För ett år sedan lade EU-kommissionen fram ett förslag till direktiv som skulle förhindra munkavlestämningar mot journalister. Efter att Sverige har tagit över ordförandeskapet i EU har förslaget till direktiv urvattnats rejält genom omskrivningar och strykningar.
De nya skrivningarna strider mot intentionen i lagstiftningen, hävdar tunga internationella intresseorganisationer, som Europeiska Journalistfederationen, Internationella Pen-klubben och Civil right defenders.
De får medhåll av svenska oppositionspolitiker och Europaparlamentets förhandlare i ärendet.
Har inte förankrat hållningen i EU-nämnden
Justitieminister Gunnar Strömmer har inte förankrat det svenska ordförandeskapets hållning i riksdagens EU-nämnd. Han vill inte heller svara på kritiken, utan skickar fram sin pressekreterare.
– Uppgiften som ordförande i EU:s ministerråd innebär att vi ansvarar för förhandlingsarbetet i ministerrådet. I den rollen ingår att neutralt arbeta för att få till stånd en inriktning som en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna ställer sig bakom, sms:ar Erica Wide, som sköter ministerns presskontakter.
– Det är viktigt att motverka användandet av rättsprocesser som ett medel för att tysta journalister och andra från att delta i den offentliga debatten, tillägger hon.
– Sverige har därför som land välkomnat ambitionen bakom det här förslaget, säger hon också i sms:et.
I det praktiska arbetet som EU:s ordförandeland har Sverige istället skrivit om väsentliga delar av förslaget, vilket till exempel försvårar domstolarnas avvisande av uppenbara munkavlestämningar eller stoppar skadestånd till den som drabbas.
Riksdagen har inte fått ta ställning till förslaget
Matilda Ernkrans (S), vice ordförande i EU-nämnden, meddelar Arbetsvärlden att hon inte har fått någon som helst information om det svenska ordförandeskapets omstöpning av direktivet.
– Vi har inte i riksdagen, varken i utskott eller i EU-nämnden, fått ta ställning till något förslag, säger hon i ett skriftlig uttalande.
Hon tillägger att det är regeringen som ansvarar för hur förhandlingarna drivs.
– Informationen som vi har fått är att det kan komma upp som allmän riktlinje på RiF-rådet i juni men ingen dagordning har presenterats än. Hur regeringen förhandlar detta måste därför ansvarig minister svara på.
Kräver att regeringen värnar rättssäkerheten
Ernkrans kräver också att regeringen värnar rättssäkerhet och yttrandefrihet.
– Vi står fast vid våra ingångsvärden om att vi förväntar oss att regeringen står upp för yttrandefriheten. Europa befinner sig i en tid där det demokratiska utrymmet krymper.
RiF-rådet är justitieministrarnas grupp i ministerrådet. I den ska medlemsländerna ta fram sin ståndpunkt till förhandlingarna med Europaparlamentet om direktivets slutliga utformning.
Parlamentet har flaggat för att man vill ha skärpningar av direktivet i förhandlingarna, som konkret lär komma igång efter sommaren.
Först när ministerrådet och parlamentet är överens kan direktivet antas.
I EU-nämnden har frågan bara varit upp under några minuter vid sammanträdet i början av december förra året. Då sa justitieminister Gunnar Strömmer att Sverige stod bakom ambitionerna i EU-kommissionens förslag till direktiv.
”En viktig utgångspunkt för regeringen i förhandlingsarbetet är att direktivet ska utformas så att det ger ett adekvat skydd utan att det blir mer långtgående och detaljerat än vad som är nödvändigt”, sa han också.
Beskyller regeringen för att styras av SD
Socialdemokraten Evin Incir i Europaparlamentet beskyller regeringen för att styras av Sverigedemokraterna i denna fråga:
– Det största partiet i regeringskonstellationen, Sverigedemokraterna, drar sig inte för att ge sig på journalister och medier. Om regeringspartierna accepterar detta på hemmaplan av sin partner är det inte förvånande om de inte tar situationen på allvar runt om i Europa, säger hon till Arbetsvärlden.
Centerpartisten Abir Al-Sahlani förmodar att inte bara Ungern och Polen, två länder som kritiserats för bristande pressfrihet, är emot direktivet. Möjligen hör även andra länder där journalister har fått svårare att verka, som Slovenien och Grekland till motståndarna samt Italien sedan det högernationalistiska och postfascistiska partiet Italiens bröder bildat regering.
Det svenska ordförandeskapet har sålt sig i förhoppningen om att få något annat
Abir Al-Sahlani (C)
I ministerrådet krävs i det här fallet en kvalificerad majoritet i beslut om direktivet. Det innebär att 15 av de 27 medlemsländerna måste rösta för ståndpunkten. Därför kan inte den grupp som Al-Sahlani räknar upp stoppa en stark reglering av munkavlestämningar på EU-nivå.
– Om det behövs en kvalificerad majoritet har det svenska ordförandeskapet sålt sig i förhoppningen om att få något annat. Vad kan det vara som är lika viktigt som att försvara rättsstatens principer, säger Abir Al-Sahlani.