LO/Novus: 9 av 10 tycker det är viktigt med anställningstrygghet

I en färsk Novus-undersökning som tar tempen på allmänhetens inställning till anställningstrygghet får LO ammunition mot Alliansens pågående LAS-offensiv.

Den nyanserar också bilden av den uppmärksammade DN/Ipsos-mätning i veckan som tycktes peka på att varannan svensk vill ändra i turordningsreglerna – genom att ge arbetsgivarna större inflytande över valet av vilka som ska jobba kvar vid uppsägning.

Turordningen är ett skydd mot att bli uppsagd av förtäckta skäl

I LO/Novus-mätningen, som genomfördes i februari, svarar hela 92 procent av allmänheten att de tycker det är ganska eller mycket viktigt att de anställda har en anställningstrygghet på arbetsmarknaden.

Det är ett resultat som ligger slående nära SOM-institutets mätning av svenskarnas inställning till anställningstrygghet från 2015, då 94 procent tyckte det var ganska eller mycket viktig med anställningstrygghet.

I den nya LO/Novus-mätningen framgår också att 42 procent av allmänheten tycker att anställningstryggheten för de anställda bör stärkas i framtiden, medan endast 10 procent menar att den bör försvagas.

LO: Parterna kommer oftast överens

Frågan som många ställer sig är vad folk egentligen tycker att anställningstrygghet består av. Therese Guovelin, vice ordförande på LO, menar att det knappast går att tala om anställningstrygghet utan turordningen.

Therese Guovelin, förste vice ordförande LO.

– Turordningen är ett skydd mot att bli uppsagd av förtäckta skäl, för att man kanske säger ifrån på arbetsplatsen när man jobbar med farliga maskiner eller det är något som inte stämmer. Arbetsgivarna har också redan i dag stora möjligheter att behålla den kompetens de vill, säger Therese Guovelin.

Hon påpekar att hon själv suttit i många lokala turordningsförhandlingar och aldrig varit med om att parterna inte kommit överens.

Bilden av att parterna oftast lyckas komma överens styrks av en partsgemensam rapport från 2011, utförd av PTK och Svenskt Näringsliv, som Arbetsvärlden tidigare skrivit om. I rapporten var åtta av tio företagsföreträdare och sju av tio fackliga företrädare nöjda med turordningsförhandlingarna. Nio av tio företag och sex av tio fackliga företrädare tyckte att det var lätt att stå för överenskommelsen.

De olika buden vad gäller turordning och anställningstrygghet i opinionsmätningar väcker frågan om hur stora kunskaperna om LAS är hos allmänheten. Redan i dag kräver LAS att de anställda har kompetensen som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Dessutom förhandlar alltså fack och arbetsgivare om turordningsreglerna, vilket innebär att de är flexibla.

Företag med färre än tio anställda får också göra två undantag från turordningsreglerna, och turordningsreglerna gäller över huvud taget inte visstidsanställda.

Men någon egentlig kunskapsmätning om LAS hos allmänheten tycks inte finnas, inte heller hos LO.

– Nej, det är ett bra uppslag och det är mycket möjligt att vi följer upp med det, säger Therese Guovelin.

Om man kontrasterar er mätning med DN/Ipsos mätning, pekar det på att kunskaperna om LAS är bristande?

– Ja, som man frågar får man svar. Grunden är att vare sig parterna eller lagstiftarna har varit framgångsrika i att förmedla vad LAS är. Tar man bort turordningsreglerna i LAS kan det få oanade och katastrofala följder. Turordningsreglerna är själva ryggraden i anställningstryggheten, säger Therese Guovelin.

TCO: Alliansväljare positiva till turordningsreglerna

DN/Ipsos-mätningen fick snabbt mothugg från fackrörelsen när den publicerades i veckan. Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, gick samma dag ut i sociala medier och betonade att en förändring av turordningsreglerna får längre konsekvenser än vad många tänker på (även politiker). Facken använder nämligen turordningsreglerna som motvaluta för att förhandla fram bra omställningsvillkor – en poäng som TCO tidigare lyft i flera debattartiklar där de kritiserat Moderaternas förslag.

TCO har också gjort en egen Novus-undersökning bland sina medlemsgrupper (december 2017) som visar att 54 procent av tjänstemännen har en positiv inställning till turordningsreglerna. Bara 23 procent har en negativ inställning. Och även hos tjänstemän som tänker rösta på Moderaterna eller Liberalerna är en större andel positiva till turordningsreglerna än negativa.

Saco: Debatten ger felaktig bild

Det närmaste en kunskapsmätning om LAS som Arbetsvärlden kunnat hitta är en rapport från Saco från 2013. Den tar dock sikte på parterna.

Lena Maier Söderberg, chefsjurist Saco. Foto: Kalle Assbring

– Vi gjorde tidigare en rapport som var just en kunskapsöversyn om bland annat turordningsreglerna, där vi intervjuade fokusgrupper med företrädare för arbetsgivare och fackförbund. Undersökningen pekar på att det finns kunskapsluckor, och det är rimligt att anta att kunskapen är lägre hos den breda allmänheten, säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist på Saco, till Arbetsvärlden.

För henne, och för Saco, är det tydligt att debatten om LAS lämnar mycket att önska.

– Vår ingång i det här har varit att mycket av det som sägs om LAS i debatten inte är riktigt sant. Det är en felaktig bild som målas upp och vi vill rätta till den här bilden. I och med det har vi också ifrågasatt behovet av ändringar, eftersom vi ser att företagen redan har stor möjlighet att behålla den kompetens de behöver, säger Lena Maier Söderberg.

Också hon betonar att turordningsreglerna är en grundbult för omställningsavtalen.

– Om turordningen försvinner förskjuts makten till arbetsgivarens fördel och det skulle inte längre finnas så mycket för facket att förhandla om i de här situationerna. Det är fackligt inflytande som försvinner.

Om turordningen försvinner förskjuts makten till arbetsgivarens fördel

Konsekvenserna av att ta bort regeln skulle kunna få oanade konsekvenser även för de som behåller jobbet.

– Tar man bort den regeln kan man få andra oönskade effekter som ett sämre arbetsklimat där anställda kanske inte vågar säga ifrån på samma sätt. Jag tror inte det gagnar företagen heller att ha otrygga anställda, säger Lena Maier Söderberg.