Tidningen Dagens ETC gör en artikelserie där de granskar arbetsmiljön på tidningen Expressen. Förra veckan publicerade tidningen en artikel om att Expressenjournalisten Frida Sundkvist varslats om avsked.
Frida Sundkvist menade i intervjun med Dagens ETC att varslet om avsked kunde kopplas till att hon tidigare anonymt pratat med Dagens ETC om Expressens arbetsmiljö, bland annat kopplat till en grabbig kultur och outredda sexuella trakasserier. Tidningen Journalisten har senare rapporterat om utgången av den fackliga förhandlingen.
Eftersom Expressen är ett privat företag är det inte förbjudet för tidningen att efterforska andra tidningars källor, till skillnad från när någon som jobbar i offentlig sektor tipsar media.
Lagar skyddar visselblåsare
När det inträffade hände hade den nya visselblåsarlagen ännu inte trätt i kraft, men även sedan tidigare finns det lagar och konventioner som skyddar visselblåsare.
– Det finns ett allmänt skydd i LAS mot osakliga uppsägningar. När det gäller visselblåsare finns det ett särskilt skydd i en ILO-konvention, om att man inte får säga upp någon på grund av att hen visselblåst, men skyddet beror på hur man gör när man visselblåser, säger Lise Donovan, jurist vid TCO.
– Det finns en lojalitetsplikt som man måste beakta, man kan t.ex. inte basera sitt larm på lösryckta uppgifter utan man måste ha skälig anledning att tro att de är sanna.
– Men det finns väldigt få rättsfall om detta, så exakt var gränsen går är svårt att säga.
Den tidigare visselblåsarlagen säger att man får larma externt om det handlar om ”allvarliga missförhållanden”, tex brottslighet som har fängelse i straffskalan eller om att det är allvarlig fara för liv och hälsa.
Vid arbetsmiljöorienterade förhållanden krävs däremot oerhört mycket för att det ska täckas av visselblåsarlagen, säger Lise Donovan.
– I förarbetena till den nya lagen resonerar man om att det exempelvis kan handla om arbete som bedrivs under slavlika förhållanden. Tanken är att man istället för att visselblåsa ska man använda sig av arbetsmiljölagstiftningen för att ta tag i sådana problem.
Expressen försökte påverka hans artikel
Axel Andén var tidigare chefredaktör för Medievärlden som granskade mediebranschen.
– Jag tycker nog att de flesta medieföretag är väldigt stingsliga och dåliga på att ta kritik och inte alls alltid beter sig som föredömen, men på något sätt finns det grader i det.
Han blev själv bli uppringd av Expressens dåvarande chefredaktör, Thomas Mattsson, som ville påverka publiceringen av Medievärldens granskning av Expressen under metoo-hösten.
– När Expressen hade lyckats luska ut att jag kände en av källorna, var det som att han använde det för att få oss i första läget att avpublicera hela jobbet och i andra hand göra väldigt ingripande ändringar.
– Jag blev så chockad att jag bad om att få ringa upp och det är ju bra när man knappt tror att det här händer.
– Men jag kände ett så stort ansvar mot alla som jag hade pratat med som hade berättat, att oavsett vad han hotade med eller vad som kunde hände så kände jag att jag inte kunde avpublicera det. Då fick jag ta det om det skulle bli ett helvete från Expressen, säger han.
Rutiner för dem som larmar
I dag funderar han mest över hur medieföretagen skulle kunna bli bättre på att se kritiken som ett sätt att göra företagen bättre.
– Jag förstår inte varför företagen inte har bra rutiner att ta hand om dem som larmar. Även om de blir tagna på sängen av exakt vad det är för kritik i det specifika fallet kan de räkna med att det kommer kritik och då borde de ha riktigt bra rutiner så att inte de som larmat ska hamna i kylan och försvinna medan de som anklagas blir kvar.
– Företagen borde ha ett swat-team som de kallar in när någon larmar för att hantera det bra. Om du har rutiner nedpräntade går du inte på den första känslan, att det är orättvist och fel.
Riskerar att skapa tystnadskultur
Lise Donovan, TCO, menar också att arbetsgivare kan bli bättre på att se kritik som ett sätt för företaget att utvecklas.
– Nästan alla privata arbetsgivare har det i sig att man ska värja sig mot kritik. Kritik kanske till och med kan uppfattas som illoljalt. Det är visserligen så att man, framför allt som privatanställd, har en stark lojalitetsplikt. Men att inte få ta upp problem på arbetsplatsen riskerar att skapa en tystnadskultur.
– Man lyfter ju frågor för att man vill att det ska bli bättre, den ingången bör man ha som arbetsgivare. Det är inte när något har hänt som man ska prata om dessa frågor utan det ska man göra när det är neutralt, som ett led i arbetsmiljöarbetet, hur respekterar vi varandra, hur lyssnar vi på varandra och tar kritik och är konstruktiva mot varandra?
Uppdaterad: Under fredagen berättade tidningen Journalisten om att Expressen ska genomföra en ny arbetsplatsundersökning.