Ny lag om visselblåsning – ”svårtolkad för vanliga arbetstagare” Den nya visselblåsarlagen blir otydlig för vanliga arbetstagare anser TCO:s Lise Donovan som tipsar om att kontakta facket inför visselblåsning. Foto: TCO och TT.

Ny lag om visselblåsning – ”svårtolkad för vanliga arbetstagare”

En ny uppdaterad visselblåsarlag är på väg. På torsdagen fick lagrådet förslaget på remiss. TCO är positivt till förändringen, men säger att lagen blir svårbegriplig för vanliga arbetstagare och potentiella visselblåsare.
Carl von Scheele
20 apr 2021

Ett gott råd till arbetstagare som ser missförhållanden på sin arbetsplats och önskar slå larm är att ta råd av facket. Den nya lagen är betydligt mer omfattande än nuvarande lag, men syftet är detsamma. Lagstiftningen ska skydda visselblåsare som har anledning att slå larm.

– För vanliga arbetstagare kommer det att vara svårt att läsa in sig och se om man har ett skydd, säger Lise Donovan, jurist på TCO.

Det finns en dubbel vits med att ta råd från facket, enligt Donovan. Dels får man hjälp med tolkningen av lagen, dels kan facket ta över och driva frågan och då behöver den enskilde inte fundera över sitt eget skydd. Lagen tillåter arbetstagare att rådfråga facket när missförhållanden upptäcks.

– Den nya lagen är stor och omständlig. Det som sedan berör en vanlig visselblåsare är däremot inte så omfattande och rör sig inte om jättemånga fler paragrafer än i nuvarande lag, men det gäller att hitta dem, säger Lise Donovan.

Hoppas på förstärkt skydd

Även om den nuvarande och relativt nya visselblåsarlagen ersätts av en betydligt mer detaljerad lag är TCO positivt till förändringen. Den har initierats av EU:s visselblåsardirektiv från oktober 2019 och implementeras på detta sätt i svensk lagstiftning.

– Vi hoppas att detta kan ge ett förstärkt skydd och uppmuntrar till visselblåsning, understryker Lise Donovan.

Den nuvarande svenska lagen började gälla 2017 och är kortfattad. Hela skyddet ryms i 11 paragrafer. Den uppdaterade lagen, som planeras träda i kraft i mitten av december i år, har 10 kapitel och 60 paragrafer.

Ska ske efter visst mönster

I båda lagarna ska visselblåsningen ske efter ett visst mönster. Allmänt sett gäller lojalitetsplikten för arbetstagare. Den som ser missförhållanden ska först slå larm till arbetsgivaren. Om denna inte vidtar åtgärder kan man visselblåsa, normalt först intern och därefter extern.

Men det finns möjlighet att vända sig direkt till en myndighet med sina uppgifter om missförhållandet till exempel innebär risk för liv eller hälsa eller miljön. En annat tillåtet skäl för att vända sig till en myndighet är om visselblåsaren bedömer att det interna larmet skulle leda till repressalier från arbetsgivaren.

Den nya lagen omfattar betydligt fler grupper än tidigare. Förutom arbetstagare kan till exempel praktikanter, konsulter och vissa aktieägare slå larm och ha skydd.

Skyddet innebär att arbetsgivaren inte får hindra rapportering av missförhållanden eller vidta repressalier mot den som har anledning att slå larm eller inhämta uppgifter som behövs för larmet. Sanktionen mot arbetsgivaren är skadestånd.

Om visselblåsaren anser sig utsatt för repressalier eller har hindrats kan bevisbördan övergå till arbetsgivaren. Det sker om man kan anta att visselblåsaren har skäl för sin misstanke. Arbetsgivaren måste då visa att inga repressalier har skett.

På större företag och arbetsplatser med minst 50 anställda måste interna rapporteringskanaler för visselblåsare finnas. Arbetsgivaren ska även informera de anställda om hur dessa kanaler fungerar.

Svåra tolkningar

Lise Donovan understryker att den nya lagen inte är lättläst för gemene man. Det är många kvalificeringsord som måste vara uppfyllda för att skyddet ska lösas ut.

Visselblåsaren ska till exempel ha ”skälig anledning att anta” att den rapporterade informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet, liksom ”skälig anledning att anta” att inhämtad av information var nödvändig för visselblåsandet och ”skälig anledning att anta” att informationen var sann.

Meddelarfriheten är outstanding

För visselblåsare anställda i offentlig sektor finns en annan och bättre väg. De kan använda sig av meddelarfriheten, enligt Donovan.

Då behöver man inte vara orolig för om visselblåsningen är rimlig eller inte. Den som använder sig av meddelarfriheten omfattas också av källskyddet och efterforskningsskyddet. Journalister får inte avslöja sina källor och arbetsgivaren inte göra efterforskningar om vem som lämnat ut uppgifterna.

Lise Donovan upprepar vad hon tidigare sagt till Arbetsvärlden:

− Det är outstanding!

Carl von Scheele
20 apr 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan