Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
EU på väg mot gemensamt visselblåsarskydd EU-parlamentet röstar i dag tisdag om ett initiativbetänkande om visselblåsning. Foto: Istock

EU på väg mot gemensamt visselblåsarskydd

Visselblåsning I dag tisdag röstade Europaparlamentet för att utöka skyddet för visselblåsande på Europanivå. Nu ökar pressen på EU-kommissionen att vidta åtgärder.
Helle Lyrstrand Larssen
23 Okt 2017

I en genomgång av Transparency International (2013) om skyddet av visselblåsare visar det sig att det finns stora skillnader i de 28 EU-medlemsländerna. Sverige får medelbetyg, med poäng tack vare vår unika Tryckfrihetsförordning från 1766. Men eftersom Sverige inte hade någon specifik visselblåsarlag vid den tidpunkten blev det sammanlagda betyget ljummet. Sedan dess har Sverige antagit den nya så kallade visselblåsarlagen som trädde i kraft 1 januari 2017.

Efter det har ytterligare tio EU-länder antagit eller är i process att anta nya lagar för att stärka skyddet för visselblåsare.

− Visst kan man säga att det råder en europeisk trend som lutar åt att öka skyddet för visselblåsare, säger Marie Terracol på Transparency International.

Kommissionen genomför studier

Även på EU-nivå rör det på sig. Europaparlamentet antog en resolution i februari som uppmanar EU-kommissionen att ta fram ett lagstiftningsförslag om ökat skydd för visselblåsare under 2017. EU-rådet har också uppmanat EU-kommissionen om att vidta åtgärder i den riktningen. Som svar på dessa uppmaningar genomför EU-kommissionen just nu två studier som söker svar på frågan om hur ett för svagt visselblåsarskydd påverkar EU:s marknad, mänskliga rättigheter samt miljön. Kommissionen har också genomfört ett offentligt samråd under våren 2017 för att ta in synpunkter på visselblåsarskyddet, och dessutom meddelat i sitt arbetsprogram för 2017 att man ska analysera behovet av visselblåsarskydd på EU-nivå. Ett lagstiftningsförslag skulle kunna komma 2018.

Kritiker menar dock att lagens utformning tvärtom kan göra arbetstagare och arbetsplatserna tystare.

Tommy Iseskog, forskare i arbetsrätt, har följt frågan om lagstiftningen kring visselblåsande i många år. Han är inte förvånad över att det verkar närma sig ny lagstiftning på EU-nivå.

− Tvärtom, det har pågått diskussioner under många år både i Sverige och i EU om hur man kan stärka skyddet för visselblåsare. Och den svenska nya lagen bygger på de principer som man har diskuterat inom EU i många år.

− Visselblåsande ska skyddas av rättsliga principer i de fall då informationen är eller kan vara av intresse för tredje man. I praktiken handlar det främst om bland annat korruption, felaktig användning av allmänna medel, allvarligare brottslighet i allmänhet och brott mot mänskliga rättigheter. Däremot är inte avsikten att visselblåsarskydd ska avse allmänt missnöje, politiska ståndpunkter eller olika interna arbetsplatsfrågor.

Kritiken mot den svenska lagen

Den svenska visselblåsarlagen har fått kritik i synnerhet för att den kräver av arbetstagaren att själv bedöma om det misstänkta brottet är ”allvarligt missförhållande”. Huvudregeln i lagen är att man först ska larma internt. Om arbetsgivaren inte efter det vidtagit skäliga åtgärder, så gäller skyddet mot repressalier om den anställda larmar externt. Om en medarbetare larmar myndigheter eller media direkt, så ställs ytterligare krav. Kritiker menar dock att lagens utformning tvärtom kan göra arbetstagare och arbetsplatserna tystare.

− Visselblåsarskydd är kopplat till en anställning. Och en anställning är alltid kopplad till ett visst lojalitetsåtagande. Där måste man hitta en balans, säger Tommy Iseskog.

− Vi vet från flera exempel att det kan vara svårt att blåsa i visslan internt i en organisation. Det är därför jag föreslår i mitt betänkande att visselblåsaren ska ha rätt att gå externt eller till media direkt. Skyddet måste vara kopplat till vilken information som har lämnats och inte vilken typ av rapporteringsväg som visslaren har valt, säger Virginie Rozière, rapportör till det initiativbetänkande som Europaparlamentet röstar om i dag tisdag i Strasbourg.

Om kommissionen kommer med lagstiftningsförslag 2018 är det dock troligt att det ofta kommer krävas att man går den interna vägen i första hand, såvida det inte gäller mycket allvarliga missförhållanden.

Europaparlamentet har tagit fram ett initiativbetänkande om ökat skydd för visselblåsare som röstades igenom i plenum i Strasbourg i dag tisdag den 24 oktober.

Framtida EU-lagstiftning skulle eventuellt kunna förbättra skyddet för privatanställda även i Sverige. Offentliganställda i Sverige har redan långtgående skydd genom meddelarskyddet.

Helle Lyrstrand Larssen
23 Okt 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.