Journalistförbundets styrelse har redan sagt ja till las-överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, men på kongressen i höstas fick den kraftig kritik för sitt ställningstagande. Styrelsen hade inte förankrat det bland medlemmarna, ansåg kritikerna.
Debatten ledde fram till kongressbeslutet om en medlemsomröstning. I slutet av maj eller början av juni avgör medlemmarna om förbundet ska vara en del av las-överenskommelsen eller ställa sig utanför huvudavtalet.
Public service-anställda kan välja bort sitt medlemskap
Frågan handlar inte bara om huruvida journalister ska få del av de bättre avtalade studieförmånerna och i fortsättningen vara anslutna till TRR. Båda frågorna förutsätter en underskrift av huvudavtalet.
Vid ett nej riskerar dessutom förbundet att journalister inom de tre public service-bolagen, Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion, väljer bort sitt medlemskap, vilket Journalisten tidigare skrivit om. Genom att vara oorganiserade eller gå med i Unionen får de ändå tillgång till de bättre förmånerna i huvudavtalet.
Det är oklart vad som händer vid ett nej, men vår roll kommer att förändras
Vid ett nej kan denna valmöjlighet av förbundstillhörighet vara attraktiv för cirka 2 300 journalister eller mer än 20 procent av de 10 700 yrkesverksamma medlemmarna.
– På public service är situationen speciell. Om du väljer att gå ur Journalistförbundet vid ett nej kommer du få mycket bättre ekonomiska villkor i och med att du då omfattas av huvudavtalet, bekräftar Ulrika Hyllert, ordförande i SJF, för Arbetsvärlden.
Avtalsskillnader smärtsamma för små förbund
Inom public service tillämpas kollektivavtalen utifrån vilket förbund den anställde tillhör. När avtalen är likalydande spelar detta ingen roll, men när innehållet skiljer sig kan konsekvenserna bli stora.
Ulrika Hyllert har tidigare varit ordförande för journalistklubben på Sveriges Radio och har erfarenheter av hur smärtsamt avtalsskillnader kan vara för ett litet fackförbund.
Under en period skilde sig villkoren för visstidare som var programanställda. I Unionens och Sacos avtal kunde de arbeta i fyra till fem år utan att få tillsvidareanställning eller förtur till lediga tjänster. För medlemmar i Journalistförbundet gällde en två-årsgräns.
Om du väljer att gå ur Journalistförbundet vid ett nej kommer du få mycket bättre ekonomiska villkor i och med att du då omfattas av huvudavtalet
Även om anställningsformen saknade trygghet lämnade många programanställda Journalistförbundet för att kunna behålla sin anställning ytterligare ett par år.
– Vi har sett att våra medlemmar vill vara med i vårt yrkesförbund, men om det handlar om vägvalet när det gäller enskilda villkoren väljer man det som är mest fördelaktigt för en själv, vilket jag verkligen inte ifrågasätter, säger Ulrika Hyllert.
Försämrad trygghet vid uppsägning föremål för kritik
Inom andra mediaföretag täcker förbundets avtal alla journalister. Vid ett nej från medlemmarna gäller enbart lagstiftningen utan huvudavtalets tillägg.
Å andra sidan innehåller huvudavtalet också generösare bestämmelser för arbetsgivare som säger upp personal. Bland annat utökas undantagen i turordningen vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Just den försämrade tryggheten vid uppsägningar är en av huvudpunkterna för avtalets kritiker.
Medlemsomröstningen i Journalistförbundet ställer även frågan om medlemskapet i PTK på sin spets. Kan ett förbund som avvisar själva huvudavtalet i kartellen vara fortsatt medlem?
Vi har sett att våra medlemmar vill vara med i vårt yrkesförbund, men om det handlar om vägvalet när det gäller enskilda villkoren väljer man det som är mest fördelaktigt för en själv
Den frågan har aldrig prövats, säger man på PTK. Stadgarna ger heller ingen klar vägledning, men det är naturligtvis problematiskt om ett förbund som varit med om att förhandla fram huvudavtalet ställer sig vid sidan av, konstaterar man också på PTK.
– Det är oklart vad som händer vid ett nej, men vår roll kommer att förändras. Saken handlar också om hur andra förbund i PTK förhåller sig till oss om vi inte skulle anta huvudavtalet, säger Ulrika Hyllert.
Om minst 50 procent av medlemmarna deltar i omröstningen är den beslutande, annars är den rådgivande.