I dag presenterar framtidsminister Kristina Perssons analysgrupp för framtidens arbetsmarknad huvuddragen i ett kommande förslag på DN Debatt på politik för ett bredare och starkare livslångt lärande som ska omfatta alla på arbetsmarknaden.
Förslaget innehåller en allmän och obligatorisk kompetensförsäkring för alla på arbetsmarknaden, med vägledning för alla vuxna över 30 år. Här har man parternas omställningsmodeller som förebild. Men hur en utbyggd statlig politik för detta ska fungera ihop med kollektivavtalade försäkringar föreslås utredas av staten och parterna på arbetsmarknaden tillsammans.
Har försökt fånga drivkrafterna bakom
Katinka Hort, huvudsekretare i analysgruppen. Foto: Ewa Persson
Arbetsvärlden intervjuade analysgruppens huvudsekreterare Katinka Hort någon vecka innan gruppens förslag offentliggjordes på fredagen. Då berättade hon att arbetet i analysgruppen med att försöka fånga de drivkrafter som finns och som får konsekvenser för framtidens arbetsmarknad i första hand handlar om att få en bild av kunskapsläget i dag, i ljuset av globalisering, demografin och digitalisering.
– Det är ett enormt fält på ett år. Man kan inte göra nya studier, och vi ska samtidigt hela tiden ha ett fokus på vad som behöver göras i politiken.
Hittills finns två underlagsrapporter, en om digitaliseringens effekter på arbetslivet och en om globaliseringens effekter på inkomstspridningen.
– Och vi landade ganska snart i att jobben kommer inte i första hand att försvinna, men många jobb inte minst i mittenfåran kommer att förändras till både innehåll och kompetenskrav.
En annan slutsats är: för att fortsätta vara anställningsbara kommer många människor att behöva ett mycket väl fungerande system för livslångt lärande.
– Vi talar ofta om utbudet av utbildningar, men man måste också skapa förutsättningar för att ta de möjligheterna som utbildningsutbudet ger, och det har vi diskuterat i gruppen.
Diginomics ökar polariseringen
Den ena underlagsrapporten är författad av Swedbanks ekonom Anna Breman, som även sitter i analysgruppen. Den beskriver Diginomics, digitaliseringens ekonomi, och dess konsekvenser för framtidens arbetsmarknad. Forskningen visar att digitaliseringen redan har ökat polariseringen av löner, mellan grupper och även inom yrkesområden, inte minst för tjänstemannagrupperna. Den polariseringen tros öka, och avgörande i framtiden blir möjligheterna och incitamenten till kompetensutveckling och omställning för alla. Samtidigt kan allt fler komma att tillhöra grupperna egenföretagare och de med osäkra anställningar.
Arbetsgruppen kommer också att titta på om könssegregationen i arbetslivet kommer att påverkas, samt på utbudet av utbildningar, nyanländas etablering och en alternativ arbetsmarknad för dem som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden.
Först hade man inte tänkt att ta med migrationsfrågan eftersom regeringen redan arbetar med just integrationen i arbetslivet.
– Men under hösten bestämde vi oss för att ta med det i alla fall, och kommer att ha en workshop om det i vinter, säger Katinka Hort.
Efter ett års arbete, i mitten av mars 2016, ska ett slutligt förslag vara klart att lämnas över till regeringen om vilka åtgärder man tycker krävs för att bygga rätt beredskap för förändringarna i arbetslivet de kommande 10-15 åren.
Arbeten i framtiden
Analysgruppen är en av tre externa framtidsgrupper som på uppdrag av framtidsminister Kristina Persson (S) ska analysera behovet av politik inom olika framtidsfrågor som annars inte fångas upp av departementen. Gruppen för arbeten i framtiden leds gemensamt av Kommunals ordförande Annelie Nordström och ekonomen Klas Eklund.
Efter ett års arbete, i mitten av mars 2016, ska ett slutligt förslag vara klart att lämnas över till regeringen om vilka åtgärder man tycker krävs för att bygga rätt beredskap för förändringarna i arbetslivet de kommande 10–15 åren.
