Där TikTok tidigare dominerades av underhållning och snabba vardagsklipp syns nu poliser som förklarar lagar, jobbcoacher som guidar in i arbetslivet och handläggare som gör myndighetsvardagen begriplig.
Synligheten förändrar hur yrkesrollen kan uppfattas.
Tjänstemän tjänar på att synas
I takt med att flödena fyllts av poliser, jobbcoacher och handläggare har också rekryteringen förändrats. Charlotte Hågård, en av Sveriges mest erfarna karriär- och LinkedIn-experter, ser förskjutningen tydligt. Hon beskriver hur offentlig närvaro gått från att vara något perifert till en faktor som faktiskt påverkar hur människor uppfattas i arbetslivet.
– De flesta som har en tjänstemannaroll tjänar på att synas lite bättre. Beteendet hos människor har ändrats. Man kollar upp varandra innan möten och följer upp efteråt. Därför är en genomtänkt profil, framför allt på LinkedIn, viktigare än många tror.
Hon beskriver det som ett skifte som inte längre bara rör marknadsförare eller kommunikatörer utan har spridit sig in i vanligt tjänstemannaarbete, där synligheten blivit en del av hur organisationer förstår sin omvärld och hur medarbetare möter den.
– Det är fler yrkesgrupper än man tror som använder sociala medier professionellt. Det är ett relativt nytt fenomen men numera en tydlig del av hur organisationer väljer att positionera sig.
TikTok-profil kan vara merit eller risk
Frågan är vad det gör med bilden av en kandidat när ett TikTok-konto eller en större följarskara följer med in i rekryteringsprocessen.
– En TikTok-profil kan ses som något positivt och som en merit om den visar kommunikativ förmåga, expertis och varumärkesbyggande. Men den kan också vara helt irrelevant, och ibland en risk om innehållet uppfattas som kontroversiellt eller oprofessionellt, säger Charlotte Hågård.
Hon menar att gränsdragningen ofta handlar mindre om plattformen och mer om sammanhanget: vad man säger, var man arbetar och hur nära yrkesrollen man rör sig i innehållet.
– Man måste utgå från vad personen kommunicerar och vilken verksamhet man jobbar i. Det finns risk för intressekonflikter, eller att andra tror att det är arbetsgivarens åsikter som uttrycks. Och om profilen är hafsig kan den slå tillbaka på både individen och företaget.
Synlighet kräver mål och mening
I flera fall har hon sett hur synligheten gynnat människor på ett sätt traditionell jobbsökning inte alltid lyckas med.
– Massor av människor har fått jobb tack vare sin närvaro i sociala medier. Jag har hjälpt många att lyckas med både jobbsökning och företagande via LinkedIn. Närvaro i sociala medier kan ge stor effekt.
Samtidigt återkommer hon till att effekten inte uppstår av sig själv. Synlighet behöver riktning, annars riskerar den att lika gärna förvirra som stärka.
– Man måste tänka igenom sitt syfte. Ha en proffsig profil och relevant, intressant innehåll som når rätt målgrupp. Företag idag vill inte att medarbetarna har hafsiga profiler. Det speglar tillbaka på organisationen, säger Charlotte Hågård.
Sociala medier viktigare framöver
Hon tror att synligheten kommer bli ännu viktigare framöver, inte minst i roller där kompetensen är svår att bedöma på papper och relationer byggs digitalt innan man ses första gången.
– Arbetsgivare vill ha medarbetare med digital närvaro. Allt fler har insett kraften i att många medarbetare kommunicerar företagets varumärke, inte bara marknadsavdelningen. Det kommer bli viktigare för experter och kunskapsmänniskor att visa sin kompetens.
Det är därför hon återkommer till samma poäng: att synas handlar mindre om att vara influencer och mer om att bära sin yrkesroll i fler miljöer än tidigare.
– På morgondagens marknad räcker det inte med ett CV som bara rekryterare ser. Sociala medier är en del av karriärstrategin för både anställda och företagare. Alla har samma möjlighet att få uppdrag, hitta jobb eller själva bli hittade om man lär sig hur man ska göra och lägger tid på det.