På Unionen, Sveriges största fackförbund på den privata sidan, upplever man just nu en stor anstormning av förhandlingsärenden.
− Främst gäller förhandlingarna korttidsarbete, omorganisation, arbetsbrist och nedläggningar kopplat till Corona. Det berättar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt för Arbetsvärlden.
Nu överväger man som bäst hur man kan förstärka organisationen och flytta personal dit de behövs som mest.
En stor del av förhandlingarna rör det nya systemet med korttidsarbete för arbetsgivare som hamnat i ekonomiska svårigheter på grund av Coronakrisen och som riksdagen väntas klubba igenom i dag torsdag.
Har tecknat många centrala avtal
Enligt Martin Wästfelt var förbundet snabb ute i mitten av mars och tecknade tillfälliga centrala avtal inom de flesta avtalsområden.
Därefter ska också lokala avtal signeras. Det görs antingen av ombudsmän på Unionens regionkontor eller lokalt på arbetsplatser där det finns egna klubbar.
Förhoppningen hos alla parter är att fler företag ska orka bära sina lönekostnader under krisen och medlemmarna fortsätta få lön.
Hur har det fungerat att sluta lokala avtal om korttidsarbete i olika branscher?
− Det går förhållandevis smidigt att teckna lokala avtal då båda parter, arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation, har ett intresse av att det ska fungera så bra som möjligt, säger Martin Wästfelt.
Hur många lokala avtal har ombudsmännen hittills skrivit på?
− Vi har för närvarande nästan 7 000 förhandlingsärenden gällande korttidsarbete i vårt förhandlingsregister. Till det kommer de lokala förhandlingar som sker ute på företagen av våra förtroendevalda som inte finns i vårt nationella register.
Sammanlagt, inklusive ärenden som rör exempelvis nedläggningar och omorganisationer, har Unionen just nu över 10 000 registrerade förhandlingsärenden.
Skapa möjligheter att övervintra
Vad anser Unionen om att företag som söker statligt bidrag för ordinarie personal, först kan behöva säga upp visstidsanställa, vikarier, och konsulter under nuvarande kris?
− Det system för korttidsarbete med statligt stöd som regeringen sjösatte den 16 mars är ett system som Industrins parter arbetat fram och föreslagit till lagstiftaren. Vissa förändringar har nu skett mot bakgrund av den exceptionella situation som Coronakrisen orsakat i samhället och på arbetsmarknaden, och de får Unionen förhålla sig till. En viktig utgångspunkt är att skapa möjligheter för livskraftiga företag att övervintra en chock i ekonomin, rädda arbetstillfällen och skapa möjligheter att snabbt komma igång när krisen lagt sig. Det är viktigt att systemet är robust och inte kan missbrukas och då finns det kriterier som ska bidra till att säkerställa detta.
Hur många av Unionens tillfälligt anställda medlemmar beräknar ni nu kommer att drabbas av arbetslöshet i stället för kunna vara kvar i korttidsarbete?
− Vi jobbar med att sammanställda våra siffor så att de ska vara tillförlitliga men i dagsläget har vi tyvärr ännu inte några konkreta siffror. Men vi ser en mycket omfattande ökning av antalet förhandlingsärenden som kommer in till oss, säger Martin Wästfelt.
Han betonar att det dessutom finns många medlemmar som står utan fasta anställningar och ”som drabbas väldigt hårt just nu, och som inte är synliga i förhandlingsstatistiken.”
− Det kan handla om extrapersonal som utifrån säsongen brukar ha arbete inom till exempel turismnäringen eller som jobbar extra i företag som på grund av nedgång i efterfrågan inte längre tar in extra personal.
− Det finns också stor oro hos Unionens medlemsgrupp för de som har eget företag, där det för gruppen som har enskild firma i dagsläget inte finns möjlighet att söka stöd.