Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) anser att lönetransparensdirektivet blir för betungande för företagen. Regeringen vill därför skjuta upp genomförandet och omförhandla direktivet.
”Regeringen bedömning är att det är dåligt både för jämställdheten och för EU:s konkurrenskraft att införa regelverk som inte uppfyller sitt syfte på ett effektivt sätt.”, skriver Nina Larsson i ett pressmeddelande.
Hård kritik från arbetsgivarna
Regeringens förslag till hur direktivet skulle införas i Sverige fick ta emot hård kritik av arbetsgivarna, något som Arbetsvärlden var först att rapportera om. Arbetsgivarna kallade förslaget ”en dålig lagstiftningsprodukt”. Även Diskrimineringsombudsmannen som skulle övervaka genomförandet kritiserade sättet på vilket löneskillnader skulle rapporteras.
Direktivet om lönetransparens
EU:s lönetransparensdirektiv, Direktiv - 2023/970 - EN - EUR-Lex, från 2023 kräver att alla medlemsstater senast i juni 2026 ha infört direktivets bestämmelser. Syftet med reglerna är främst att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män samt att ge anställda och arbetssökande insyn i lönesättningen. Regeringen har med utgångspunkt från en remitterad genomförandeutredning (SOU 2024:40) kommit fram till hur det ska ske, och en proposition väntas bli framlagd i riksdagen inom kort.
– Vi har kontakt med Regeringskansliet och analyserar nu vad det innebär för DOs arbete, säger Samuel Engblom, stabschef på myndigheten till Arbetsvärlden.
Regeringens förslag till implementering innehöll då även en lättnad för företag med högst 25 anställda som vid införandet skulle slippa skriftlig lönekartläggning. Det fick bland andra Sveriges kvinnoorganisationer att ifrågasätta om Sverige ens skulle kunna anses uppfylla direktivet.
”Regelförenklande riktning”
Nu gör alltså regeringen helt om. Jämställdhetsministern vill omförhandla direktivet i ”regelförenklande riktning” enligt pressmeddelandet.
– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, skriver jämställdhetsminister Nina Larsson.
Fackförbundet Vision är kritiska till regeringens omsvängning.
– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet, skriver Visions ordförande Veronica Magnusson i ett pressmeddelande.
I direktivet står det uttryckligen att förslaget ska vara infört i nationell lagstiftning den 7 juli i år. I lagrådsremissen föreslogs direktivet träda i kraft den 1 juli 2026. Den 11 mars meddelades att regeringen sköt på genomförandet till den 1 januari 2027. Och nu är beskedet att regeringen inte lämnar någon proposition om direktivet till riksdagen, det vill säga genomförandet stoppas tills vidare. Sverige kan därmed räkna med böter från EU-kommissionen.
Artikeln har uppdaterats 27 mars kl 8.22.
