Fredricas man Mattias Bornstedt är skiftarbetande maskinoperatör på en industri i Kongsvinger. Den 29 januari i år släpptes han inte över gränsen.
Bara personal med samhällsviktiga yrken tilläts resa in i Norge. Industriarbetare som Mattias tvingades vara hemma utan lön. Eftersom de inte var sjuka fick de inte sjukpenning. Och eftersom de inte var permitterade eller uppsagda fick de inte permitteringslön eller a-kassa.
– Vi var tvungna att låna pengar av min svärmor, säger Mattias vid köksbordet i villan i Jössefors utanför Arvika som ligger ungefär en timmes körning från Kongsvinger.
Hans fru Fredrica Bornstedt är lärare på en norsk grundskola sedan sju år. Efter examen från Karlstads universitet arbetade hon först tre år som högstadielärare i bild och engelska på en skola i Arvika.
– Jag blev headhuntad av en rektor som tyckte jag skulle prova på att jobba i Kongsvinger.
Utebliven lön för pendlare
Nu har hon en tjänst i Austmarka och vidareutbildar sig på Høgskolen i Innlandet. Målet är att disputera på inlärning av främmande språk.
Hennes lön är knappt tio tusen högre än hon skulle ha i Sverige, men pendlingen kostar pengar. Eftersom Mattias jobbar skift måste de ha två bilar.
– Det är inte lönen i första hand. Det är villkoren. Norge fokuserar på pedagogik och kvalitet, inte på administration, säger hon.
Det var helt sjukt att en stat kunde bagatellisera följderna av sitt beslut så som de gjorde
Mattias tjänar ungefär som en industriarbetare i Sverige. Men i våras kom det ingen lön alls när Norge stängde gränsen för nästan alla pendlare.
– Det var helt sjukt att en stat kunde bagatellisera följderna av sitt beslut så som de gjorde, säger Mattias.
Svenskar hånas på sociala medier
Exakt hur många svenskar som pendlar till jobb i Norge är det ingen som vet, men en bra gissning ligger mellan 15 000 och 20 000.
De hade länge känt sig diskriminerade med covid-test varje vecka, mobbning på enstaka arbetsplatser och nationalistiska kommentarer om ”coronasvensker” på sociala medier.
Men stängningen blev droppen. Efter en vecka hade Fredrica och några andra pendlare startat Facebook-gruppen Grensependlere Norge-Sverige som idag har 2 200 medlemmar.
De tipsar varandra om hur det ser ut med köer till provtagningar vid gränsen, om vilka regler som gäller och hur ofta de norska kontrollanterna ringer och förhör sig om vad de gör och vem de träffar.
Vi betalar in till systemet precis som alla andra och så kastar de ut oss
Gruppen servar också journalister med fakta och intervjupersoner. Fredrica har skrivit brev till fackförbund, politiker och statsministrarna Erna Solberg och Stefan Löfven.
– Det enda jag inte har gjort är att skriva till kungen.
När Fredrica blev uppringd av utrikeshandelsminister Anna Hallberg förstod hon att den svenska regeringen börjat bearbeta den norska. Den 1 mars fick dagpendlare resa in i Norge igen. Efter en högljudd debatt beslöt norska Stortinget att staten ersätter delar av lönen för de pendlare som inte kunnat resa till jobbet.
Brott mot den fria rörligheten
Hon har också likt många andra anmält Norge till övervakningsorganet ESA, som kontrollerar efterlevnaden av EES-avtalet. I slutet av maj meddelade ESA att Norge utreds för brott mot den fria rörligheten.
Själv har Fredrica kunnat pendla under hela pandemin.
– Först var jag samhällsviktig. Sen blev vi lärare nedgraderade men min arbetsgivare lyckades få oss tillbaka på den listan.
Eftersom de bor i en gränskommun och arbetar i en annan, så betalar de skatt i Sverige. Men socialförsäkringsavgiften på 8,5 procent går till Norge.
Det enda jag inte har gjort är att skriva till kungen
– Vi betalar in till systemet precis som alla andra och så kastar de ut oss. Man trodde inte att sånt kunde hända, säger Mattias.
Han tänker ändå fortsätta pendla. Och Fredrica har ännu högre smärtgräns.
– Jag tycker så mycket bättre om synen på lärare i Norge och jag har så bra kollegor och chefer som har varit ett väldigt stöd under pandemin.