TCO-juristen Lise Donovan är orolig för konsekvenserna av förslaget om en omarbetad visselblåsarlag. Så som förslagen ser ut nu blir lagen alldeles för komplex och ställer krav på visselblåsare att göra egna svåra bedömningar. Risken, menar hon, är att anställda undviker att visselblåsa för att det blir för svårt att förstå vilka regler som gäller.
– Det är helt sorgligt – syftet ska ju vara att det ska vara enklare att visselblåsa, säger hon till Arbetsvärlden.
Ny lag kom 2017
Sverige har sedan 2017 en visselblåsarlag som ger ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Anställda, även bemanningsanställda, ska för att omfattas av skyddet, först larma internt och sedan, om inget händer, larma externt till myndigheter eller media.
Förra året kom ett nytt visselblåsardirektiv i EU som gäller skydd mot repressalier för personer som rapporterar om missförhållanden när det handlar om EU-regler. Då tillsattes en svensk utredning för att titta på hur det kan implementeras i svensk lagstiftning.
Förslaget innebär mer rigida internrutiner som arbetsgivare måste inrätta, och som visselblåsare måste hålla sig till för att vara säker på att omfattas av skyddet mot repressalier
Och nu föreslår utredaren Inga-Lill Askersjö, justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen, att den svenska visselblåsarlagen ersätts med en ny lag som integrerar EU-direktivet. Utredningen lämnades nyligen över till regeringen.
Gäller fler än anställda
Den nya lagen ska omfatta betydligt fler grupper (se nedan) än arbetstagare. I referensgruppen har förts fram önskemål om att samla de regler som gäller i arbetslivet för att öka tydligheten. Utredningen föreslår att kretsen av personer som ska ha skydd ska vara
- arbetstagare,
- egenföretagare,
- volontärer och praktikanter,
- personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan,
- aktieägare som är verksamma i bolaget, och
- andra fysiska personer som har anknytning till den rapporterande personen samt för juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har anknytning till.
Skyddet mot repressalier gäller även innan tillträde och efter att de har lämnat verksamheten.

Lise Donovan, jurist TCO.
– Det är svårt när man som Sverige redan har en komplett lagstiftning nationellt. Vi ska ju se till att upprätthålla samma skyddsnivå med en ny lagstiftning. Fortfarande är det svenska meddelarskyddet outstanding (som skydd för visselblåsare i offentlig verksamhet, reds anm), man behöver inte göra någon egen bedömning om visselblåsningen är rimlig eller inte, samtidigt som arbetsgivaren är förbjuden att göra efterforskningar.
En tredje, och ganska ny, lagstiftning gäller meddelarskydd för privatanställda i företag som bedriver offentligfinansierad välfärd inom vård, skola och omsorg.
Det gäller här för arbetstagare att förstå vilken lag man ska använda sig av för att göra rätt och vara skyddad. I meddelarskyddet för offentlig verksamhet krävs exempelvis inte att man larmar internt först, utan man kan gå direkt till media, vilket däremot inte gäller i visselblåsarskyddet.
Det innebär ju också ökade kostnader för arbetsgivarna, så det ska bli intressant att se vad de svarar i remissomgången.
– Formen är viktig i EU-direktivet, att man går tillväga på rätt sätt. Alla företag, myndigheter och organisationer med mer än 50 anställda ska inrätta interna larmrutiner, och tillsätta ansvariga personer. Det innebär ju också ökade kostnader för arbetsgivarna, så det ska bli intressant att se vad de svarar i remissomgången, säger Lise Donovan.
Ett förslag i utredningen är att parterna kan sluta kollektivavtal om internrutiner för att underlätta hanteringen, något som TCO tycker är bra.
Kopplat till las-utredningen
– Det finns också lite som är kopplat till las-utredningen, och som har med sanktionerna att göra. Tar man bort delar av ogiltigförklaringen av uppsägning i las, måste det in i visselblåsarlagen i stället.
I exempelvis diskrimineringslagen finns det inskrivet en självständig rätt att upphäva uppsägning.
– Vi skulle vilja att man hade en sådan rätt i visselblåsarlagen också. Det skulle kunna uppfattas som en skillnad, om man blir uppsagd på grund av misskötsel eller för att man har använt sig av en rättighet, och då blir uppsagd som en repressalie. Inte bara utifrån skadeståndet, utan också för att ha rätt att yrka ogiltigförklaring och behålla anställningen.
Nu hoppas Lise Donovan att förslagen efter remissbehandlingen blir både tydligare och mer sammanhållet.