Regeringen får både ris och ros för sina snabba stödåtgärder till näringsliv och arbetstagare. Men gruppen av frilansare och egenföretagare är brokig och därför svår att nå med generella åtgärder, även om en del insatser underlättar vardagen för alla i denna företagsform.
– Det är för tidigt att säga om regeringen har gjort tillräckligt för de egenföretagare som vi representerar, men det är tveksamt, säger Johan Lif, förhandlingschef på Journalistförbundet, som organiserar ett par tusen frilansande journalister och fotografer.
– Egenföretagare får mer generösa stöd i andra länder. Vi tycker att det är rimligt att Sverige gör mer, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen som organiserar 10 000 egenföretagare.
Även Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna, efterlyser ytterligare stöd. Han understryker att samhällets kostnader kommer att bli ännu högre på sikt om många mindre företag slås ut på grund av coronakrisen.
Är det rimligt att man som enmansföretagare i denna krissituation ska skuldsätta sig och sin familj ytterligare?
– De ekonomiska resurser som behövs är rätt begränsade jämfört med om dessa verksamheter skulle behöva läggas ner och starta om när den värsta krisen blåst över.
Egenföretagaren har många gånger inte samma skyddsnät som anställda har. De saknar också ofta marginaler för att hantera en längre kris i sitt företag.
Svårt utnyttja krispaketen
Bland Teaterförbundets medlemmar finns många uppdragstagare. Där fanns redan före coronakrisen en stor arbetslöshet. Många av dem har utnyttjat en stor del av sin A-kasseperiod och har få eller inga dagar kvar, visar en enkät som publicerades i förra veckan.
Krispaket 3: Egenföretagare
Krispaket 3 riktar sig främst till små företag och egenföretagare som frilansare.
+ Reglerna för periodiseringsfonder ändras så att företagen kan sätta av 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 och därmed få tillbaka inbetald preliminärskatt för 2019.*
+ Arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften sätts ner tillfälligt. Motsvarande nedsättning görs av egenavgifterna för enskilda näringsidkare. (Ålderspensionsavgiften, 10,21 procent, ska däremot betalas.)
+ De som redovisar moms helårsvis kan skjuta upp inbetalningen av förra årets moms i upp till ett år.
*Periodiseringsfonder används för att jämna ut resultatet/inkomsterna i företaget över flera år. Om vinsten är hög ett år kan delar av den sättas i fonden och tas ut ett senare när vinsten inte är lika hög. Pengarna beskattas då.
– Detta är ett bekymmer som drabbar en del medlemmar, säger Mika Romanus, kanslichef på Teaterförbundet, och föreslår att man skulle se över möjligheten att permittera sig själv som egenföretagare.
Flera av de åtgärder som regeringen har i sitt stödpaket för småföretagare och egenföretagare är långt ifrån skräddarsydda för teaterarbetare, journalister, fotografer eller andra som frilansar. Även småföretagare har många gånger svårt att utnyttja dem.
I regeringens tredje krispaket, som riktade sig till just mindre företag, finns möjligheter att sätta undan pengar till dagliga utgifter och betala skatt och moms senare. Men det innebär ränta och avgifter på de undansatta pengarna, som senare ska betalas tillbaka.
Johan Lif på Journalistförbundet är inne på liknande tankegångar.
– Kreditlösningarna kräver en hel del eftertanke. Tanken är att pengarna ska återbetalas när man kommit på fötterna efter denna tillfälliga nedgång.
Daniel Wiberg på Företagarna säger:
– Är det rimligt att man som enmansföretagare i denna krissituation ska skuldsätta sig och sin familj ytterligare?
Det handlar inte om så mycket pengar i stöd, utan om cirka 5 000 kronor i månaden för egenföretagaren.
Båda två rankar beslutet att sätta ner arbetsgivaravgifter och egenavgifter som den bästa stödåtgärden. Stödet frisätter mer pengar till andra utgifter och lön. Men stödet kan behövas förlängas efter sitt slutdatum den 30 juni, enligt Wiberg.
Unionen betecknar åtgärden som bra men inte tillräcklig.
– Det handlar inte om så mycket pengar i stöd, utan om cirka 5 000 kronor i månaden för egenföretagaren. Om man har blivit av med alla sina intäkter räcker inte den skattelättnaden till att finansiera någon form av skälig inkomst, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på förbundet.
Uppmaning att ha a-kassa
I krispaket fyra underlättade regeringen inträdet i A-kassan och reglerna för att få ersättning, som också höjdes och nu täcker 80 procent av inkomster upp till 33 000 kronor i månaden.
Journalistförbundet och Teaterförbundet gick omedelbart ut med information till sina medlemmar att söka inträde i a-kassan om de stod utanför. Den som sökte före den sista mars har rätt till ersättning efter maj månads utgång.
Alla de intervjuade håller ett öga på lösningar i våra grannländer och andra EU-länder. Ländernas lösningar inspirerar olika förbund.
I till exempel Finland underlättar man för frilansare att ha kvar sitt företag även under A-kassetiden genom att tillfälligt definiera egenföretagarens inkomster som sidoinkomster.
Tillåt verksamhet för vilande företag
I Sverige har reglerna för att göra företaget vilande mjukats upp, men i ett vilande företag får ingen verksamhet alls ske. Men både Journalistförbundet och Teaterförbundet vill se regler som tillåter marknadsföring och kundkontakter under arbetslöshetsperioden.
Danskt och norskt stöd inspirerar
På Företagarna studerar man bland annat en dansk lösning, som innebär ett stöd till företag med minskad omsättningen.
– I Danmark tittar man på vilken omsättning företaget har haft. Om den går ner kan man få stöd baserad på tidigare omsättning. Även i Sverige borde man snabbt skissa på stöd, som riktas till dem som har problem.
Den norska modellen ser vi som ett positivt exempel som skulle kunna fungera väl.
På Teaterförbundet har man studerat den norska lösningen som innebär ett riktat stöd till frilansare och enskilda näringsidkare som tvingas gå ner i inkomst. Den norska staten garanterar denna grupp 80 procent av den genomsnittliga inkomsten de tre senaste åren med ett tak för stödet på 565 000 kronor.
– Det är en lösning som vi i Teaterförbundet, men även Klys, har lyft fram i olika sammanhang. Den norska modellen ser vi som ett positivt exempel som skulle kunna fungera väl, säger Mika Romanus.
Både Teaterförbundet och Journalistförbundet är medlemmar i Klys (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd).
Efterlyser branschstöd
Journalistförbundet kräver riktat branschstöd till medierna.
Krispaket 4: A-kassan
Krispaketet underlättar möjligheterna att få arbetslöshetsersättning.
Det krävs två villkor för att få full ersättning.
+ Medlemsvillkoret i A-kassa förkortas från 12 till 3 månader.
+ Arbetsvillkoret mildras. För att få A-kassa ska man ha arbetat 60 timmar i månaden under minst 6 månader (motsvarar lite mer än 14 timmar i veckan) eller sammanlagt 420 timmar i 6 månader, dock får arbetstiden inte understiga 40 timmar i någon månad.
Ersättningen ökas:
+ Högsta ersättningen höjs till 1 200 kronor per dag under de 100 första dagarna, vilket motsvarar 80 procent av 33 000 kronor i månaden och ger den arbetslöse max 26 400 kronor i månaden.
+ Grundbeloppet höjs till 510 kronor per dag, 11 220 kronor i månaden, för dem som uppfyller medlemsvillkoret men inte arbetsvillkoret.
+ Karensvillkoret om sex dagar slopas året ut.
+ För egenföretagare underlättas att lägga företaget vilande (all verksamhet i företaget upphör och F-skattsedel avregistreras men företaget finns kvar.) Om företagets läggs vilande räknas inte årets period in i framtida bedömningar av A-kassa till företagaren.
– Ett generellt ökat driftstöd kommer medieföretagen till del och i förlängningen uppdragstagarna. Om medieföretagen får bättre ekonomi innebär det att fler frilansare får behålla sina uppdrag, säger Johan Lif.
En enkät från Tidningsutgivarna, TU, visar att mediebolagen risker att tappa hälften av sina annonsinkomster under april.
På Teaterförbundet efterlyser man flera åtgärder om deras medlemmars inkomster ska kunna räddas vid sidan av regeringens stöd till kulturen på 500 miljoner kronor.
– Det är väldigt viktigt var stödet hamnar. Riktade insatser behövs till producerande enheter så att de kan leva upp till redan ingångna avtal, och även fortsätta arbeta i de former som är möjliga i nuvarande situation, säger Mika Romanus.