Stefan Fölsters rapport ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år” presenterades i Almedalen förra året. Rapportens huvudbudskap var att över 50 procent av jobben i Sverige kan försvinna inom 20 år på grund av digitaliseringen.
Sedan dess har debatten om digitaliseringen förts både bland experter och i medier. Många har refererat till just Stefan Fölsters uppskattning av andelen förlorade jobb.
I vår har Stefan Fölster skrivit en ny rapport – De nya jobben i automatiseringens tidevarv – som är mindre uppmärksammad än den första. Där både nyanserar och reviderar han ganska rejält sina tidigare slutsatser.
Det visar sig att under åren 2006 till 2011 har redan digitaliseringen förändrat arbetsmarknaden i just den takt som han i den tidigare rapporten har siat om i framtiden. Samtidigt har antalet sysselsatta i Sverige ökat.
Vad fick dig att skriva den första rapporten?
– Backar vi ytterligare ett steg så har digitaliseringens effekter på jobben debatterats främst i USA. Och det spiller över till Sverige. Jag gjorde den för att liknande studier i USA fick så stor uppmärksamhet, den gjorde något som ingen gjort förut.
Stefan Fölster har använt samma modell som i en studie från Oxford university som presenterades 2013, och som studerade arbetsmoment i över 700 yrken i USA. Forskarna har sedan kopplat momenten till digitaliseringen, och resultatet blev att 47 procent av dagens anställda kan ersättas av automatiseringen. När Stefan Fölster översatte modellen till svenska yrkeskoder kom han fram till att i Sverige, som allmänt ses som mer känsligt för datorisering och har en större andel anställda i industrin, riskerar 53 procent av jobben att ersättas av automatiseringen.
Men arbetsmarknaden skiljer sig mycket mellan de två länderna.
– USA:s arbetsmarknad är en mycket mer polariserad arbetsmarknad. I Sverige har vi en ganska stabil sysselsättning, säger Stefan Fölster i dag.
Jobben förändras i stället för att försvinna
Och när Stefan Fölster tittar på den senaste tidens digitalisering på den svenska arbetsmarknaden syns helt andra effekter än de i den första rapporten. När yrken försvinner eller minskar, ökar jobben på andra ställen. Självservice i kassan ersätts av mer personal i till exempel delikatessdisken – jobb som kräver mer kunskap än repetitiv kassatjänst. På det här sättet snarare förändras jobben än försvinner helt.
Så kan man verkligen förutsäga exakt vilka yrken som kommer att beröras på 20 års sikt?
– Tja, är det lite bättre prognoser än slumpen så är det bra, menar Stefan Fölster i dag. Men de här prognoserna kommer nog att bli bättre i framtiden.
”Vi behöver kunna utbilda oss direkt mot den nya tekniken.”
En av Stefan Fölsters slutsatser i den nya rapporten är att Sverige, till skillnad från USA, genom arbetsmarknadsreformer har kompenserat en del av de jobb som förlorats på grund av digitaliseringen. Här syftar han på de förändringar som Alliansen genomdrivit, såsom subventioneringar av enklare tjänstejobb och sänkt arbetsgivaravgift för unga.
– En annan slutsats, den minst kontroversiella, är vikten av utbildning. Både att reparera bristerna i skolan och att hela automatiseringen kräver att fler utbildar sig mot den nya arbetsmarknaden. Vi har stela, långa utbildningar i Sverige, men vi behöver kunna utbilda oss direkt mot den nya tekniken.
Och här tror Stefan Fölster att digitala utbildningar över nätet, med digitala lärare, kan bli en av lösningarna. Tekniken är på väg att ta steget ut i verkligheten, men det som återstår är att testa i praktiken vilka modeller som fungerar i större skala.
IT-specialister av olika slag är det yrkesområde som tydligast påverkas positivt av digitaliseringen. Enligt SCB:s yrkesstatistik är det redan Sveriges sjunde vanligaste yrkesgrupp (2013). Bland män kommer yrkesgruppen på andra plats, efter företagssäljare. För försäljare och butiksdemonstratörer är bilden komplex. Medan Fölster i förra årets rapport placerade dessa jobb på andra plats i listan över yrken som löper störst risk att försvinna hamnade samma yrkesområde på andra plats när det gäller nya jobb i årets rapport. Det kan också skapas 130 000 nya jobb på 20 års sikt, när sådant som delikatessdiskar och annan service utvecklas. I första rapporten lyfter Stefan Fölster fram jurister som ett yrkesområde med framtidsmöjligheter eftersom big data kan öka komplexiteten i regleringar och avtal, samtidigt som tillgång till mycket data kan göra att flera juridiska processer kommer att föras.
Svårt sia om yrkens framtidsutsikter
I Stefan Fölsters senaste rapport uppskattar han att antalet jobb för programmerare och systemvetare kan komma att växa mest av alla yrkesgrupper, med mer än 140 000 jobb på 20 år.
Å andra sidan – den utvecklingen kan påverkas åt andra hållet av datadriven rättskunskap. Enligt forskaren Niklas Lundblad visar studier att datorer i dag till 99 procent kan förutsäga domstolars utslag.
Det väcker en mängd frågor kring hur juridiken kommer att se ut i framtiden – Niklas Lundblad ställer bland annat frågan om det innebär fler eller färre processer när man i förväg kan få ett hyfsat säkert svar i förväg.
