De förändringar som parterna är överens om att genomföra i strejkrätten innebär att den svenska modellen riskerar att försvagas.
Det anser Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet.
Som en av få aktörer kritiserar han parternas överenskommelse.
– Som lösningen ser ut nu innebär det att arbetsgivare kan bestämma sig för att träffa avtal med helt andra fackförbund än de vi känner till idag. Uppstår en sådan situation får de etablerade fackförbunden svårt att hävda sina avtal, säger han.
Enligt fack och arbetsgivare innebär deras förslag att ett fackförbund som saknar kollektivavtal kan kräva avtal och vidta stridsåtgärder för att åstadkomma avtalet, även om arbetsgivaren redan har kollektivavtal med ett annat fackförbund. Men stridsåtgärder är bara tillåtna om fackförbundet redovisar vilka krav som ställts och om syftet med striden är att åstadkomma ett kollektivavtal som leder till fredsplikt. Tvivlar arbetsgivaren på att så är fallet kan en invändning göras som innebär att Arbetsdomstolen granskar fackets agerande och intentioner.
– Så här är det inte idag. Fackförbund kan ta strid de krav de anser är viktiga. Kravet på att det ska handla om att åstadkomma kollektivavtal kan givetvis arbetsgivarna utnyttja. De kan göra ständiga invändningar och därmed försvåra och försena förhandlingarna, säger Mats Glavå.
En annan underskattad effekt är principen om hur två avtal med samma arbetsgivare ska användas. I Sverige gäller principen att det avtal som är först tecknat mellan fack och arbetsgivare är det avtal som ska användas. Om ett nytt avtal tecknas med ett annat fackförbund som innehåller andra regleringar än det första avtalet, tillämpas inte de.
– Den här principen har använts i flera år. Det första avtalet är det som gäller. Men jag varnar för vad som kan hända i framtiden med den konstruktion som parterna föreslår.
Det är inte på något sätt uteslutet att en ny arbetsgivare – kanske i en ny bransch – bestämmer sig för att testa den svenska modellen genom att teckna avtal med nya fackförbund.
– Ett nytt fackförbund som står utanför de etablerade centralorganisationerna kan bestämma sig för att acceptera lägre löneökningar och träffar ett avtal med den här arbetsgivaren. Då blir det avtalet det först tecknade avtalet inom området och då kan inte de etablerade fackförbunden göra något för att få till andra, bättre villkor.
Enligt parternas uppgörelse kan de etablerade facken visserligen kräva och strida för ett nytt avtal. Men även om de åstadkommer ett avtal är det villkoren i det andra avtalet som gäller.
– En sådan utveckling kan verka osannolik i dag, men jag anser inte alls att den är det och det är något som borde diskuteras mer innan det här förslaget blir verklighet.