Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Så ska parternas förslag fungera i praktiken Unionens chefsjurist Martin Wästfelt menar att parternas förslag lagfäster hur det redan fungerar på arbetsmarknaden. Foto: Camilla Svensk.

Så ska parternas förslag fungera i praktiken

Fördjupning Kommer parternas lösning att skapa jämna spelregler eller kan det missgynna fria fackföreningar? Arbetsvärlden frågade en av förslagets upphovsmän hur det är tänkt att fungera.
5 Jun 2018

På onsdagen presenterade arbetsmarknadens parter sitt lagförslag om stridsåtgärder mot arbetsgivare som redan har kollektivavtal.

Förslaget gäller hela arbetsmarknaden och innebär ett tillägg i paragraf 41 i MBL. En arbetstagare får inte vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare som redan är bunden av kollektivavtal om inte syftet med stridsåtgärden är att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt.

Vad ändamålet med stridsåtgärden är kan avgöras i Arbetsdomstolen.

Parternas förslag i korthet

En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet i fråga

1.       Om åtgärden inte har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt mellan arbetsgivaren och den organisation som vidtagit stridsåtgärden.

2.       Om arbetstagarorganisationen inte har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer

3.       Om arbetstagarorganisationen, som villkor för att upphöra med stridsåtgärden, uppställer andra krav än de som varit föremål för avhandling

4.       Om kraven avser vilken rättslig verkan ett kollektivavtal mellan parterna kommer att få.

+ Expandera

Syftet med lagstiftningen är att förhindra stridsåtgärder från organisationer som parterna inte upplever eftersträvar kollektivavtal genom att dessa rättar in sig i ledet och förhandlar på samma sätt som centralorganisationernas fackförbund.

Arbetsvärlden har frågat Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist, som varit med och tagit fram förslaget, hur det är tänkt att fungera.

Hur ska Arbetsdomstolen avgöra om en fackförening har som ändamål att teckna avtal?

‒ Tanken är att förslaget innehåller hjälpregler att man ska förhandla. Man kan också falla tillbaka på hur organisationen brukar uppträda.

‒ Det ska tillmätas betydelse om man tidigare har haft kollektivavtal, och om man fullgjort förhandlingsskyldigheten. Det blir en fri bevisprövning men en prövning ska göras mot de här reglerna i förslagets punkter. Har man levt upp till de objektiva kraven så blir det svårt för arbetsgivaren att säga att det inte finns ett syfte.

Att det ska tillmätas betydelse om man tidigare haft kollektivavtal, kan det användas för att utesluta till exempel Hamnarbetarförbundet?

‒ Man ska inte läsa det som att bara för att man tidigare givit intrycket att inte vilja ha kollektivavtal så är det inte så att de här reglerna omöjliggör att man rättar in sig i ledet.

‒ Syftet ska vara att teckna avtal som leder till fredsplikt. Kravet är att man konkretiserar sig i en förhandling och inte får tillföra nya krav under förhandlingens gång.

Det blir en kodifiering av de spelregler som finns på arbetsmarknaden. De upphöjs till lag.

Martin Wästfelt framhåller att iden bakom förslaget är att alla fackliga organisationer måste följa samma regler som gäller för dem som redan har avtal. Om en ny ska in och det redan finns avtal, då blir detta det man måste förhålla sig till.

News

‒ Det blir en kodifiering av de spelregler som finns på arbetsmarknaden. De upphöjs till lag.

Kan förslaget i praktiken komma att ”drabba” fler än hamnarbetarförbundet och syndikalisterna?

‒ Det har bäring på fackliga organisationer som vill teckna avtal trots att det redan finns ett avtal för arbetet i fråga. Förslaget ändrar inte på vilka avtal som ska tillämpas för vilka medlemmar. Där ändrar inte förslaget gällande rätt.

Avvägningen är ju stark konflikträtt och stark fredsplikt. Konflikträtten är fundamental.

‒  Ur ett fackligt perspektiv är det viktigt att det finns töjmån för man vet inte alltid exakt vad man vill ha när man går in i en förhandling. Det är förstås en svår avvägning som AD har att göra i det enskilda fallet.

Vad vill ni uppnå med förslaget?

Avvägningen är ju stark konflikträtt och stark fredsplikt. Konflikträtten är fundamental. Vi tror att det här sättet är det som minst ruckar de generella spelreglerna.

5 Jun 2018
Visa artikelns 2 kommentarer
Kommentera
  1. Av Mikael 7 Jun 2018:

    ” Vi tror att det här sättet är det som minst ruckar de generella spelreglerna.”
    Ja, genom att i praktiken avskaffa föreningsfriheten, i strid mot flera ILO-konventioner, och förmodligen även Europakonventionen.

    Ett enormt svek mot fackrörelsen från topparna, och om det inte hade varit så ödesdigert hade det var roligt att se de ansvariga krumbukta sig som de gör i artikeln ovan.

    • Av Georg Carlde sakförare 14 Jun 2018:

      Min kommentarLäs Martin Wästfelt inlagor i SAS målet Stockholms tingsrätt. Han her ej fått bifall i sin avisningstalan, fastän frågan gått till HD .
      Oavsätt så är frågan där om egendom på tapeten kanske något för jornalister att ta till sig

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.