Det suckas en del när begreppet arbetsgrupp nämns. Ska inte frågor om löner och villkor formuleras i kollektivavtal i Sverige?
Om en fråga hamnar i en arbetsgrupp, hur vet jag då vad som händer med den?
Arbetsvärlden försökte ta reda på det. Och Medlingsinstitutet har faktist en Excel-fil med 290 arbetsgrupper, och vilken fråga gruppen ska jobba med.
Av dem rör dryga 60 TCO-förbund.
Det kan handla om väldigt lokala villkor, det vill säga nära en enskild arbetsplats.
Som till exempel den grupp Journalistförbundet har med Fremia för att få fram ett lokalt medbestämmandeavtal för journalisterna på Hyresgästföreningens tidning Hem & Hyra.
Det kan också röra frågor som vållat starka känslor. Som ensamarbete på tåg, för den frågan finns också en arbetsgrupp där Fackförbundet ST och Tågföretagen ska komma framåt.
Tillfälle att diskutera hjärtefrågor
Så varför blir det då en arbetsgrupp, och inte avtalstext?
– Det kan finnas många skäl. Men parterna står uppenbarligen inte så långt ifrån varandra att en avfärdar frågan helt. Några frågor dör, andra får ett resultat och några lever vidare, säger Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på Fackförbundet ST.
Finns ett mönster?
– Det kan vara när en fråga inte är mogen för avtalstext. Eller att man behöver avtalsperioden för att ta fram ett avtal. Eller för att vi står för långt ifrån varandra, men inte så långt att en part säger tvärnej. Det blir ett tillfälle att diskutera hjärtefrågor även om den andra parten inte alls är lika intresserad.
Ingen vet hur många arbetsgrupperna är
Medlingsinstitutets fil innehåller de arbetsgrupper som skrivits in i protokollen till kollektivavtalen. Enligt den är Fackförbundet ST till exempel inblandat i fyra grupper.
Men det visar sig bara vara ett axplock. Det finns alltså ingen överblick över alla arbetsgrupper som finns, och var de befinner sig.
– Vi har betydligt fler än fyra på det statliga området. Dessutom en rad partsarbeten, säger Åsa Erba Stenhammar.
Vad är skillnaden?
– Gränsen är lite otydlig, men grundregeln är att ett partsarbete är mer styrt till vad man ska komma fram till medan en arbetsgrupp är i ett mer utforskande syfte. Det finns avvikelser.
Arbetsvärlden har frågat flera av TCO-förbunden om resultat från de olika arbetsgrupperna som ändå finns noterade hos Medlingsinstitutet.
”Inte öppen information”
Vårdförbundet vill inte kommentera dem alls, mer än att förbundet arbetat med dem under året. De handlar om heltid och dygnsvila. Diskussionerna är inne i avtalsförhandlingar.
Unionens presstjänst svarar att av de 26 grupper förbundet är med i enligt Medlingsinstitutet, står nio på paus tills kollektivavtalen är helt klara.
”Det vi kommer överens om inom ramen för de partsgemensamma arbetsgrupperna är inte öppen information som vi kan kommentera, främst då det handlar om diskussioner mellan parterna som ibland leder till lösningar som man sedan placerar in i avtalsförhandlingarna” , skriver Johanna Gréen Unionens pressekreterare.
”Lätt att kritisera när man inte får som man vill”
Källor som har varit inblandade i avtalsrörelser säger till Arbetsvärlden att arbetsgrupper ofta är effektiva, men svåra att kommunicera.
Att resultatet kanske blir en handbok på en arbetsplats flera år efter att det varit något av en stridsfråga.
En sådan är ju ensamarbetet på tåg, där arbetet alltså fortfarande pågår i arbetsgruppen vilket väckt kritik.
– Det är klart att man inte ska tro att ett partsarbete är att motsvara en förändring i avtalstext. Man gör det för att man behöver göra något eftersom man inte är överens. Då är det lätt att ha kritik för att man inte får det man vill, säger Åsa Erba Stenhammar förhandlingschef på Fackförbundet ST.