSN klarar inte att ta hand om alla ansökningar för omställningsstudiestöd. Enligt CSN:s generaldirektör Christina Forsberg har myndigheten fått in 50 000 ansökningar för studier under 2023.

CSN har tagit beslut om 13 000 av dem och beviljat studiestöd för 2 500.

Det är långt ifrån de 28 200 helårsstudenter som väntas till 2026 då systemet ska vara i full drift.

CSN förklarar att reglerna för omställningsstudiestöd är för komplicerade och att CSN har för få handläggare. Myndigheten vill att reglerna ska förenklas och vill ha pengar till fler handläggare.

Om inget händer tror CSN att man måste lämna tillbaka hälften av anslagen, 600 miljoner kronor för i år, och för nästa år är prognosen än mer dyster. Då kommer CSN lämna tillbaka 2 miljarder av anslaget på 2,84 miljarder kronor.

Regeringen och parterna är överens om att fortsätta diskutera omställningsstudier och om studiestöd. Nästa möte blir i höst.