Utrikes födda med eftergymnasial utbildning arbetar oftare än inrikes födda i yrken där det är tillräckligt med gymnasiekompetens eller i yrken med inga eller låga formella utbildningskrav, konstateras det i rapporten som synar integrationen på den svenska arbetsmarknaden.
Det visar att vi är för dåliga på ta till vara utbildning som inte genomförts i Sverige.
Andelen utrikes födda som har ett yrke med krav på högre kompetens ökar ju längre tid de varit i Sverige. Det är också betydligt vanligare att ha ett yrke av det slaget bland de utrikes födda som har en svensk utbildning.
– Rapporten är bra, också för att den lyfter fram skillnaden på om man har en svensk utbildning eller utbildning som man fått utomlands. Det visar att vi är för dåliga på ta till vara utbildning som inte genomförts i Sverige, säger Åsa Odin Ekman, förbundssekreterare på TCO.
– Det ringar in den utmaning vi har när det handlar om nyanlända: Hur tar vi till vara kompetensen hos dem som redan har en utbildning från hemlandet?
SCB har specifikt tittat på fem grupper: civilingenjörer, ekonomer, naturvetare, sjuksköterskor och lärare. I undersökningen ingår de som är mellan 25 och 65 år, och omfattar, av de utrikes födda, bara dem som varit i Sverige minst fem år. Det visade sig inom samtliga dessa grupper att andelen förvärvsarbetande som har ett yrke på en kompetensnivå som matchar utbildningen är lägre bland utrikes än inrikes födda.
För ekonomutbildade är siffran för utlandsfödda som arbetar i ett yrke med matchande kompetenskrav så låg som 50 procent.
Bland de utrikes födda med civilingenjörsutbildning arbetar knappt 70 procent inom yrken som kräver högskolekompetens eller inom ett chefsyrke. Bland inrikes födda är motsvarande siffra 95 procent.
För ekonomutbildade är siffran för utlandsfödda som arbetar i ett yrke med matchande kompetenskrav så låg som 50 procent, jämfört med närmare 85 procent bland de inrikes födda.
För lärar- och sjuksköterskeutbildade är skillnaderna lägre. 85 procent av utrikes födda med en lärarutbildning arbetar inom yrken som kräver högskolekompetens eller inom ett chefsyrke, motsvarande siffra för inrikes födda är nästan 95 procent. För sjuksköterskeutbildade är motsvarande andelarna 80 respektive 90 procent.
SCB konstaterar att det finns utrikes födda vilkas utbildning skulle kunna användas bättre. Några möjliga förklaringar till att så inte sker skulle bland annat kunna vara, anser SCB, att den utländska utbildningen inte stämmer med de svenska kraven, brister i svenska språket liksom diskriminering.
Problematiken lär inte bli mindre i framtiden när många nyanlända ska ut på arbetsmarknaden. Runt en tredjedel av dem har eftergymnasial utbildning, cirka en fjärdedel är utbildade inom bristyrken.
Det finns incitament för nyanlända att ta ett enkelt jobb hellre än ett högkvalificerat som de har kompetens för.
Enligt Åsa Odin Ekman på TCO är det viktigaste att få rätt insatser tidigt. Antingen i form av utbildning eller att personen i fråga får det jobb som han eller hon har kompetens för. Går man in i ett jobb med lägre kompetenskrav blir man ofta kvar där.
Den risken att man hamnar i enklare jobb förstärks av dagens regelverk, enligt henne.
– Eftersom man måste ha ett arbete för att få uppehållstillstånd finns det incitament för nyanlända att ta ett enkelt jobb hellre än ett högkvalificerat som de har kompetens för.
Parterna på arbetsmarknaden har gjort en hel del, framförallt genom sin medverkan kring de så kallade snabbspåren, anser Åsa Odin Ekman. Snabbspåren, som samordnas av Arbetsförmedlingen, är vägar in på arbetsmarknaden för de nyanlända som har en utbildning eller erfarenhet inom ett bristyrke.
– Men det finns mer att göra även från oss på den fackliga sidan. Vi kan säkert bli bättre på att informera nyanlända om arbetsmarknaden. En del förbund driver till exempel välkomnandeprojekt som kan ge nyanlända kontakter och nätverk.
Det råder akut kompetensbrist
Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tycker inte heller att det är överraskande att utrikes föddas kompetens inte tas till vara.
– Vi har felmatchat hela tiden. Under många år hade vi ett jämt inflöde på 20 000 till 30 000 personer varje år, då hade vi råd att slösa på de här resurserna. Det kan vi inte göra längre, nu är det en akut kompetensbrist, vi utbildar för få människor samtidigt som vi ställer högre krav på vilken utbildning som behövs. Vi examinerar 60 000 till 70 000 människor om året, vi skulle behöva examinera det dubbla.
Enligt Ursula Berge måste förändringar ske både i arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken
– Våra system är inte gjorda för människor med färdiga utbildningar, därför har vi låtit dem köra buss i stället för att jobba i sina yrken.
Det krävs en attitydförändring, en utbildning från Aleppo kan också vara bra, allt annorlunda är inte fel.
Hon skulle vilja se bättre målinriktade matchningar på alla nivåer och att snabbspåren fick en större volym. Hon anser vidare att politikerna har en läxa att göra. Vissa förordningar fungerar som stopp i systemet och bör ändras, menar hon samtidigt som hon anser att högskolor och universitet måste bli bättre på att ta emot personer som behöver komplettera en utländsk examen. Lärosäten som examinationsrätt i ett yrke borde ha som krav att de ska ha kompletterande utbildningar för dem som har utbildning i yrket från annat land.
– Det krävs en attitydförändring, en utbildning från Aleppo kan också vara bra, allt annorlunda är inte fel. Men nu känns det som om något händer. Alla branscher och yrken är intresserade. Alla har insett att kompetensförsörjningen är viktig.