Den svenska ekonomin har drabbats hårt av Coronavirusets framfart och i flera branscher råder fullskalig kris. Konsekvenserna syns särskilt på att mängden varsel uppnått samma nivåer som rådde under finanskrisen 2008, enligt Arbetsförmedlingen.
Samtidigt pågår förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare om de nya kollektivavtalen och lönerna för nästa avtalsperiod.
Den 31 mars löper de normerande kollektivavtalen inom industrin ut. Industriavtalets parter förhandlar om utformningen på de nya kollektivavtalen, där de eventuella löneökningarna utgör det så kallade märket och påverkar den efterföljande avtalsrörelsen.
Enligt Ekots källor är det nu oklart om förhandlingarna kan slutföras. Coronapandemin och det osäkra ekonomiska läge som uppstått försvårar möjligheterna att komma överens om löneökningar. Dessutom medför själva smittspridningen risker som kan förhindra möjligheten att ta beslut i förhandlingsdelegationerna som i en del fall uppgår till 150 personer.
Enligt Ekots källor är den troliga utgången att industriparterna beslutar om en förlängning, så kallad prolongering, av nuvarande avtal. I nuläget diskuteras förlängningar mellan tre månader och ett år.
IF Metall meddelar Arbetsvärlden att man inte ser någon anledning att kommentera uppgifterna. Även LO respektive Svenskt Näringsliv avböjer intervjuer med hänvisningar till att förhandlingar pågår.
”Förhandlingar pågår som tidigare och det finns inget nytt beslut att kommentera. Men givetvis följer vi utvecklingen noggrant precis som alla andra”, skriver Malin Fagerberg Wikström, pressekreterare på LO i en kommentar.
Givetvis följer vi utvecklingen noggrant
Samtidigt meddelar Kommunals ordförande Tobias Baudin att förbundet kräver att avtalsförhandlingarna med deras motpart SKR, Sveriges kommuner och regioner, skjuts upp till följd av Coronaviruset.
– Nu tar vi ansvar för välfärden och den svåra situation landet befinner sig i. Jag vädjar till industrin och övriga arbetsmarknaden att göra samma sak och förlänga sina nuvarande avtal.
Under onsdagen stod det även klart att Unionen och Svenskt näringsliv kommit överens om ett avtal om korttidsarbete. Bakgrunden är den lagstiftning regeringen presenterade i måndags om subventionerade korttidspermitteringar.
Det nya avtalet, som berör cirka 500 000 tjänstemän i privat sektor, innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften vid korttidsarbete samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen.
– Det är mycket bra att vi har fått ett avtal på plats så här snabbt. Korttidsarbete kommer göra att färre förlorar jobbet och att färre företag slås ut i den här krisen. Vi befinner oss i ett allvarligt läge och då är det viktigt att både politiken och arbetsmarknadens parter tar gemensamt ansvar på det här sättet, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt i ett pressmeddelande.