Förhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv bröt samman tidigare i höst, men på LO-sidan förs samtal om industrianställdas möjligheter till omställning. IF Metall har börjar diskutera med arbetsgivarna om ett nytt omställningsavtal med planen att få med frågan i avtalsrörelsen.
Riktigt exakt hur samtalen förs och vart de ska leda vill inte IF Metall berätta, men en anledning är att automatisering, robotisering och digitalisering förändrar industriarbetet, och behovet av kompetensutveckling.
– Dels ser vi att vissa arbetsuppgifter försvinner i digitaliseringen. Men vi ser också en polarisering: vissa jobb blir mer kvalificerade, till exempel med övervakning av styrsystem som ställer krav på systemförståelse. Annat arbete standardiseras mer och delas upp i mindre delar som i princip vem som helst kan lära sig på några dagar, säger Josefine Larsson, utredare på IF Metall med inriktning på utbildning och kompetensförsörjningssystem.
Utvecklingen har pågått under många år. Från IF Metall har man tillsammans med arbetsgivarsidan därför länge jobbat med bland annat Teknikcollege för att höja kvaliteten i teknisk yrkesutbildning.
Nytt verktyg för validering
Men de yrkesverksamma medlemmarna måste också få ökade möjligheter att kompetensutveckla och vidareutbilda sig. I år har man efter många års diskussioner lyckats ta fram ett valideringverktyg för att validera baskunskaperna inom industrin. Det är inte bara användbart för att hjälpa in exempelvis nyanlända till industrin.
– Vi ser möjligheter att lyfta hela företag – nu kan vi identifiera vilka kompetenser som finns och var de behöver kompletteras, säger Josefine Larsson.
Men utan möjlighet att verkligen komplettera sina kunskaper blir verktyget bara en test av anställda, som kan väcka motstånd. Det behövs incitament och system, det är delvis detta som omställningssamtalen handlar om.
– Vi har inte riktigt landat i hur det ska se ut, men någon typ av kompetensutvecklingssystem handlar det om.
Inspiration från Tyskland
IF Metall har inte räknat på hur automatiseringen, robotiseringen och digitaliseringen har påverkat antalet jobb. Men man har inspirerats av det tyska facket IG Metalls arbete med Industrialisering 4.0 som har gjorts just i ljuset av digitaliseringen. En av de viktigaste slutsatserna där, berättade professor Wolfgang Schröder på ett seminarium i höst i Stockholm, är att facken måste delta i utvecklingen, involvera de anställda och arbeta med kompetensutveckling.
Även om IF Metall och Sverige är sena i det arbetet jämfört med Tyskland är digitaliseringen är väldigt närvarande i förbundets arbete. Det säger Ola Asplund, senior adviser på IF Metall, som länge har arbetat med frågan om nyindustrialisering.
– Man dramatiserar diskussionen onödigt mycket när man säger att många jobb försvinner genom digitaliseringen. I själva verket handlar den tekniska utvecklingen om successiv förändring i samhället i stort, och enkla fysiska arbetsuppgifter har robotiserats länge. Men tittar man på enskilda delar kan det gå snabbt.
Ökade krav på kompetens
Att förutse hur framtidens industrier och industriarbete kommer att se ut, det är ett svårt jobb, menar Ola Asplund.
– Digitaliseringen har några givna punkter, men det påverkar så mycket att vi inte i vår vildaste fantasi kan peka ut var alla effekterna kommer. Det bli så många dimensioner att det blir en jättekomplicerad matris.
Men att det ökar kompetenskraven är säkert. Och med anledning av omställningsförhandlingarna säger Ola Asplund att fackets legitimitet handlar om att man kan se till att medlemmarna kan haka på den här utvecklingen.
– Vi ser ett starkt upplevt behov hos våra medlemmar att komma framåt i den frågan. Jag vet inte vad det i slutändan innebär, men någon form av byte, med fördelar för våra medlemmar och fördelar för arbetsgivarna. Det handlar om förmågan till omställning. Vi kan inte nöja oss med att sitta still i båten, det händer för mycket i industrin så vi måste ta tag i frågorna.
– Det är vår jäkla skyldighet att så gott det går minska riskerna för våra medlemmar.
