Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Fler tillåts visselblåsa med nya EU-förslaget Kommissionär Vera Jourova presenterade kommissionens visselblåsarförslag. (AP Photo/Darko Vojinovic)

Fler tillåts visselblåsa med nya EU-förslaget

Tröskeln för när man får blåsa i visslan är lägre i Kommissionens förslag från i dag måndag än i den svenska lagen. Panamapappren och Luxleaks har åter aktualiserat frågan. Men Eurocadres Martin Jefflén ser vissa brister.
23 apr 2018

Idag lade EU-kommissionen fram ett förslag till minimilagstiftning som ska skydda visselblåsare inom både det privata och offentliga. I första hand, föreslår Kommissionen, ska missförhållanden rapporteras internt, och om det inte fungerar till ansvarig myndighet. Leder inte heller det någonstans ska det i tredje hand rapporteras till media.

I mer än tio år har Europaparlamentet pressat på kommissionen att föreslå lagstiftning för att skydda visselblåsare. Den europeiska fackliga organisationen för specialister och chefer, Eurocadres, har också länge slagits för en EU-lagstiftning för visselblåsare. De tycker kommissionens förslag på många sätt är bra.

Varför?
‒ För att det brett täcker upp vilka grupper som åtnjuter skydd. Att inte bara anställda omfattas utan även egenföretagare, konsulter och till och med volontärer omnämns i förslaget, säger Eurocadres ordförande Martin Jefflén.

Han motsätter sig inte kommissionens förslag att först försöka lösa missförhållanden internt.

‒ Men då måste det finnas möjlighet att ta till andra medel när interna mekanismer inte räcker till. Det krävs tydliga undantag för när den här trestegsmodellen inte fungerar fullt ut.

Den andra viktiga delen med förslaget är att ge visselblåsare ett starkt rättsligt skydd så att hen vågar anmäla missförhållanden. Kommissionens vicepresident Frans Timmermans underströk vid presskonferensen att om en visselblåsare i efterhand trakasseras för sitt agerande ska bevisbördan ligga på arbetsgivaren att visa att så inte är fallet.

En visselblåsare kan larma om alltifrån korruption och brott mot mänskliga rättigheter, däremot inte allmänt missnöje eller interna arbetsplatsfrågor. Missförhållandena bakom skandaler som Panamapapperna och LuxLeaks hade inte blivit kända utan att visselblåsare slagit larm; oegentligheter som påverkat EU och medlemsländerna negativt ekonomiskt och på andra sätt. Men i bland annat LuxLeaks-fallet har visselblåsarna trakasserats och straffats för sina avslöjanden.

Hur kommer Eurocadres försöka påverka lagstiftningsprocessen?
‒ Det viktiga nu är att arbeta med rådet så att de tar emot förslaget positivt. Och att se till att parlamentet har möjlighet att komma in med ytterligare förbättringar. Vi kommer där själva att jobba med ändringsförslag gentemot de partigrupper vi har ett nära samarbete med.

I förslaget saknar vi att man inte kan visselblåsa om arbetsmiljöfrågor.

Martin Jefflén tillägger att Eurocadres också kommer att arbeta mot sina organisationer i medlemsländerna för att påverka de nationella regeringarna.

‒ Vi kommer att fokusera på att få till bra skrivningar om arbetstagarskydd. I förslaget saknar vi att man inte kan visselblåsa om arbetsmiljöfrågor.

Skillnaderna stora i EU

Skillnaderna mellan hur EU:s medlemsländer skyddar visselblåsare är stora. Vissa länder har överhuvudtaget ingen lagstiftning på området, medan andra länder bara reglerar vissa sektorer. Sverige fick en ny lagstiftning så sent som vid årsskiftet 2017.

Skiljer sig då den föreslagna EU-lagstiftningen från svensk lagstiftning? TCO:s chefsjurist Lise Donovan ser vid en första genomläsning av förslaget vissa skillnader.

‒ I direktivförslaget har man rätt att visselblåsa om det som benämns olagligheter, både potentiella och faktiska. Tröskeln för när man får visselblåsa är alltså lägre i direktivet än i den svenska lagen.

Måste svensk lagstiftning ändras?
‒ Självklart kommer den svenska lagstiftningen att behöva anpassas, i vilken utsträckning får vi återkomma till. Vad som nu är en tydlig skillnad är att inrätta den särskilda myndigheten som ska ge hjälp och stöd till potentiella visselblåsare men även ta emot larm om olagligheter.

‒ Det kommer också att vara viktigt för oss att få in de fackliga organisationernas roll i det framtida direktivet, inte minst när det gäller att ge stöd till sina medlemmar men också att själv larma.

Kommissionens förslag ska nu förhandlas mellan parlamentet och rådet. Frans Timmermans sa vid presskonferensen att han vill ha en lagstiftning klar innan valet till Europaparlamentet i maj nästa år – i så fall är en ovanligt snabb process för EU.

23 apr 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.