Nu efter årsskiftet går arbetet med att få ett direktiv mot denna form av förtalsstämningar in i en ny fas. Under våren ska både Europaparlamentet och ministerrådet ta ställning till förslaget om direktivet inför förhandlingarna om dess slutliga utformning. Efter sommarledigheterna lär förhandlingarna starta.
Tiemo Wölken är utsedd till Europaparlamentets förhandlare i frågan och har därmed en nyckelroll när EU försöker stoppa denna företeelse.
– Denna form av stämningar är ett mycket allvarligt problem i hela Europa. Ärligt talat var jag inte medveten om mängden stämningar tidigare, säger han.
Under 2021 genomfördes över 400 försök att tysta journalister genom juridiska åtgärder i EU:s medlemsländer. Sedan 2015 har över 40 munkavlestämningar riktats mot frivilligorganisationer, enligt EU-kommissionen.
Även om många steg återstår innan direktivet kan antas är Wölken optimist. Motstånd finns främst från Ungern och Polen, men de båda länderna lär inte kunna stoppa lagstiftningen, som han hoppas ska var antagen innan årets slut.
– De är i minoritet. Jag är ganska trygg med att vi kommer att få en majoritet för detta direktiv.
Vad jag verkligen är nöjd med är de gränsöverskridande inslagen som har hanterats mycket elegant av EU-kommissionen.

Framför allt grävande journalister har råkat ut för dessa stämningar, vars syfte är att trakassera och tysta dem. Men även aktivister i frivilligorganisationer och andra har drabbats.
Genom att kräva skyhöga skadeståndsbelopp och inleda domstolsprocesser som genererar höga advokatkostnader för den som måste försvara sig försöker rika makthavare och företagsledare tysta för dem misshagliga journalister. Dessa hot kan journalisten tvingas leva med under i många år.
– Detta är problem skapat av dem som vill förhindra granskningar. Vi i parlamentet vill se gemensamma minimistandarder i alla medlemsländer, därför att personer stäms i flera medlemsstater vid samma tillfälle.
Kommissionen har verkligen lagt fram ett bra förslag till direktiv i detta fall.
I taktiken ingår alltså att stämma journalister i ett främmande land där personen inte känner till rättssystemet.
– Det leder till en ännu större börda för den som måste försvara sig.
På Europanivå gäller regleringen munkavlestämningar när de är gränsöverskridande. Dessa stämningar, som vanligtvis kallas SLAPP-stämningar (Strategic lawsuits against public participation), har även drabbat svenska journalister. Det senaste exemplet gäller ekonomisajten Realtid.
Straff för att missbruka SLAPP
Tiemo Wölken kallar SLAPP-stämningar en förolämpning mot de juridiska systemen i Europa.
– Domstolar används för att tysta folk i stället för till försvar för rättigheter.
I april förra året lade EU-kommissionen fram ett förslag till direktiv på området. Det skedde efter att Europaparlamentet hade krävt åtgärder i en initiativrapport till kommissionen. Tiemo Wölken är mycket nöjd med merparten av innehållet i förslaget till direktiv.
– Kommissionen har verkligen lagt fram ett bra förslag till direktiv i detta fall. Många av de krav som vi hade i parlamentets initiativrapport har tagits med, som en omvänd bevisbörda så att den anklagade inte behöver bevisa att det handlar om en sådan stämning och straff för att missbruka SLAPP.
I stället måste den som stämmer bevisa att det inte är en munkavlestämning utan ett riktigt användande av det juridiska systemet för att skydda sina rättigheter, konstaterar Wölken.
– Vad jag verkligen är nöjd med är de gränsöverskridande inslagen som har hanterats mycket elegant av EU-kommissionen.
Kan inte stoppa inhemska stämningar
EU kan inte lagstifta om medlemsländernas interna rättssystem. Därför kan inte direktivet stoppa inhemska SLAPP-stämningar i ett medlemsland. Däremot försöker EU-kommissionen begränsa dessa möjligheter i sitt förslag till direktiv.
Även i vissa fall när både den som stämmer och den drabbade journalisten har hemvist i samma land där domstolen finns kan direktivet tillämpas. Villkoret är om frågan har gränsöverskridande konsekvenser.
Det kan handla om ett gränsöverskridande allmänintresse, till exempel luftföroreningar som drabbar flera länder eller penningtvätt som har effekter i flera länder.
Hopp att ministerrådet godkänner klurig juridik
Men stämningen ska även definieras som gränsöverskridande om den inhemska domstolsprocessen sker när den kärande även har inlett processer mot motparten i andra länder.
– Definitionen av vad som är gränsöverskridande är mycket vid. Om en journalist rapporterar om ett problem som är relevant i mer än ett medlemsland ses det som gränsöverskridande. Detta är en mycket tilltalande idé, säger Wölken.
Han hoppas att ministerrådet inte stoppar detta synsätt på vad som är gränsöverskridande domstolsprocesser, men är medveten om direktivets begränsningar. Det kan inte stoppa alla former av munkavlestämningar eftersom de kan fortsätt internt i medlemsländer.
Men även där försöker EU-kommissionen agera genom en rekommendation som kopplas till direktivet. Där uppmanas medlemsländerna att skapa liknande lagstiftning för det egna landet.
Tiemo Wölken vill också se mer omfattande ekonomiskt stöd till de som drabbas av munkavlestämningar. I direktivet finns förslag på att den som stämmer kan bli ålagd att bära alla kostnader inklusive motpartens i dessa fall.
Den som har utsatts för SLAPP ska också kunna få för psykiskt lidande, skadat anseende och immateriella skador.
– Vi vill också ha en ekonomisk supportmekanism. Medlemsländerna ska kunna ge ett individuellt stöd till de drabbade under processen. På den här punkten kan vi stärka texten.
Mördad journalist hade 40 stämningar
SLAPP-stämningar är vanligast i Polen, där regeringspartiet ofta ligger bakom stämningarna, enligt forskning vid Amsterdams universitet. Många åtal sker också i Frankrike, Italien, Slovenien och Kroatien. Överlägset flest åtal per invånare sker på Malta. Storbritanniens lagstiftning utnyttjas oftast för att stämma i nationsgränsöverskridande fall.
Den mördade maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia hade 40 domstolsprocesser emot sig när hennes bil sprängdes i luften. Dådet satte fokus på SLAPP-stämningar och är en av de starkaste orsakerna till frågans aktualitet.
Direktivet ska stoppa brittiska stämningar
Ett flertal av stämningarna mot henne hanteras i London. Den brittiska lagstiftningen är vidöppen för dem som vill använda sig av munkavlestämningar. EU-direktivets konstruktion kommer emellertid begränsa dess rättsverkan inom EU, förklarar Susan Coughtrie, chef för Foreign Policy Center i London.
– Om EU-direktivet antas kommer tredje lands domar inte verkställas, vilket innebär att brittiska domar inte verkställs i EU-regionen, säger hon via mejl till Arbetsvärlden.
Realtids frilansar stämdes på över 100 miljoner
Det var just i London som ekonomisajten Realtids chefredaktör och två journalister stämdes för en granskning av affärsmannen Svante Kumlins verksamhet. Ursprungligen handlade det om ett krav på långt över 100 miljoner kronor i skadestånd, som de tre journalisterna personligen skulle betala.
Den vittgående svenska yttrande- och tryckfriheten möjliggör inte sådana stämningar i Sverige. Därför vände sig Kumlin till det brittiska rättsväsendet.
Under måndagen meddelades att parterna hade ingått förlikning. Realtid publicerar en ursäkt vid några av artiklarna, men ändrar inte innehållet i dem. Kumlin betalar en del av Realtids advokatkostnader.
Uppgörelsen väckte omedelbar kritik. Utgivarnas ordförande Thomas Mattsson, tidigare chefredaktör för Expressen, hävdade i tidningen Journalisten att Realtid som bolag är skyldigt att stå upp för sin verksamhet, sina journalister och sin publicering och ytterst försvara den svenska tryckfriheten.
De båda reportrarna, som på frilansbasis utfört granskningen av Kumlin, säger sig vara nöjda med att artiklarna förblir publicerade utan ändrat innehåll, men att de gärna hade sett att målet hade prövats i sak i domstol. De uppger för Journalisten att de nu avslutar sitt samarbete med Realtid.
Brittiska tidningsledare protesterar
I slutet av förra året skrev ett stort antal brittiska tidningsledare och journalister tillsammans med bland annat advokater till landets justitieminister och krävde en lagstiftning mot SLAPP-stämningar. Munkavlestämningar är på frammarsch. I Storbritannien är förekomsten av sådana grova rättsliga åtgärder som störst. Faktum är att Storbritannien har identifierats som den ledande källan till SLAPP, nästan lika frekvent som alla EU-länder och USA tillsammans, skrev bland annat chefredaktörerna för The Times, Guardian, Daily Mail och Financial Times. De krävde en lagstiftning som snabbt kan avvisa uppenbara SLAPP-mål och som innebar tillräckligt avskräckande påföljder för den som använder sig av munkavlestämningar. De vill också se skyddsåtgärder för de som drabbas. Behovet kan inte vara med akut, konstaterade de över 70 undertecknarna och hänvisade bland annat till EU:s pågående arbete med ett direktiv. Förra sommaren föreslog den brittiska regeringen ett paket som skulle begränsa användandet av SLAPP i landet. Stämningsansökningar i förtalsmål ska prövas i tre steg för att sortera bort sådana fall innan de tas upp i domstolsförhandlingar. Man vill också ha ett tak för de juridiska kostnader som kan drabba den som stäms samt höja sanktionsavgiften mot advokater som i dessa fall missköter sig. – Men trots att regeringen gjort ytterligare offentliga åtaganden om denna reform har inga lagstiftningsförslag lagts fram. Under tiden har den brittiska anti-SLAPP-koalitionen publicerat sin egen modell för lagstiftning, som har fått ett stort stöd, säger Susan Coughtrie, Foreign Policy Center i London, i ett mejl till Arbetsvärlden.