Jämställdhetsminister Nina Larsson har redan fått ta emot hård kritik för regeringens förslag på hur lönetransparensdirektivet ska bli svensk lag. Men det är inte bara en enig arbetsgivarrörelse, DO och lagrådet som är missnöjda. Sveriges kvinnoorganisationer, som företräder den hälft av befolkningen vars löner EU-direktivet ska göra jämställda är minst lika besvikna.
– Det är svårt att förstå varför något så viktigt som ett EU-direktiv för att främja jämställda löner har handlagts på det här nonchalanta sättet, säger Beatrice Nordling, chefsekonom på Sveriges kvinnoorganisationer paraplyorganisation för 58 organisationer.
Regeringens förslag är istället en försämring
Kritiken, precis som den som kommit från arbetsgivarna, handlar om att regeringen valt att lägga fram ett annat förslag än vad den statliga utredningen föreslagit. Ett förslag, som enligt Beatrice Nordling, snarare riskerar att ge motsatt effekt än jämställda löner.
Hon kan till viss del köpa den förklaring som Jämställdhetsministern gett i Arbetsvärlden. Att ändringar i hur lön beräknas var tvungna att införas för att inte komma på kant med direktivet. Problemet är bara att den ambitionen inte ens lyckats, anser Beatrice Nordling.
– Istället för att ta chansen att göra något åt det ökande lönegapet mellan kvinnor och män försämrar man lagstiftningen helt opåkallat. Det framgår i direktivet att införandet inte får medföra försämringar. Det kommer att resultera i klander, säger hon.
40 000 företag slipper redovisa
EU:s lönetransparensdirektiv syftar till att synliggöra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Genom ett tvång för arbetsgivare att föra och redovisa löneläget. Men medan utredningen föreslog att det kravet skulle gälla alla företag med över 10 anställda, föreslås regeringen att sätta gränsen vid 25 anställda.
”En halv miljon arbetstagare kommer då inte längre omfattas av möjligheten att få sina löner justerade vid osakliga löneskillnader.”, skriver Sveriges Kvinnoorganisationer i ett brev till jämställdhetsministern.
Beatrice Nordling håller också med om kritiken som arbetsgivarna framfört och som även Diskrimineringsombudsmannen noterat, att det nya beräkningssättet för löneskillnader blir missvisande.
Slopar ökad facklig samverkan
Men i sitt brev framhåller de också att regeringen frångått utredningens förslag genom att slopa direktivets krav på ökad facklig samverkan om jämställda löner.
Utöver det slopas också kravet att redovisa löneskillnaden mellan kvinnor och män för likvärdigt arbete, skriver de.
– Vi drar slutsatsen att beredningen inte gjorts på ett seriöst sätt. Det är angeläget att bra lagstiftning snarast kommer på plats, men regering bör lägga alla resurser på att omarbeta förslaget och se till att det får avsedd effekt och främjar arbetet för jämställda löner, säger Beatrice Nordling.
