Peter Du Rietz är intendent och IT-historiker på Tekniska museet i Stockholm.
Peter Du Rietz är IT-historiker på Tekniska museet i Stockholm. Foto: Ewa Persson
Museet har under en tid samlat ett stort material om digitaliseringens historia, och Peter Du Rietz menar att mycket av den digitalisering vi ser användas i dag faktiskt har utvecklats från tankemässiga embryon under decennier tillbaka.
– Det som skapar de stora förändringarna nu är tillgängligheten – att vi alla bär med oss en smartphone – och den enorma överföringskapaciteten till de låga kostnaderna, förklarar han.
Enorma mängder data
När alla nu talar om algoritmer, talar man i själva verket om själva grunden i dataprogrammering. En algoritm är en instruktion, en kod, till hur datorn ska agera utifrån ett givet läge. Matematikmaskinerna som utvecklades till datorer under första halvan av förra seklet byggde också på algoritmer.
Enligt Peter Du Rietz är det just det givna läget som har förändrats i stor skala.
– Ska man göra algoritmer måste det finnas ett underlag av data att utgå ifrån. För att göra smarta algoritmer krävs stora mängder data. Och numera finns enorma mängder data och statistik – big data.
Vi bidrar alla till big data
Några viktiga förutsättningar för de stora datamängder är dels internet, dels den enorma överföringshastigheten som finns i dag. Och de allra största databaserna finns hos Google och Facebook. Dit vi alla bidrar med information varje dag, timme och minut.
”Svenska dataspelsföretag samlar in hur mycket data som helst om spelares beteenden. Exempelvis om när spelare är beredda att köpa nya ledtrådar.”
Peter Du Rietz tar ett exempel från dataspelsvärlden.
Årtal i den digitala historien
1843 Den första algoritmen?
Matematikern Ada Lovelace anses av vissa vara historiens första programmerare. 1843 var hon färdig med en instruktion till en mekanisk analytisk maskin som en annan matematiker höll på att utveckla.
Koden kunde dock aldrig testas i verkligheten eftersom maskinen hade mekaniska problem.
1920-talet Differentialanalysatorn
Vannevar Bushs differentialanalysator kom under sent 1920-tal och utmynnade i datormaskiner ”matematikmaskiner” under 1940- och 50-talen.
1950-talet Transistorn gör datorn mer tillgänglig
1960-talet Tidsdelning
Nu kunde flera datorer dela på ett system. Det gjorde det möjligt för företag att med stordatorer bygga upp system för kontroll av människor, av lager, pengar och flöden. Nu växte intresset för kommunikation mellan människa och dator.
1968 Viktigt steg till digitalisering
1968 demonstrerade Doug Engelbart sitt och 17 andra forskares pågående arbete vid Stanford i Kalifornien med en mer eller mindre komplett föregångare till persondatorn: en ordbehandlare med mus och e-post. Dragningen – som finns i sin helhet på Youtube – har kallats för The Mother of all Demos. Under demonstrationen siar Doug Engelbart om den framtid som sedan persondatorerna skapade.
1969 Internets föregångare skulle övervaka
Efter att Sovjet skickat upp Sputnik i rymden fick USA skrämselhicka och bråttom att utveckla sin militära övervakning. Då skapades också ARPANET, ett tankemässigt embryo till internet. Så småningom utvecklades nätverk inom universitetsvärlden som blev den verkliga föregångaren till internet.
Källor: Peter Du Rietz, Tekniska museet, Wikipedia, Youtube.
– Svenska dataspelsföretag samlar in hur mycket data som helst om spelares beteenden. Exempelvis om när spelare är beredda att köpa nya ledtrådar. Informationen används av spelföretagen för att lägga in algoritmer i spelet som gör att spelaren sedan får ett erbjudande i precis rätt läge, när hen är mogen för det beslutet.
På det här sättet bidrar var och en av oss bidra till datamängden och det som kallas big data. Våra sökningar, dokument, våra delningar och nätverk skapar tillsammans dessa enorma datamängder som algoritmerna kopplar samman och skapar mönster av, som dataprogrammerare i sin tur gör nya algoritmer av. Och får oss på kroken med.
Uppkopplade ting kommer snabbt
Och det steg som tas just nu är en mycket snabb utveckling av ”Internet of Things”.
– Det betyder att prylarna, inte bara människorna, är uppkopplade med varandra, säger Peter Du Rietz.
Ett konkret exempel på det just nu är en box som lanseras i Sverige sedan någon månad tillbaka. Till en förhållandevis låg kostnad kan mindre företag använda sensorer på maskiner och byggnader för att samla in data. De kan följas i realtid genom en webbportal, och sensorerna sänder också sms till mobilen när mätvärdena förändras.
Men utvecklingen går snabbt vidare – ett svenskt företag har tagit utvecklingen vidare och har utvecklat algoritmer för självlärande it-övervakning. Algoritmerna gör att it-övervakningen lär sig om vad som är normalt och vad som är incidenter och på så sätt också lär sig att förebygga större fel.
Många tror på artificiell intelligens om 30 år
Alla dessa faktorer förändrar våra liv och yrken varje dag. Men när it-historikern ska blicka flera decennier framåt i tiden, är det inte prognoser om jobben som upptar hans tankar mest:
– Nej, det är det som alltfler forskare nu pratar om: artificiell intelligens som på egen hand lär sig att göra allt som människan klarar intellektuellt. Den kommer också att ha fantasi och snabbt kunna överträffa mänsklig intelligens. Många tror att den kommer vara här inom 30–40 år.
