Fackets larmrapport: Stor risk att arbetskraftsmigranter utnyttjas Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges ingenjörer, menar att svenska arbetsgivare i dag utan risk kan ge sämre villkor och löner till arbetskraftsmigranter. Foto: Pressbild

Fackets larmrapport: Stor risk att arbetskraftsmigranter utnyttjas

Arbetskraftsinvandring Migrationsverkets certifieringssystem öppnar för okontrollerat utnyttjande av arbetskraftsmigranter och riskerar att snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden. Det menar fackförbundet Sveriges ingenjörer som granskat systemet i en ny rapport.
3 mar 2021

Arbetsgivare som är certifierade av Migrationsverket, i dag 615 stycken till antalet, har ett snabbspår till beviljande av arbetstillstånd.

Kompletta förstagångsansökningar ska vara klara på bara tio dagar. Och med certifieringen följer Migrationsverkets tillit.

Enligt regelverket ska arbetskraftsmigranter garanteras löner och försäkringar på samma nivå som svenska kollektivavtal eller branschpraxis, men enligt Sveriges ingenjörers rapport görs sällan några kontroller av de certifierade företagen.

– Myndigheten litar på att de certifierade företagen gör som de ska. Det innebär en risk för att arbetstagarens rättigheter inte uppfylls, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges ingenjörer.

Även löpande stickprovskontroller uteblir. Enligt Sveriges ingenjörer har detta inte förekommit i något av de sju certifierade företagen som intervjuats till rapporten.

Företagen har en möjlighet att sätta i system att byta ut arbetskraftsmigranten mot en ny i stället för att göra en förlängning

– När vi frågat Migrationsverket om stickprover så säger de att det inte görs några på certifierade företag, såvida det inte redan finns en misstanke om misskötsel.

Det är först vid en förlängningsansökan som Migrationsverket begär in handlingar som visar att lön och villkor infriats. Det skulle kunna ske först efter två år, som är den längsta tid ett arbetstillstånd kan beviljas för.

– Kontroller görs när ett arbetstillstånd får en förlängning, men då har företagen fortfarande en möjlighet att sätta i system att byta ut arbetskraftsmigranten mot en ny i stället för att göra en förlängning, och låta bli att leva upp till rätt lön och villkor, säger Ulrika Lindstrand.

Rapporten fokuserar på arbetskraftsinvandring från tredje land, alltså från ett land utanför EU och EES, och avgränsar sig till högkvalificerad arbetskraft. Hit räknas personer som har kompetens motsvarande färdigställda mastersstudier.

De största yrkeskategorierna bland högkvalificerade arbetskraftsinvandrare är ingenjörs- och datayrken, och den mest förekommande nationaliteten är Indien.

Tre fjärdedelar anställs inte i Sverige

Enligt rapporten är det bara var fjärde högkvalificerad arbetskraftsmigrant som har sin anställning i Sverige, resten har fortfarande sin anställning i tredje land.

Enligt intervjuerna som Sveriges ingenjörer gjort med de certifierade arbetsgivarna framkommer att arbetskraftsmigranterna i regel har sin pensionsförsäkring och sjukförsäkring kvar i tredje land.

”Följaktligen är majoriteten av de indiska ingenjörerna, programmerarna och teknikerna som får arbetstillstånd i Sverige allt jämt anställda och försäkrade i Indien, trots att de verkar på svensk arbetsmarknad.” Sid 16.

– Vi tycker att alla arbetstagare på svensk arbetsmarknad ska ha rätt till samma goda villkor. När vi skrev den här rapporten framkom exempelvis fall där företag har skickat hem arbetskraftsmigranter som är anställda i tredje land för att de varit sjuka i 15 dagar, eftersom de inte täcks av den svenska sjukförsäkringen. Om de hade varit anställda i Sverige och täckts av den svenska sjukförsäkringen så skulle de i stället ha fått sjukpenning från Försäkringskassan, säger Ulrika Lindstrand.

Migrationsverket godkänner även en majoritet av ansökningar som facket avstyrker

I ansökningsprocessen inlämnar den svenska arbetsgivaren ett anställningsvillkor till Migrationsverket där lön och villkor framgår. Detta skickas först till facket som har möjlighet att lämna ett yttrande. Enligt rapporten godkänner Migrationsverket en stor majoritet av ansökningarna där facket tillstyrker att anställningsvillkoren motsvarar kollektivavtalet: 85 procent av ansökningarna godkändes 2018 när facket gav tummen upp.

Men Migrationsverket godkänner även en majoritet av ansökningar som facket avstyrker: hela 55,6 procent.

Inte juridiskt bindande för arbetsgivaren

Dessutom är anställningserbjudandet inte juridiskt bindande för arbetsgivaren och arbetsgivaren slipper påföljder om denne inte lever upp till erbjudandet.

Arbetskraftsmigranten har däremot många krav på sig. Om det framgår att arbetsgivaren exempelvis gett för lite semester eller betalat för låg lön så är det migranten som riskerar att utvisas, medan arbetsgivaren slipper påföljd.

Det är ett problem som Migrationsverket också är medvetna om. På frågan om vad för sanktioner en arbetsgivare som inte lever upp till nivåerna i anställningserbjudandet riskerar svarar Lisa Danling på Migrationsverkets presstjänst följande:

”För arbetsgivarna finns inga rättsliga påföljder när de missköter sig. Det finns dock en utredning som föreslår detta, och där kommer Migrationsverket att utveckla hur vi ställer oss till det senare i år (augusti 2021 ska vi yttra oss om SOU 2020:46 Gemensam angelägenhet, sid 700 ff).”

Arbetstillståndet, som maximalt ges för två år, knyts dessutom till arbetsgivaren och yrket. Det försätter arbetskraftsmigranten i en svår sits när det kommer till att hävda sina rättigheter gentemot arbetsgivaren.

– Systemet med certifiering har också gett upphov till handel med arbetstillstånd där relocationsföretag och rekryteringsfirmor blir certifierade för att hitta personal åt andra företag. När företag anlitar de här certifierade firmorna så betalar de en avgift som i vissa fall skjuts över på arbetskraftsmigranten, det vill säga att man får betala för sitt arbetstillstånd. Som företag borde man stå för den kostnaden själv, säger Ulrika Lindstrand.

Om arbetsgivaren vill avsluta anställningen måste migranten lämna landet, såvida denne inte hinner få en ny anställning inom tre månader och får en ny ansökan om arbetstillstånd beviljad. Detsamma gäller om migranten själv vill byta arbetsplats.

Facket vill se krav på svenska kollektivavtal

Det är först efter fyra år med arbetstillstånd i Sverige (inom en sjuårsperiod) som migranten får permanent uppehållstillstånd.

Sveriges ingenjörer avslutar rapporten med att föreslå flera åtgärder som ska förbättra systemet med arbetskraftsmigration, skydda arbetstagare och säkerställa att svenska villkor gäller. Facket vill se krav på svenska kollektivavtal, ett avskaffande av certifieringssystemet och införande av skydd för arbetstagaren samt påföljder för arbetsgivaren som inte lever upp till svenska villkor.

– Vi vill att alla arbetskraftsmigranter ska omfattas av svenska kollektivavtal och att ett bindande anställningsavtal bifogas i ansökan om arbetstillstånd. På så vis stärks arbetskraftsmigrantens rättigheter, arbetsgivaren kan hållas juridiskt ansvarig, och inte minst så underlättas Migrationsverkets kontroller och handläggning i och med krav på kollektivavtal, säger Ulrika Lindstrand.

3 mar 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan