IG Metalls lönekrav: 8,2 procent – ”ingen bra signal” Metallarbetare i Ludwigsfelde under en varningsstrejk 2018. Den gången krävde man 6 procents löneökning. Foto: TT

IG Metalls lönekrav: 8,2 procent – ”ingen bra signal”

Avtalsrörelse Tyska IG Metall kräver löneökningar med 8,2 procent nästa år. Både fack och arbetsgivare i Sverige är överens om att förhandlingsresultatet i Tyskland har stor betydelse för den svenska avtalsrörelsen som man nu förbereder.
Göran Jacobsson
11 maj 2022
+1
2
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
4

Det var på tisdagen som IG Metall slog fast sitt lönekrav på 8,2 procent och det gäller för stålindustrin. På sin hemsida motiverar det tyska facket kravet med de snabbt stigande priserna och med att det går bra för många av de tyska företagen. IG Metall har 2,2 miljoner medlemmar. Förhandlingarna börjar 13 maj och kravet gäller för ett 12 månader långt avtal.

− IG Metalls krav är ingen bra signal. Jag hade ju hellre sett att det var hälften så högt, säger Tomas Undin, förhandlingschef hos Teknikföretagen.

Han förklarar också att det är Tyskland och Finland som brukar vara de främsta referenspunkterna för de svenska avtalen.

Industriavtalet

Bakom Industriavtalet står fack och arbetsgivare i industrin. De fackliga organisationerna är Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Livs och GS. På arbetsgivarsidan finns Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen, Skogsindustrierna, Industriarbetsgivarna, IKEM, GFF, Trä- och möbelföretagen, Jernkontoret, TEKO, Gröna arbetsgivare och Svemin.

+ Expandera

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger:

− Det tyskarna gör har betydelse för oss. Deras krav är inte så viktigt utan det väsentliga är vad de gör upp om.

Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt har samma uppfattning och han tillägger:

− Vi höjer de utgående lönerna. De tyska avtalen är annorlunda. De höjer lägstalönerna i avtalen och det skapar ett tryck underifrån på lönerna. Dessutom har de öppningsklausuler som innebär att det lokalt går att komma överens om höjningar under den centrala nivån.

Svenska fackens krav nära resultatet

I Sverige styr avtalen i industrin lönepåslagen på hela arbetsmarknaden. Arbetsvärlden har tidigare gått igenom de sju avtalsrörelser som föregick pandemin. I genomsnitt fick facken ut 77 procent av sina krav i lönepåslag. Utfallet låg på mellan 67 och 87 procent av de ställda lönekraven.

− Våra krav brukar vara närmare avtalsresultatet jämfört med det tyska facket. De har högre fallhöjd på sina krav än vi, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Tyska fack kräver kompensation

Petter Hällberg på Medlingsinstitutet säger samma sak och tillägger att de tyska facken har krävt närmare 6 procent inför förhandlingarna efter finanskrisen och före pandemin. De har fått ut mellan hälften och och två tredjedelar av sina krav, det vill säga 2,5−3,5 procents löneökningar.

Svensk avtalsrörelse

Nästa år löper industrins avtal ut sista mars och det blir en omfattande avtalsrörelse. Omkring 450 avtal ska förhandlas 2023 och dessa avtal omfattar 2,2 ,miljoner anställda. Det totala antalet avtal i Sverige är 644. I år är det 31 avtal som löper ut.

Källa: Medlingsinstitutet

+ Expandera

− Det finns inget starkt samband mellan krav och utfall. Det har pendlat mycket så det är svårt att göra någon prognos.

Petter Hällberg säger också att de tyska avtalen har givit drygt 1 procent under själva pandemin och att i kravet på drygt 8 procent finns ett visst mått av kompensation för att avtalen legat lågt.

Vi får följa utvecklingen och vara beredda på att göra sena ändringar

Förberedelserna inför nästa års avtalsrörelse i Sverige pågår redan både hos facken och arbetsgivarna i industrin. Facken inom industrin kommer att siffersätta sina krav i november.

Fack och arbetsgivare kommer att utbyta krav den 21 december.

− Det går inte att ha några bestämda uppfattningar om avtalsfrågorna. Vi får följa utvecklingen och vara beredda på att göra sena ändringar, säger Tomas Undin hos Teknikföretagen.

Inflationen utmaning för parterna

Förhandlingarna i Tyskland har betydelse för löneförhandlingar i hela Europa. Esther Lynch är biträdande generalsekreterare för Europafacket, EFS. Hon säger till Financial Times att alla som förhandlar om löner i Europa tittar mycket noga på förhandlingarna i tysk industri. Men Teknikföretagens Tomas Undin menar att det finns ofantliga osäkerhetsmoment.

− Det kan hända enormt mycket under tiden fram tills avtalen ska ingås, säger Tomas Undin.

Han pekar på kriget i Ukraina, att Kina stänger ner och brist på råvaror.

Om förtroendet inte är kvar så blir det svårt att ha inflationsmålet som ankare i avtalsrörelsen. Då finns risken att vi jagar inflationen och tar i för att kompensera

Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall säger att facket utgår ifrån att Riksbanken gör sitt jobb och ser till att den höga inflationen är tillfällig och ser till att förtroendet för inflationsmålet bibehålls.

− Om förtroendet inte är kvar så blir det svårt att ha inflationsmålet som ankare i avtalsrörelsen. Då finns risken att vi jagar inflationen och tar i för att kompensera för inflation och att vi då förstärker inflationen.

Unionens Martin Wästfelt konstaterar att medlemmarna i stort sett haft ökade reallöner under 25 år.

− Inflationen nu är en utmaning och den skapar problem med köpkraften för våra medlemmar, men i grunden är Industriavtalet en bra modell för lönebildningen, säger han.

Relaterad läsning

Göran Jacobsson
11 maj 2022
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera

    Kommentera artikeln

    Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

    Hämtar fler artiklar