– Digitaliseringen driver fram väldigt stora maktförskjutningar.
Det sade medieutredaren Anette Novak när hon i höstas presenterade en analys av utvecklingen inom medierna. Hennes lista över maktförskjutningar som påverkar mediebranschen både lång och omfattande.
Konsekvensen är bland annat neddragningar och nedläggningar av framför allt tidningar men också teve-redaktioner. Journalisten Lars Truedson liknar utvecklingen vid ”en dans mellan ekonomi, teknik och konsumtionsvanor som i ett frenetiskt tempo förändrar spelreglerna” (se Institutet för Mediestudiers årsbok 2014/2015).
Affärsmodellen fungerar inte
Digitaliseringen har vänt upp och ner på en hundraårig affärsmodell. Först datorerna och internet, sedan smartphones och sociala medier, har flyttat intäkterna från papperstidningar och tv-kanaler till en mängd nya kanaler. Enligt både Medieutredningen och Institutet för mediestudier finns de stora intäkterna i dag i distributionen och i data om läsare och användare som främst kontrolleras av Facebook och Google, telekomföretag och internetleverantörer.
Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson.
Svenska mediebolag försöker nu slå sig in på den marknaden, men befann sig länge på efterkälken. Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling beskriver en bransch där insikten om vad som skulle komma fattades. Han säger till Arbetsvärlden att han har en viss förståelse för svårigheterna, det är både mänskligt och logiskt.
– Men vi har tappat många år när branschen var upptagen av att jaga kostnader och varje utvecklingssatsning skulle räknas hem i intäkter.
Tillfälligt omställningsstöd
Medieutredningen ska i sitt slutbetänkande i vår föreslå en modell för ett nytt presstöd eftersom det gamla har sedan länge spelat ut sin roll. Presstödet utreddes redan 2012, då föreslog Journalistförbundet att ett tillfälligt omställningsstöd för branschen skulle kopplas till presstödet.
– Det var för att redaktionerna skulle få andrum i förändringarna, för att hålla liv i redaktionerna över den värsta turbulensen, förklarar Jonas Nordling.
Stödet skulle värna journalistiken, därför skulle det också riktas mot redaktioner som omfattades av det pressetiska systemet. Med modellen blev aldrig verklighet, bland annat för att presstödsutredningen aldrig resulterade i ett konkret politiskt förslag. Och nedskärningarna har fortsatt.
Vad kan andra branscher lära sig av mediebranschens misstag?
– Att det är viktigt att ha långsiktiga strategier – och tro på dem. Det finns mediehus som haft råd att experimentera, det är också de som har klarat sig bäst i strukturomvandlingen.
I dag är läget ett annat, enligt Jonas Nordling finns i princip inget mediehus som inte har ett utvecklingslaboratorium. Men frågan om kompetensutveckling återstår. Enligt kollektivavtalet ska varje företag ha ett kompetensutvecklingsråd som ska kartlägga behoven.
– Företagen har aldrig upprättat långsiktiga kompetensförsörjningsstrategier, fortsätter Jonas Nordling. Och journalisterna behöver mer kompetens, i sökordsoptimering, programmering och dataanalys i en redaktionell kontext. Vi har precis lämnat över våra avtalskrav, som innehåller krav på ett centralt kompetensutvecklingsarbete gemensamt, fack, arbetsgivare och utbildningssektorn.
Medieutredningen vill ha en bred folkbildning i medielogik med motiveringen att programmering är den nya läskunnigheten. Utredaren Anette Novak har sagt att även journalisterna behöver kompetensutveckling: för att kunna ha ett kritiskt perspektiv på samhällsutvecklingen måste också journalisterna förstå hur en rubriksättning påverkar hur nyheterna sprids genom algoritmerna.
Högskolan uppbyggd för 19-åringar
Gunnar Nygren, professor i journalistik vid Södertörns högskola som länge har följt hur tekniken har påverkat journalistarbetet (se annan artikel), säger att mediebranschen traditionellt har tagit lätt på fortbildning. Det är vanligt att man köper in ett system, kör en utbildningsdag och sedan ska det fungera. Många redaktionsledningar pratar nu också om kompetensväxling, och det betyder att man sparkar ut många som är 50 plus.
Varför har ni på Södertörn inte själva ett större utbud? Nu har ni i princip en enda kurs för yrkesverksamma.
– Högskolesystemet är väldigt dåligt anpassat för fortbildning, det är uppbyggt för att utbilda 19-åriga gymnasister. Vi måste söka dispenser för antagningsprocesserna. Men vi försöker, så gott det går.
Journalistkåren är ett exempel på en yrkesgrupp som varit positiv till att ta till sig ny teknik. Ändå konstaterar både statens medieutredning, han själv och Journalistförbundet att branschen varit dålig på att möta digitaliseringen i tid. Så vad borde branschen ha gjort för tio år sedan, när digitaliseringen tog fart?
– Funderat mer systematiskt på fortbildningsuppdraget, från både branschens och statens – samhällets – sida, säger Gunnar Nygren.