– Att EU har avsatt 450 miljoner euro för inköp av vapen till Ukraina, det är helt enastående. Hade du frågat mig för tre veckor sedan hade jag sagt att det inte fanns en chans att det här skulle hända.
Cecilia Malmström var EU-kommissionär i nio år. Under José Manuel Barrosos ordförandeskap var hon ansvarig för inrikes frågor, under Jean-Claude Junckers dito föll hennes ansvar på handelsfrågor. Dessförinnan var hon EU-minister i den första Alliansregeringen. I dag är hon förvånad. Mycket har som bekant ställts på ända sedan Ryssland för lite mer än en vecka sedan inledde sin invasion av Ukraina, och för de allra flesta bedömare av EU – en organisation kanske inte mest av allt beryktad för sin inre enhällighet – har de mått och steg som de europeiska ledarna enats om i sin respons på de ryska krigshandlingarna varit, för att använda den svenska EU-kommissionsveteranens ord, ”fullkomligt unika”.
– 450 miljoner euro, det är enorma summor. Att fredsorganisationen EU köper vapen till ett stridande land, det är något man aldrig någonsin förr har gjort.
EU:s enighet kan komma att krackelera
Att Europa står inför en ödesstund tycks de flesta vara ense om – Cecilia Malmström, numera verksam vid den amerikanska tankesmedjan Peterson Institute for International Economics, vill inte anmäla en avvikande mening i det avseendet. Men är det möjligt att säga något om vilka konsekvenser den rådande krisen på sikt kommer att medföra för EU?
Utifrån vad vi kunnat se under den gångna veckan, är det rimligt att säga att EU står inför ett paradigmskifte?
– Det är för tidigt att säga. Man förbereder ju hela tiden nya sanktionspaket, och man planerar att skala upp dessa hela tiden för att Ryssland fullständigt ska isoleras ekonomiskt och politiskt från internationella marknader och samarbeten. Men det är klart, drar kriget ut på tiden så kommer det att få ekonomiska effekter för hela världsekonomin och då kommer kanske den inre sammanhållning i EU som vi hittills sett prov på att börja krackelera.
– Men med det sagt är de tre enorma sanktionspaket som EU på kort tid enhälligt kommit överens om helt exceptionella i europeisk historia. EU har haft problem med att anta en gemensam linje gentemot Kina och Ryssland, men om Putin hoppades kunna splittra EU så har han tagit helt fel.
Ukraina har i dagarna överlämnat en ansökan om EU-medlemskap till kommissionen. Finns det någon möjlighet för Ukraina att faktiskt bli medlemmar i det här läget?
Redan innan kriget var det flera medlemsländer som gav uttryck för att man kanske inte ska släppa in fler länder i EU
– I dag? Nej, absolut inte, det kommer att ta massor av år. Ukraina, med all den sympati som jag känner för dem just nu, har ganska många reformer att göra innan de formellt svarar upp mot alla de krav som EU ställer. Det är ett väldigt korrupt land som redan innan det här kriget hade krig på sitt område. Så det man kan göra i det här läget och som EU-parlamentet har uppmanat till med en mycket stark resolution i är att man snabbar på processen och säger att de nu är ett kandidatland, att man säger att man gärna ser att Ukraina en dag blir medlemmar i EU.
– Sedan kommer EU-kommissionen att behöva genomföra mycket arbete innan medlemsländerna med enighet kan bestämma att det är dags att inleda förhandlingar med Ukraina om ett medlemskap. Sedan tar det väldigt många år. Men det vet ju Ukraina. EU är en organisation som bygger på många gemensamma regler, och det rör allt från att man måste fungera på den inre marknaden, att man måste leva upp till EU:s tekniska standarder, att det måste vara ordning och reda i ekonomin, och en massa annat. Sedan har vi det som kommer att vara allra svårast för Ukraina – frågan om ett oberoende rättsväsende, ett rättsväsende fritt från korruption. Så det kommer att ta väldigt lång tid.
Ett led i den psykologiska krigföringen
Hur viktigt är det här signalvärdet? Att Ukraina lämnat in en medlemskapsansökan?
– Signalvärdet är jätteviktigt och man ska se det som ett led i Ukrainas psykologiska krigföring gentemot Ryssland. Putin har gått in i Ukraina eftersom han är upprörd över att Ukraina har valt Europa och att de sneglar på ett medlemskap i NATO. Putin är livrädd att ryska folket ska vilja gå samma väg.
– Men redan innan kriget var det flera medlemsländer som gav uttryck för att man kanske inte ska släppa in fler länder i EU. Det har ju varit en hel del problem med Polen och Ungern. Om man bortser från att Polen just nu gör en fantastisk insats i fråga om att ta emot flyktingar så hade varken de eller Ungern fått gå med i EU om de ansökt om medlemskap i dag. Ländernas akademiska frihet är helt undergrävd, där saknas pressfrihet, deras rättsväsenden är inte rättssäkra. Så det är klart att det finns en rädsla för vad som ska hända om man tar in fler medlemmar som inte är demokratiskt mogna.
Vilka sanktioner återstår det för EU att införa om striderna fortsätter?
– Det finns fortfarande massor av ryska oligarker som inte fått sina tillgångar frysta och konfiskerade. Men EU är en rättsstat och därför måste man titta på hur man ska gå till väga för att göra det. Sedan har vi otygen med Golden Passports, att man kan köpa sig pass i Europa genom att investera ett visst antal hundra miljoner i ett land, varpå man blir EU-medborgare och kan röra sig fritt i hela unionen. Framför allt Malta och Cypern har ägnat sig åt detta och det är väldigt många ryssar som utnyttjat detta. Man tittar på det just nu och ställer sig frågan om man kan återkalla de här passen på något sätt.
Men om det här blir en väldigt utdragen affär kommer det naturligtvis att sätta press på mottagarsamhällena
– Som en sista åtgärd kan man stoppa den försäljning av olja och gas som fortfarande pågår mellan Ryssland och EU.
Vad skulle det innebära gasexporten från Ryssland stoppades?
– Dels skulle det innebära ett hårt slag mot den ryska ekonomin, de är beroende av detta. Men det beror lite på hur Kina agerar. Sedan är det viktigt att komma ihåg att fyrtio procent av Tysklands gas kommer från Ryssland. Detsamma gäller Italien. Så energipriserna kommer att stiga ännu mer. Förhoppningsvis får vi inte en backlash i Europa med låga temperaturer i mars och april, då är det många som kommer att få problem med att värma sina hus.
Riskerar att sätta press på mottagarsamhällena
Vad ser du i övrigt som EU:s stora utmaningar i allt det här?
– EU är inte särskilt beroende av Ryssland för handel, men det här stör ju de internationella marknaderna och börserna, även fast Rysslands ekonomi inte är större än vad Spaniens är.
– Och sedan har det redan kommit ungefär en miljon flyktingar till Europa och de har ju tagits emot med öppna armar på ett helt enastående sätt. Men FN:s UNHCR bedömer att det kan bli så mycket som sex sju miljoner flyktingar. De som kommer hit, de tänker sig att de ska stanna här några månader och sedan återvända när kriget tar slut. Och det får vi hoppas. Men om det här blir en väldigt utdragen affär kommer det naturligtvis att sätta press på mottagarsamhällena, även om solidariteten är väldigt hög. Då är frågan, hur länge kan man hålla ut enhälligt?
Finns det något som EU och Sverige bör göra i förhållande till krisen som man än så länge inte har gjort?
– Det viktigaste just nu är att man ser till att EU även i fortsättningen talar med en röst, att man ser till att det kommer samma signaler om fördömanden från hela världssamfundet om att det här måste upphöra, att kriget är illegitimt, att Putin kommer att sluta i Haag tillsammans med sina kumpaner. Det får inte finnas några sprickor i fasaden.
Det är klart att det kanske inte är så lämpligt att lämna in en NATO-ansökan just nu
När det kommer till NATO, nu har det ju svängt en hel del där i Finland och Sverige. Om det nu är så att Finland står i begrepp att inleda förhandlingar om medlemskap i NATO, vad kommer det att innebära för Sveriges del?
– Jag tror ju inte att Finland kommer att gå med i morgon men de diskuterar saken och opinionen har skiftat. Så det är klart att de antagligen kommer att inleda en diskussion om vad det kommer att betyda. Men det är ett jättestort beslut och det måste utredas och diskuteras ordentligt. Även om du och jag inte ser det, så pågår det väldigt nära kontakt mellan Sverige och Finland om saken.
Ryssland följer utvecklingen noga
Oavsett om man är för eller emot ett NATO-medlemskap, finns det inte en risk med att inleda sådana diskussioner med NATO just nu?
– Men det kommer man inte göra, man går inte med i NATO nu. Det är ingen som tror att Finland lämnar in en ansökan i omedelbar närtid. Det är klart att det kanske inte är så lämpligt att lämna in en NATO-ansökan just nu. Men man kan signalera att man ska titta på det, för det tror jag viktigt. Nu hade vi ju fyra ryska flygplan som kränkte svenskt luftrum häromdagen, och det var inte en slump eller en olycka att de råkade åka för nära Gotland. Att inleda diskussioner med NATO är en signal om att vi är ett självständigt land och att vi fattar våra egna beslut. Men är klart att Ryssland följer utvecklingen väldigt noga.
Kan du känna att du saknar att sitta i kommissionen just nu? Eller är det skönt att inte befinna sig i hetluften?
Hade du frågat mig för tre veckor sedan hade jag sagt att det inte fanns en chans att det här skulle hända
– Det är klart att man kan sakna att inte vara precis där allting händer, men samtidigt så är pressen på kommissionärerna otrolig just nu. Och mitt i allting, i dessa frågor om liv och död, så är det en massa annat arbete som kommer i skymundan. Hela klimatarbetet där EU och kommissionen varit ledande, det kommer att pausas. Det gör mig väldigt ledsen och där tycker jag synd om mina kollegor som har mycket spännande tankar och planer och ambitioner, men där allt nu stannar upp. Och så har vi den ekonomin som precis höll på att lyfta igen efter pandemin. Och så kommer detta.