Sedan den 24 februari då Ryssland angrep Ukraina råder ett nytt och mer osäkert säkerhetspolitiskt läge i Europa. Ryssland har visat att landets ledning inte respekterar andra europeiska staters suveränitet.
I Sverige och Finland har Nato-debatter blossat upp. Politikerna pressar fram ett beslut om eventuellt medlemskap och debatten går för fort, enligt Försvarsförbundets vice ordförande Ove Hellgren.
– Ja, man gör Nato till en valfråga. Jag anser att man nog går för snabbt fram. Vi vet inte om medlemskap är rätt väg eller hur länge kriget kommer att pågå och vad som händer sedan.
Sveriges fristående roll inger förtroende
Det finns två sidor av myntet, enligt Hellgren. Sverige skulle kunna stå starkare med ett Nato-medlemskap. Samtidigt har vi redan ett samarbete med försvarsorganisationen.
– Jag har alltid sett en styrka med att vi är neutrala och att vi tänker självständigt i vårt land.
Finns det fördelar med alliansfrihet även i ett spänt säkerhetspolitiskt läge?
– Ja, det anser jag. Det inger förtroende för oss som land, att vi faktiskt står för våra egen sak och har vår egen syn på saker och ting i världspolitiken.
Finns det någon nackdel att stå alliansfri i denna situation?
– Inte nu. Det är inte någon nackdel i dagsläget som det ser ut.
Förbundet anser att man kan ta civilanställda till många arbetsuppgifter som idag ska utföras av militär personal
Finland har hunnit längre i den säkerhetspolitiska debatten än Sverige. Under fredagen fick landets riskdag emotta en säkerhetspolitisk analys, som hade tagits fram på några veckor.
Ett liknande arbete pågår i Sverige. Den svenska rapporten väntas vara klar i slutet av maj.
Ett beslut kan komma att påskyndas
Finland kan inom några veckor komma att fatta sitt beslut om medlemskap, sa landets statsminister Sanna Marin under fredagen när hon träffade sin svenska kollega Magdalena Andersson.
För Sverige del kan detta innebära att även det svenska beslutet påskyndas.
För Försvarsförbundet i TCO skulle ett eventuellt medlemskap innebära stora förändringar för dess 4 000 medlemmar. Nya arbetsuppgifter och fler utlandsuppdrag är två konsekvenser.
Det inger förtroende för oss som land, att vi faktiskt står för våra egen sak och har vår egen syn på saker och ting i världspolitiken
– Ja, behovet av personal skulle öka och vi skulle få nya arbetsuppgifter. Det skulle bli en annan arbetsmiljö och skulle också påverka våra avtal, säger Ove Hellgren.
Redan nu rekryterar försvaret fler civilanställda. I ett pågående steg ska de växa med 1 000 personer. Men regeringen har meddelat att försvarsbudgeten ska växa ännu kraftigare än vad som tidigare har beslutats. Inom några år ska den vara uppe i 2 procent av bruttonationalprodukten, BNP, oavsett om landet blir medlem i Nato.
Svårt att rekrytera personal
Även detta innebär en utökning av antalet civilanställda. Samtidigt har försvaret svårt att rekrytera all den personal som behövs, inte minst på den militära sidan.
– Förbundet anser att man kan ta civilanställda till många arbetsuppgifter som idag ska utföras av militär personal, säger Ove Hellgren.
Han nämner som exempel de många administrativa tjänsterna på staberna.
Vi vet inte om medlemskap är rätt väg eller hur länge kriget kommer att pågå och vad som händer sedan
– Där behöver inte alla gånger militärer göra det jobbet.
Debatten om en svenskt Nato-medlemskap lär vara mycket intensiv den närmaste tiden, men Försvarsförbundet planerar inte att vara en aktiv deltagare i de offentliga diskussionerna.
– Vi bevakar vad som sägs och hur det påverkar våra myndigheter runt om i landet, men vi kommer inte aktivt att delta i debatten.