Under februari 2026 har TCO låtit Novus undersöka hur allmänheten upplever hövlighet och tonläge i svensk politisk debatt. Resultaten presenterades vid ett seminarium i rapporten Hövlighetsmissionen – Hur hövlighet och ohövlighet påverkar samhället och demokratin.
– Med initiativet vill vi förändra den offentliga samhällsdebatten i Sverige och skapa en rörelse för ett bättre samhällsklimat baserat på hövlighet, respekt och tillit, säger Therese Svanström, ordförande i TCO.
Foto: Carola Andreasson
Avstår politiska debatter
Resultaten i undersökningen visar att tre av fyra är oroade över klimatet i det politiska samtalet och att varannan avstått från att se politiska debatter eftersom de uppfattar tonläget för aggressivt.
Hälften av alla i undersökningen uppger samtidigt att en mer hövlig debatt skulle göra dem mer villiga att följa politiska debatter.
Extremhögens samtalston har smittat av sig
För att bidra till en förändring har TCO därför tagit initiativ till Mission för hövlighet.
Daniel Poohl, vd och ansvarig utgivare för Expo var en av deltagarna under seminariet. Han menade att samtalsklimatet hårdnat under de senaste åren och att det politiska samtalet har påverkats av extremhögerns samtalston.
– För ungefär tio år sedan hände något. Extremhögern sätt att föra samtal genomsyras av en medveten ohövlighet. De har sett att det skapar reaktion och känslor och det har smittat av sig, säger Daniel Poohl.
Trump vinner på idiotiskt uppförande
Tonaliteten i samtal och debatt har förvärrats ytterligare efter att Donald Trump blev president, menar Daniel Poohl.
– Det här är något som sker på väldigt många arenor, både i det offentliga samtalet och på arbetsplatser. Efter att Trump blev vald till president så upptäcktes det att man faktiskt kan vinna på att uppträda som en idiot. Han visade att ju mer du ljuger och förnedrar andra desto mer verkar väljarna gilla det. Det har varit den största förändringen under de senaste åren, säger Daniel Poohl.
Ohövlighet ger sämre prestation på jobbet
En av rapportförfattarna, Dan Hasson, forskare i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, som föredrog delar av resultaten i rapporten, säger att ohövligt beteende har blivit vanligare, inte bara i politisk debatt utan också i samhället i stort.
De senaste decenniernas ökning av ohövlighet bekräftas av studier av relaterade mått som empati som minskat och narcissism som samtidigt ökat, skriver forskarna Dan Hasson och Karin Villaume i rapporten.
På arbetsplatser där anställda bevittnar ohövlighet eller själva bemöts ohövligt anstränger sig 48 procent av de anställda mindre, 38 procent uppger att kvalitén på deras arbete försämras och 80 procent att de förlorar tid på att oroa sig över incidenten som inträffat. 63 procent försökte aktivt undvika personen som uppträtt ohövligt och 78 procent kände sig mindre engagerade.
Utöver detta uppger åtta av tio att de presterade sämre av att bli ohövligt bemötta.
Foto: Carola Andreasson
Ohövlighet destabiliserar samhället
– Att uppträda ohövligt destabiliserar samhället, säger Dan Hasson.
Detta oavsett om det sker inom den politiska debatten eller på arbetsplatser.
– En hälsosam demokrati bygger på tillit. Man blir mer benägen att lyssna eller delta i det politiska samtalet, att rösta eller lyssna på någon som har en annan åsikt om samtal förs på ett civiliserat sätt, säger han.
Fokusera på det som förenar
En sätt att vända ohövliga samtal till att bli mer hövliga, är att fokusera på det som förenar, det vill säga kooperativa mål i stället för konkurrensinriktade mål.
– Att lyssna för att försöka förstå och att ställa vänliga och öppna frågor och låt andra tala till punkt är andra vägar att gå. Att visa hänsyn även i konflikt, säger Dan Hasson.
