– Vi ska inte ha tysta arbetsplatser där problem sopas under mattan, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) när hon på torsdagen presenterar den nya lagen om stärkt skydd för visselblåsare.
Propositionen bygger på ett EU-direktiv från 2019 och lagen kommer ersätta den nuvarande visselblåsarlagen i Sverige.
Det är viktigt att arbetsgivare inte ska kunna skrämma sina anställda till tystnad
I den nya lagen införs krav på att företag med fler än 50 anställda ska inrätta interna visselblåsarkanaler där anställda kan slå larm om missförhållanden samtidigt som de skyddas av regler om tystnadsplikt och sekretess.
Mer om visselblåsarkanalerna
Arbetsvärlden frågar arbetsmarknadsdepartementet om hur visselblåsarkanalerna är tänkta att se ut.
Vilka är tänkta att få ta del av visselblåsarinformationen i de interna kanalerna som ska inrättas?
När det gäller den interna visselblåsarfunktionen ska en verksamhetsutövare vara skyldig att utse de personer eller enheter som är behöriga att på verksamhetsutövarens vägnar ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer, följa upp det som rapporteras, samt lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen. De som utses som behöriga får antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller hos någon som har anlitats för att hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena för verksamhetsutövarens räkning. De personer eller enheter som utses som behöriga ska vara oberoende och självständiga. Endast personer som har utsetts som behöriga ska få ha tillgång till personuppgifter och tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.
Ska det finnas fler mottagare beroende på vad/vem visselblåsarinformationen gäller?
Nej, det ställs inte krav på olika mottagare beroende på vad informationen gäller vid intern rapportering. När det gäller extern rapportering föreslår utredningen att det ska finnas olika mottagare beroende på vad informationen avser. Förslaget från utredningen behandlas i det pågående förordningsarbetet.
Om visselblåsaren ska få återkoppling, innebär det att visselblåsaren kan identifieras, eller är visselblåsarens identitet hemlig också för mottagarna så att återkopplingen sker genom en anonymiserad kanal?
Det finns inga krav på anonymiserad kanal. Rapporten ska dock inte bekräftas om den rapporterande personen har avsagt sig bekräftelse eller mottagaren har anledning att anta att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet.
Behöver återkoppling bara ske till uppgiftslämnaren eller ska uppföljning och återkoppling göras gentemot hela eller fler delar av organisationen?
Som förslaget är utformat ska återkoppling ske till den rapporterande personen dvs. visselblåsaren.
Dessutom ska regeringen utse externa visselblåsarfunktioner hos behöriga myndigheter. Visselblåsaren kan själv välja att gå via en intern kanal eller direkt via en extern kanal.
– Den externa kanalen ska ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom dess ansvarsområde. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm till den interna rapporteringskanalen. Visselblåsaren kan själv välja om man vill rapportera internt eller externt, säger Eva Nordmark.
Sänkt tröskel välkomnas av TCO
Lise Donovan, jurist på TCO, ser positivt på att tröskeln nu sänks för när man kan visselblåsa.
– I nuvarande lagen står det ”allvarliga missförhållanden”, vilket innebär fängelse i straffskalan eller jämförliga förhållanden. Här har man sagt att det ska vara ”missförhållanden” och så ska det finnas allmänintresse. Det finns alltså fortfarande en bedömningsfråga kvar men det är bättre än tidigare, säger Lise Donovan.
Eva Nordmark berättar att den som utsätts för repressalier eller hindrande åtgärder ska kunna få skadestånd.
– Alla arbetstagare ska ha rätt att larma om missförhållanden. Det är viktigt både för den enskilde arbetstagaren men det är också helt centralt för ett demokratiskt samhälle. Ett starkt skydd för visselblåsare är viktigt för att vi vet ska veta att våra skattepengar används på ett korrekt sätt. Vi ska heller inte mörka några problem i välfärden. Och det är viktigt att arbetsgivare inte ska kunna skrämma sina anställda till tystnad, säger Eva Nordmark.
Den nya visselblåsarlagen ska ge skydd för anställda i all privat och offentlig verksamhet och omfatta fler än i dagens lag, däribland även arbetssökande, egenföretagare, volontärer och personer som ingår i ledningsorgan.
Eva Nordmark passade på att under pressträffen vända sig till visselblåsare:
– Du som slår larm för att skydda liv och hälsa eller för att uppmärksamma allvarliga problem tar ett stort samhällsansvar. Om du utsätts för repressalier eller hot från din arbetsgivare så är det inte bara ett beteende som riskerar att se dåligt ut om det kommer ut i media: din arbetsgivare bryter också mot lagen, säger hon.
Meddelarskyddet, som skyddar anställda i offentlig verksamhet och vissa privata företag med offentlig finansiering som slår larm i media, inskränks inte av den nya lagen.
Regeringen förslår att den nya lagen ska träda i kraft den 17 december 2021.