Arbetsmarknaden är en känslig mekanism. Det visar inte minst utvecklingen i vårt grannland Danmark sedan den dåvarande mitten-höger-regeringen i början av 2000-talet ändrade reglerna för a-kassorna. På 15 år har danska alternativa fack vuxit från små, obetydliga förbund till medlemstal på närmare tre hundra tusen arbetstagare. Var sjunde fackmedlem tillhör nu ett gult fack.
En liknande utveckling kan Sverige drabbas av om de begränsningar av strejkrätten som diskuteras genomförs.
– Det kan inte uteslutas, säger professor Anders Kjellberg, vid sociologiska institutionen, Lunds universitet, som studerat den danska utvecklingen och noga följer debatten kring stridsåtgärdsutredningen.
Varför just GULA fackföreningar?
Arbetare vid Annebergs tändsticksfabrik 1904. Foto: Norra Solberga ehmbygdsförening.
I 60 år, ända in i 1960-talet, hette Bryggaregatan i småländska Anneberg Gulingagatan. Det var en kvarleva sedan det alternativa facket Svenska Arbetareförbundet var verksamt på orten i början av 1900-talet. Vid Annebergs tändsticksfabrik blev snart dess medlemmar kallade gulingar av arbetskamrater som tillhörde arbetarrörelsen. Två grupperingar uppstod.
Svenska Arbetareförbundets medlemmar på orten sökte sig till varandra och började bygga hus efter samma gata, som fick namnet Gulingagatan.
Svenska Arbetareförbundet hade riksomfattande verksamhet, men samlade aldrig mer än 10 000 medlemmar.
– De fick finansiellt stöd av arbetsgivarna. Men sedan förbundet deltagit i storstrejken 1909 förlorade det sitt existensberättigande, säger professor Anders Kjellberg.
Under första världskriget försvann förbundet och sedan dess har det inte funnits några gula förbund i Sverige. Däremot fanns det strejkbrytarorganisationer fram till 1930-talet.
Benämningen gula fackföreningar brukar ofta användas för att beteckna fack som startats av arbetsgivare eller står dem nära. Men i dag kallas även förbund som ställer sig vid sidan av den traditionella kollektivavtalsmodellen ofta gula eller alternativa fack. Guling kan också vara ett öknamn på strejkbrytare.
Orden gula fackförbund och gulingar har olika förklaringar beroende på källa.
Enligt Nordisk familjebok (1909) har benämningen samband med slagordet ”gula faran” och har sin grund i hur kinesiska daglönare trängde undan vita arbetare i länder dit de emigrerat.
I Frankrike bildades 1902 ett fackförbund med ordet gul i namnet, Fédération nationale des Jaunes de France/Det nationella gula franska fackförbundet. Grundarna valde färgen gul för att skilja förbundet från den röda färg som associerades med de socialistiska facken, enligt artiklar på franska och brittiska wikipedia .
I Svenskt Biografiskt lexikon finns en artikel om Svenska Arbetareförbundets mest kände ledare Josef P Nilsson och varför han kallades gule Josef och medlemmarna gulingar. Begreppet guling skulle enligt artikeln uppstått efter en strejk i Frankrike där fönstren till strejkbrytarnas logemente var förtejpade med gult papper.
Enligt Helmer Wikström, som började arbeta för socialdemokratisk press på 1920-talet och slutade sin karriär på Aftonbladets ekonomiavdelning, kommer den gula färgbenämningen från en blomma. I sina minnesanteckningar berättar han om hur han i sin ungdom fick förklaringen till gulingar. I de brittiska försöken att starta en fackföreningsrörelse vid sidan av den socialistiska skulle förbunden ha en symbol. Eftersom socialisterna hade den röda rosen som symbol valde de andra facken den gula ginsten som sitt tecken.
Förmodligen finns ännu fler förklaringar till guling-begreppet.
Han är nestor i svensk organisationsforskning och har författat standardverket ”Fackliga organisationer och medlemmar i dagens Sverige” och arbetet ”Kollektivavtalens täckningsgrad”, som senast uppdaterades i mars.
En begränsning av konflikträtten kan skapa jordmån för gula fackföreningar, som lockar oorganiserade småföretag med billiga avtal och fredsplikt, menar han.
─ Man bör tänka sig för innan man ändrar lagstiftningen i grunden.
”Det kan börja lokalt”
Men hur skulle gula eller alternativa fackförbund kunna växa fram i Sverige, som varit skonade från dem i hundra år?
Ett scenario är att det börjar lokalt, enligt professor Kjellberg. Små arbetsgivare som står utanför arbetsgivarorganisationerna är i dag hänvisade till hängavtal med de etablerade facken. Om de skriver på får de fredsplikt.
Men i branscher som till exempel handel, restauranger och privat service väljer de små företagen ofta att verka utan avtal. Ibland kan de utsättas för skarpa fackliga åtgärder för att pressas in i avtalsfållan.
I ett andra steg kan etablerade arbetsgivarorganisationer pressa de etablerade facken genom att hota med att teckna avtal med de gula förbunden.
För dessa kan en gul fackförening som viftar med ett billigt kollektivavtal vara ett lockande alternativ. Det läckta förslaget från stridsåtgärdsutredningen innebär att det först tecknade avtalet också ska garantera arbetsgivaren fredsplikt även mot alla andra förbund som skulle kunna kräva avtal.
─ Denna utveckling kan man inte utesluta, och inte heller att gula förbund växer och får riksomfattande verksamhet, säger Anders Kjellberg.
─ I ett andra steg kan etablerade arbetsgivarorganisationer pressa de etablerade facken att inte kräva för mycket genom att mer eller mindre öppet hota med att teckna avtal med de gula förbunden. Om de tecknar ett avtal med de alternativa facken faller stridsrätten bort enligt de förslag vi sett.
”Vet inte hur det går”
Företrädare för arbetsgivarförbund säger att varningarna för avtalsshopping, alltså att de skriver avtal med det förbund som kräver lägst villkor, och gula fack är överdrivna. Deras argument är att arbetsgivare vill teckna avtal med de förbund som ha medlemmarna på arbetsplatsen. Hur ser du på det argumentet?
─ Just nu är det så, men om en ny situation växer fram underifrån genom oorganiserade arbetsgivare och om de gula förbunden får hundratusentals medlemmar som de nu har i Danmark vet man inte hur det går.
I Danmark var det inte en begränsning av konflikträtten som ledde till att alternativa fack växte starkt. Där startade i stället en förändring av a-kassornas regelverk utvecklingen när den dåvarande borgerliga regeringen öppnade dörren för tvärfackliga a-kassor 2002.
Tidigare var a-kassorna tvungna att ha branschkoppling, nu kunde de rekrytera brett.
─ Ett antal tvärfackliga a-kassor bildades och till dem knöts gula eller alternativa förbund, som i regel inte tecknade kollektivavtal, säger Anders Kjellberg.
Förbunden och a-kassorna lockade till sig medlemmar med låga avgifter. Många unga och lågutbildade arbetstagare med låglönejobb sökte sig till dessa förbund, ditlockade av den billiga avgiften.
Gula fack har förändrat Danmark
Men även andra orsaker spelade in i Danmark, enligt rapporten ”Facken och den nordiska modellen” från den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden. I branscher som handel och privat service ger de etablerade fackens lokala närvaro inte särskilt stort utslag i plånboken. De anställda har mindre nytta av den lokala närvaron när löneökningarna till allra största delen bestäms centralt.
Men landet har också regeln inom handeln att minst hälften av arbetstagarna på arbetsplatsen ska vara fackligt anslutna för att kollektivavtal ska tillämpas. När de etablerade facken inte lyckats organisera hälften har en ”knockout-effekt” uppstått, enligt Tiden-rapporten. Deras avtal gäller inte och de har tappat ytterligare mark.
Anders Kjellberg har i ”Kollektivavtalens täckningsgrad” visat hur dessa danska alternativa fack vuxit från att organisera några enstaka procent av arbetskraften till 2016 siffra på 16 procent av de fackanslutna. Samtidigt har organisationsgraden i Danmark sjunkit. I dag är två tredjedelar av danska löntagare med i facket, men de etablerade förbunden organiserar nu under 55 procent av de danska löntagarna.