Från i dag gäller nya regler för den som vill visselblåsa Lise Donovan, TCO och Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert, menar att det finns fällor med den nya visselblåsarlagen. Foto: Janerik Henriksson/Annika Byrde/ NTB /TT

Från i dag gäller nya regler för den som vill visselblåsa

Visselblåsarlagen I dag, den 17 december, träder den nya visselblåsarlagen i kraft. Tanken är att det ska bli lättare att rapportera missförhållanden på den egna arbetsplatsen. Men yttrandefrihetsexperten Nils Funcke varnar för att den nya lagen snarare gör visselblåsning svårare än innan.
17 dec 2021 | 08:19
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0

Enligt EU:s visselblåsardirektiv måste medlemsstaterna senast i december i år säkerställa i nationell lag att det finns säkra vägar för att rapportera missförhållanden på arbetsplatserna.

I dag träder lagen i kraft i Sverige.

– Kraven för arbetsgivarna handlar framför allt om att upprätta säkra interna rapporteringssystem där den som slår larm ska skyddas, säger Lise Donovan, jurist vid TCO.

Interna säkra rapporteringssystem

Det kommer att ta ett par år innan lagen gäller fullt ut inom alla verksamheter. Senast 17 juli 2022 ska all offentlig verksamhet och företag med mer än 249 anställda ha säkerställt att de har säkra interna rapporteringssystem, företag med 50 till 249 anställda har till december 2023 på sig. Företag med mindre än 50 anställda behöver inte upprätta särskilda rapporteringskanaler.

Alla anställda har dock ett skydd mot repressalier om de visselblåser enligt lagens krav. Personuppgifter i viselblåsarlarmet ska hanteras på särskilt vis av arbetsgivaren och det får bara vara ett begränsat antal personer som har tillgång till uppgifterna.

Enligt lagen måste man först larma arbetsgivaren. Om inte tillräckligt händer kan man kontakta någon av de 30 myndigheter regeringen pekat ut dit man ska kunna larma om missförhållandena. Om det inte finns någon lämplig myndighet att larma till har Arbetsmiljöverket ett särskilt ansvar.

Därefter kan man gå till media, utan att arbetsgivaren har rätt att hindra det, eller vidta åtgärder mot den anställde.

Stark tradition att skydda tipsare till media

Svensk lagstiftning har en stark tradition att skydda den som larmar om ett missförhållande via media. Det är det som kallas meddelarskydd. Alla i Sverige har rätt att anonymt kontakta en journalist på en redaktion med ansvarig utgivare, om man vill lämna uppgifter avsedda för publicering. Det är den journalist som tar emot uppgifterna som har en personlig skyldighet att inte röja källan offentligt. Om källan röjs kan det leda till att journalisten döms till fängelse.

Den som är anställd av det offentliga och i vissa fall i offentligt finansierad privat verksamhet, har ett utökat skydd. Det är straffbart för offentliga verksamheter, som stat och kommuner, att efterforska vem som har lämnat uppgifter till media.

Det förbudet finns i allmänhet inte för privata arbetsgivare.

Det läggs på visselblåsaren att definiera erkänt svårfångade begrepp

Den nya visselblåsarlagen tonar ned allvaret i själva missförhållandet och understryker i stället att det ska finnas ett allmänintresse för att få skydd om man visselblåser externt.

Enligt regeringen ska det inte ändra särskilt mycket.

”Att kvalifikationen ändras i förhållande till det som gäller enligt nuvarande visselblåsarlag bör inte leda till någon påtaglig förändring av rättsläget. Oftast finns ett allmänintresse av att missförhållanden rapporteras om förhållandena är allvarliga”, skriver regeringen.

Varnar för den nya lagen

Att man enligt visselblåsarlagen först måste larma en myndighet innan man vänder sig till media och att det införs nya rutiner för hur man ska visselblåsa innan gör att en del har varnat för att den nya visselblåsarlagen ställer till det för allmänheten.

”Gemensamt för kraven är att det läggs på visselblåsaren att definiera erkänt svårfångade begrepp som ’allmänintresse’ och göra en sanningsprövning. I många fall finns svaren inte förrän en uppgift blivit kontrollerad och blottlagts för offentligheten.”

”Uppfyller inte visselblåsaren kraven eller kan visa att han eller hon misstog sig faller skyddet mot repressalier”, skriver journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Arbetsgivaren riskerar att trampa rejält i klaveret

Och Lise Donovan, TCO, konstaterar att om lagen ska få full effekt krävs utbildningsinsatser eftersom det kan stå både arbetsgivare och arbetstagare dyrt om man inte känner till de nya reglerna.

”Om en arbetsgivare inte känner till sina anställdas rättigheter när de larmar om missförhållanden i verksamheten riskerar arbetsgivaren att trampa rejält i klaveret bland annat med anklagelser om illojalitet och sedan behöva ”pudla” offentligt och dessutom betala skadestånd till visselblåsaren.”

”Om en arbetstagare inte känner till hur hen ska gå till väga vid visselblåsningen så riskerar hen att göra fel och därmed förlora skyddet mot repressalier och ansvarsfriheten”, skriver hon i ett inlägg.

Finns risk att göra fel

Hon menar att den nya lagen är bättre ur vissa avseenden.

– Det är fler som skyddas – inte bara anställda utan också praktikanter och egenföretagare.  I den gamla lagen hade man bara ett skydd mot repressalier, nu finns det också skydd mot åtgärder som hindrar någon från att larma och den som har tystnadsplikt har ansvarsfrihet om man larmar om någonting så länge det inte är kvalificerad sekretess.

– En annan fördel är att det blir tydligare hur man ska slå larm eftersom man har de interna larmrutinerna.

Men att det bara ska finnas ett sätt att larma är också problematiskt.

– Det stora problemet är att om man gör fel enligt den nya lagen så får man inget skydd. Det är komplicerat, du måste göra fler bedömningar i flera led, det finns risk att man gör fel och man kanske drar sig för att larma. Tidigare var det svårt att göra fel för det fanns inte något sätt som var rätt. Om du tidigare pratade med din chef gjorde du rätt, nu ska du använda dig av larmkanalerna och din chef måste tala om för dig hur du ska göra.

17 dec 2021 | 08:19

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev