Franska fack fruktar en valseger för Marine Le Pen Marine Le Pen, partiledare för franska nationella partiet Nationell samling, och Laurent Berger, ordförande för Frankrikes största fack, CFDT.

Franska fack fruktar en valseger för Marine Le Pen

Internationellt Det franska valet kommer allt närmare och att döma av opinionsmätningarna kommer även denna gång Emmanuel Macron och Marine Le Pen ställas mot varandra i den avgörande slutomgången. I ett samtal med Arbetsvärlden uppger Laurent Berger, ordförande för Frankrikes största fack, att det vore en katastrof för landet om en av extremhögerns kandidater segrar. "Deras idéer är oförenliga med våra värderingar om solidaritet, demokrati och fackliga rättigheter."
Anna Trenning-Himmelsbach
21 mar 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

De Gula västarnas bångstyriga rörelse, flera omskakande terroristattentat som mordet på läraren Samuel Paty, coronapandemin och nu Ukrainakriget, de gångna fem åren har knappast varit Lugna gatan i Frankrike.

Men nu när landets viktigaste val står för dörren, trampar presidentkampanjen vatten. Antalet röstskolkare förväntas bli ovanligt högt.

− Det finns en allmän trötthet i samhället efter pandemin. Nu har Ukrainakriget gjort att valet har hamnat i bakgrunden. För en del beror också ointresset på att vänstern är splittrad och svag, säger Laurent Berger.

Löner hänger inte med i prisutvecklingen

Laurent Berger är sedan 2012 generalsekreterare för CFDT, och har sedan 2019 varit ordförande för Europafacket. Han är tidigare lärare. Det reformistiska CFDT är med sina drygt 610 000 medlemmar Frankrikes största fackliga centralorganisation, varav de flesta arbetar inom offentlig service och vårdsektorn.

Men mycket kan förstås hända under de veckor som återstår fram till valet i april.

Det är inte normalt att det är billigare för ett företag att betala ut aktievinster än löner

Före Rysslands attack mot Ukraina slogs högerns kandidater om väljarnas gunst genom att kritisera invandringspolitiken. Efter krigets utbrott är det knepigare att placera den frågan högst på agendan.

Under ytan kokar ett missnöje med köpkraften. Redan i början av året talades det mycket om att lönerna inte har hängt med i prisutvecklingen. Nu vittnar många om att de har svårt för att ta sig till sina arbeten på grund av de skenande priserna på drivmedel. Enligt lagen är arbetsgivarna tvungna att förhandla om löneökningar i början av varje år, och just nu skapar årets lönerörelse konflikter på arbetsplatser runt om i landet.

Anställdas villkor borde väga tyngre

När den här intervjun görs har Laurent Berger precis deltagit i en demonstration i Paris till förmån för dem som har varit på sina arbetsplatser under hela pandemin.

− Det handlar om arbetare inom livsmedelsindustrin, städare, chaufförer, kassörskor, och alla som har jobbat hårt på testlaboratorier, där ägarna har tjänat mycket pengar. Trots att deras insatser har hyllats har de flesta antingen bara fått låga löneökningar, eller inga alls.

Politikernas inflytande på lönerna är förstås begränsat. Men regeringen kan påverka utvecklingen genom nivån på den lagstadgade minimilönen och genom att höja lönerna inom den offentliga sektorn. CFDT anser också att de anställdas villkor borde väga betydligt tyngre när företag får offentliga stöd.

Franska fack

Frankrike har flera ”konkurrerande” fackliga centralorganisationer som har en officiell ”förhandlingsstatus”.

Storleken avgörs både av antalet betalande medlemmar, och resultaten i de fackliga valen, där även icke organiserade löntagare kan rösta. Strejkrätten i Frankrike är också individuell.

Det reformistiska CFDT är störst med drygt 610 000 medlemmar (uppgift från CFDT), och ett väljarstöd på knappt 27 procent. CFDT är positivt inställt till EU.

Det mer radikala CGT, som tidigare hade nära band till Kommunistpartiet, kommer på andra plats med 23 procent.

De fackliga centralorganisationerna består av en rad branschfederationer där både tjänstemän och arbetare ingår. CFDT har flest medlemmar inom offentlig service och inom vårdsektorn.

+ Expandera

Men Laurent Berger säger också att det finns en övertro i Frankrike på att staten ska lösa alla problem. Det gäller inte bara vilket ansvar gemene man är villig att ta, utan även hur delar av den fackliga rörelsen agerar.

− Vi har inte en utvecklad förhandlingskultur. Men vi måste vara beredda att kompromissa, vilket vi gör inom CFDT.

Saknar diskussion om ett ekologiskt samhälle

Laurent Berger är orolig eftersom väsentliga frågor som miljön och ett rättvisare skattesystem hittills inte har getts stor plats i kampanjen inför presidentvalet i april.

− Frågan om köpkraften är närvarande i debatten. Men mycket handlar om småsaker. Emmanuel Macron inledde sin kampanj med att lova att tevelicensen ska slopas. Hur vi ska övergå till ett mer ekologiskt samhälle diskuteras knappast alls. Det är farligt. Vi måste prata om hur vi ska kunna skapa en annan varaktig utvecklingsmodell, säger generalsekreteraren för Frankrikes största fackliga centralorganisation, CFDT.

Med hänvisning till kriget har dessutom en av valets huvudfigurer, den nuvarande presidenten, väntat in i det sista med att deklarera sin kandidatur.

Trots att deras insatser har hyllats har de flesta antingen bara fått låga löneökningar, eller inga alls

Det har alltså gått fem år sedan Emmanuel Macron rörde till det på den politiska arenan i Frankrike genom sin ”varken-vänster-eller-höger-rörelse”. De traditionella regeringspartierna har fortfarande inte hämtat sig.

Anne Hidalgo, Paris borgmästare och Socialistpartiets namn, har konkurrens från fem andra vänsterkandidater. Hon riskerar att inte ens nå upp till det väljarstöd som krävs för att kampanjutgifterna ska finansieras av staten.

Facken tar avstånd från extremhögern

På andra sidan om Macron går Republikanernas Valérie Pécresse, ordförande i Parisregionens fullmäktige, balansgång, när hon försöker locka väljare från kandidaterna på den yttersta högerkanten.

Enligt opinionsundersökningarna nu i mars ser det ut som det blir som 2017, att slutomgången i valet kommer att stå mellan Emmanuel Macron och Marine Le Pen, även om den sistnämnda har fått oväntad konkurrens från Eric Zemmour och hans nationalistiska, konservativa och främlingsfientliga parti ”Återerövning”.

Facken är partipolitiskt obundna. Men CFDT tar, liksom under tidigare val, avstånd från de högerpopulistiska kandidaterna.

− Det skulle vara katastrofalt både för Frankrike och Europa om Zemmour eller Le Pen blev president. Extremhögerns idéer är oförenliga med våra värderingar om solidaritet, demokrati, antirasism, yttrandefrihet och fackliga rättigheter. Att det är så visar sig inte bara i deras program, utan även i vad extremhögern har gjort lokalt när de har haft makten, säger Laurent Berger.

Laurent Berger säger att det går att dela in Macronregeringens sätt att styra landet i två perioder. I början av mandatet var förändringsivern stor, och flera reformer drevs igenom utan en djupare parlamentarisk diskussion. Facken ansåg sig ofta överkörda.

− Före Covid utövades makten vertikalt och det fanns inte mycket plats för en social dialog. Sedan pandemin bröt ut har regeringen lyssnat mer på oss. Men jag vet inte om det beror på en ändrad inställning, eller om skälen har varit pragmatiska, säger han.

Antalet fattiga har ökat

Emmanuel Macron hade ett 100-punkts-program när han valdes 2017. Enligt en genomgång av public-service-kanalen France Info har 46 utlovade reformer genomförts, 28 är på gång och 26 har inte infriats. Till de sistnämnda hör en omfattande pensionsreform som väckte starka protester, och som kom av sig när pandemin bröt ut.

− Det är svårt att göra ett bokslut. Vissa reformer har varit bra, som en förlängning av pappaledigheten, vilket är viktigt för jämställdheten. Regeringen har också skött pandemin korrekt, bland annat genom att tillåta att löntagare kan vara permitterade under en längre period, säger Laurent Berger.

Pappaledigheten fördubblades förra året från 14 till 28 dagar. Några reformer har inneburit förbättringar för låginkomsttagare, som halverade skolklasser i utanförskapsområden, och gratis glasögon och tandvård.

Arbetslösheten har också minskat under de senaste fem åren och ligger nu på 7,4 procent, vilket är den lägsta siffran sedan 2008.

Vi har inte en utvecklad förhandlingskultur. Men vi måste vara beredda att kompromissa

Frankrike har som Sverige en fördelningspolitik som gör att de reella skillnaderna i inkomster mellan olika invånargrupper är mindre än i andra EU-länder. Däremot är skillnaden vad gäller egendomsinnehav stora, och skillnaderna har ökat under pandemin. Enligt en rapport från Oxfam i början av året ökade de franska miljardärerna sina förmögenheter med 86 procent mellan mars 2020 och oktober 2021.

Samtidigt steg andelen fattiga invånare, och 7 miljoner invånare överlever idag tack vare hjälp från matbanker.

Färre personalrepresentanter på arbetsplatserna

Emmanuel Macron fick mycket kritik från vänstern i början av sitt mandat, när förmögenhetsskatter på kapitalinkomster slopades.

− Inkomsterna på kapital borde beskattas högre. Det är inte normalt att det är billigare för ett företag att betala ut aktievinster än löner. Vi skulle också vilja ha en ny arvsskatt för att förhindra att stora förmögenheter överförs mellan generationer. Men arvsskatten är en fråga som är känslig, även för vänstern, säger Laurent Berger.

Han talar om flera försämringar som har drabbat löntagarna och facken under de gångna åren.

Antalet personalrepresentanter på arbetsplatserna minskade drastiskt efter att parlamentet hade antagit en lag som innebar att flera olika fackliga obligatoriska instanser skulle slås ihop.

På minussidan finns också en arbetslöshetsreform som facken har motsatt sig.

För att ha rätt till a-kassa måste man ha arbetat i sex månader under de senaste två åren, och inte fyra månader som tidigare. Dessutom infördes ett system som gör att nivån på a-kassan successivt minskar för personer med högre inkomster.

Relaterad läsning

Anna Trenning-Himmelsbach
21 mar 2022
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera

    Kommentera artikeln

    Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

    Hämtar fler artiklar