Politisk oenighet om hur Sverige ska få undantag från minimilöner I Europaparlamentet försöker nu de svenska politikerna driva igenom ett undantag från EU-direktivet om minimilöner för den svenska modellen. Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT

Politisk oenighet om hur Sverige ska få undantag från minimilöner

Minimilöner i EU De svenska EU-parlamentarikerna är oense om hur ett undantag från direktivet om minimilöner ska se ut för den svenska modellen. När kampen om ett undantag nu går in i en kritisk fas kan räddningen bli stöd från Europafacket.
Carl von Scheele
27 maj 2021 | 11:28
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I Europaparlamentet försöker nu de svenska politikerna driva igenom ett undantag för den svenska modellen. I september ska parlamentet bestämma sig för sin ståndpunkt i slutförhandlingarna om direktivet. Den sker med medlemsländernas regeringar, som representeras av Rådet, och EU-kommissionen.

De svenska politikerna tror att störst möjlighet till framgång är en lösning som undantar den svenska modellen, inte Sverige som nation, men förslagen om hur det ska gå till skiljer sig.

Socialdemokraternas formulering av undantaget är mycket likt förslaget från moderater och kristdemokrater

Det visar EU-parlamentets över 400 sidor långa dokument med förslag på ändringar av direktivet om minimilöner, som Arbetsvärlden läst.

Bland de 918 ändringsförslagen står de svenska ledamöterna för omkring hundra. Däribland finns tre olika utformningar av undantaget för den svenska modellen.

Socialdemokraternas formulering av undantaget är mycket likt förslaget från moderater och kristdemokrater. Båda säger att Sverige ska slippa tillämpa direktivet om parterna inte vill ha det infört. I Socialdemokraternas förslag ska parterna inom privat och offentlig sektor gemensamt begära detta. I M-KD-förslaget ska staten bedöma om det finns tillräckligt stöd bland parterna för att inte tillämpa direktivet.

Centern och Liberalerna har tillsammans ett annat förslag som går ut på att kollektivavtalsländer, alltså de få länder som inte har lagstadgade minimilöner, ska undantas.

EU-ledamoten Johan Danielsson (S)
Foto: Fredrik Persson / TT

Jag tror inte att man behöver oroa sig över att det finns lite olika förslag i detta stadium

– Utmaningen är att få en majoritet i parlamentet bakom ett svenskt undantag. Jag tror inte att man behöver oroa sig över att det finns lite olika förslag i detta stadium, säger EU-parlamentarikern Johan Danielsson (S).

Centerpartisten Abir Al-Sahlani anser att hennes förlag till juridisk skrivning är säkrare och bättre än de andra två varianterna.

– Vi tror att vår skrivning är lättare att få politiskt stöd för i Europaparlamentet, men vi tror att den ger bättre rättsskydd för den svenska modellen.

Enligt centern och liberalerna är en modell där parternas stöd krävs onödigt krångligt.

– Eftersom Sverige med råge redan uppfyller direktivets syfte ska vi inte behöva bevisa något för EU-kommissionen, utan den svenska modellen ska fredas. Punkt slut.

Varken Abir Al-Sahlani eller Johan Danielsson vill se spretigheten i de svenska förslagen som ett problem.

Centerpartiets Abir Al-Sahlani i Europaparlamentet.
Foto: Fredrik Persson / TT

Om vi håller i har vi en god chans att få någon form av systemundantag

– Även om vi svenska politiker formulerar oss på lite olika sätt ger vi en tydlig signal. Om vi håller i har vi en god chans att få någon form av systemundantag, säger Abir Al-Sahlani.

Johan Danielsson bedömer att Europafacket kan få en nyckelroll i arbetet med att skapa majoriteten i parlamentet. Han tror att det socialdemokratiska förslaget kan få ett brett stöd, inte minst för att det inte bara är förankrat i den svenska regeringen, hos de svenska parterna, utan också hos fackliga organisationer i flera medlemsländer och i Europafacket, ETUC.

– Det finns inget formellt beslut fattat av Europafacket, men vi har tagit fram ändringsförslagen i dialog med dem och nationella federationer. Om vi ska få majoritet bakom ett undantag måste några av anhängarna till direktivet acceptera undantaget. Där tror jag Europafacket kommer vara viktigt.

Tyskland och Frankrike för minimilöner

Majoriteten i parlamentet vill se ett direktiv med reglering av minimilönerna på EU-nivå, enligt Danielssons och flera andras bedömning. Av medlemsländerna har 21 lagstadgade minimilöner. Där finns ett stort stöd för en reglering. Bland annat de två största länderna i EU, Tyskland och Frankrike, tillhör förespråkarna.

Bland de sex länder som reglerar minimilöner enbart via kollektivavtal stöder Finland, Österrike och Italien ett direktiv.

– Om de som vill ha direktivet ska acceptera ett undantag för oss svenskar behöver de övertygas om att detta inte riskerar direktivets tillämpning i deras länder. Om de fackliga organisationerna i dessa länder dessutom säger att detta är okej får det betydelse för den politiska processen i Europaparlamentet, säger Johan Danielsson.

Min bedömning är att de inskickade undantagen är bra.

Varken PTK, LO eller Svenskt Näringsliv uttrycker oro för den bristande samordningen mellan de svenska politikerna i EU-parlamentet. De vill heller inte uttala sig om kvaliteten på de tre olika formuleringar om systemundantag som lämnats in till rapportörerna.

– Viktigt för oss är att undantaget inte kan överprövas i EU-domstolen så att den kan bestämma om det ska vara ett undantag för den svenska modellen eller inte. Undantaget får inte innehålla parametrar som kan bedömas där, säger Hanna Björknäs, jurist på LO.

Hennes kollega arbetsrättsjurist Karolina Löf på Svenskt Näringsliv ser positivt på att det kommit in olika förslag på undantag.

– Parlamentarikerna lägger förslagen. Vi har lobbat gemensamt och tryckt på vikten av ett undantag för vår modell. Min bedömning är att de inskickade undantagen är bra.

Är alla tre förslagen bra och håller för en prövning i EU-domstolen?

– Jag kan inte uttala mig om de tekniska formuleringarna av undantagen i media. Vi har pratat med politikerna om olika undantagsformuleringar men det är parlamentarikerna själva som lägger olika undantagsförslag.

Parterna står fast vid att ett direktiv om minimilöner strider mot EU:s grundfördrag

Trots att frågan om minimilöner hotar fundamentet för den svenska modellen har parterna inte utarbetat ett gemensamt förslag för hur undantaget juridiskt måste formuleras. Både Björknäs och Löf understryker hur lång den fortsatta processen är innan ett direktiv möjligen kan antas. Under hela processen kan formuleringen av ett undantag förändras, understryker de.

Parterna står fast vid att ett direktiv om minimilöner strider mot EU:s grundfördrag och förbudet att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden. Den frågan är de fortfarande beredda att eventuellt pröva i EU-domstolen. De skulle fördra ett geografiskt undantag, som innebär att man skriver in i direktivet att landet Sverige är undantaget.

Det politiska motståndet mot den typen av undantag är emellertid omfattande i EU.

Förslag om att undanta landet Sverige

Oerhört viktigt i striden om direktivet är hur medlemsländernas regeringar i ministerrådet ställer sig till undantag för Sverige. Även rådet ska formulera en gemensam ståndpunkt innan trepartsförhandlingarna startar i höst.

Bakgrunden till de många andra svenska ändringsförslagen vid sidan av undantagen är att parlamentarikerna garderar sig. Om de inte lyckas samla en majoritet bakom ett systemundantag finns förslag om att undanta landet Sverige.

Om inte heller det lyckas finns förslag om försvagningar av direktivets påverkan på den svenska modellen.

Målet är att avsluta förhandlingarna under Frankrikes ordförandeskap i EU första halvåret nästa år.

I sista hand finns svenska förslag om att avslå hela direktivet.

Bakgrunden till agerandet är att alla ändringsförslag skulle vara inlämnade för två veckor sedan. Därefter kan inte förslagen modifieras, utan arbetet går ut på att samla majoritet för några eller alla de skrivningar som man föreslagit.

I september röstar parlamentet om sin ståndpunkt i trepartsförhandlingarna om direktivets slutliga utformning. Då finns ett kompromissförslag som parlamentets rapportörer bedömer kan få majoritetens stöd.

Först när det är klart och ministerrådet är klar med sin ståndpunkt startar förhandlingarna där även EU-kommissionen deltar.

Målet är att avsluta förhandlingarna under Frankrikes ordförandeskap i EU första halvåret nästa år.

Carl von Scheele
27 maj 2021 | 11:28

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev