Direktivet om lönetransparens ska öka arbetstagarsidans insyn i lönesättningen i syfte att tvinga fram lika lön för kvinnor och män som utför likvärdigt arbete. Regeringen har nu kommit fram till hur de vill implementera reglerna i svensk rätt.
På en presskonferens under torsdagen betonade jämnställdhetsminsiter Nina Larsson (L) att lönediskrimineringen måste bort.
– Jag är som liberal jämställdhetsminister mycket glad över att lägga fram denna lagrådsremiss i dag. Syftet handlar om att flytta fram positionerna för att utplåna lönegapet mellan män och kvinnor, sa jämställdhetsministern.
Löneintervall ska redovisas
Som EU-direktivet kräver kommer de svenska arbetsgivarna att behöva informera de som söker arbete ”om ingångslön eller ingångslöneintervall” för den tjänst som ska tillsättas. Detta måste ske i god tid, så att den sökande ska kunna löneförhandla utifrån informationen. Vid brister i informationen kan den sökande få skadestånd.
Direktivet om lönetransparens
EU:s lönetransparensdirektiv, Direktiv - 2023/970 - EN - EUR-Lex, från 2023 kräver att alla medlemsstater senast i juni 2026 ha infört direktivets bestämmelser. Syftet med reglerna är främst att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män samt att ge anställda och arbetssökande insyn i lönesättningen. Regeringen har med utgångspunkt från en remitterad genomförandeutredning (SOU 2024:40) kommit fram till hur det ska ske, och en proposition väntas bli framlagd i riksdagen inom kort.
Arbetsgivaren ska också på begäran lämna information till en arbetstagare om genomsnittlig lön för andra anställda som utför ett likadant eller likvärdigt arbete.
Vid tvister i domstol måste de arbetsgivare som inte levt upp till kraven på insyn och transparens bevisa att lönediskriminering inte har skett.
– Det kan beskrivas som en omvänd bevisbörda, vilket då innebär en bevislättnad för arbetstagaren, sa jämställdhetsministern.
Eftersom direktivet kräver ett införande i svensk rätt i juni 2026 kommer en proposition läggas fram i riksdagen ”så snart som möjligt”, förklarade jämställdhetsministern.
Små företag slipper skriftlig lönekartläggning
Regeringen anser samtidigt att den administrativa bördan för arbetsgivare begränsas. Därför föreslår man en regelförenkling för de minsta företagen. Redan i dag finns det krav på att företag ska göra lönekartläggningar i skrift om de har tio eller fler anställda, och den utredning (SOU 2024:40) som ligger till grund för lagrådsremissen föreslog att denna gräns skulle fortsätta att gälla. Men nu kommer många företag att slippa undan, eftersom regeringen nu föreslår att detta bara ska gälla om arbetsgivaren har minst 25 anställda.
– Det är en regellättnad för arbetsgivare med få anställda, småföretagare, som gör det möjligt för dem att anpassa arbetet efter den egna situationen. Samtidigt är det viktigt att nämna att alla arbetsgivare ska fortsätta att göra lönekartläggningar, förklarade ministern.
Enklare för facken
Förslagen är anpassade till dagens regler och praxis om åtgärder och lönekartläggning i samverkan med arbetstagarorganisationerna. Men de svenska facken kommer att få något utökade möjligheter att driva lönediskrimineringsärenden.
I framtiden ska facken på central nivå ska få vända sig direkt till Nämnden mot diskriminering med en begäran om vitesföreläggande för arbetsgivare som inte ansträngt sig för att minska identifierade och osakliga löneskillnader. I dag måste facken först vända sig till Diskrimineringsombudsmannen.
Andra förslag i lagrådsremissen är bland annat att:
* preskriptionstiden för lönediskrimineringsfall förlängs till tre år
* ingen får hindras från att berätta om sin lön för andra
* arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om vilken lön denne haft på tidigare jobb
Regeringens förslag
Arbetsghivaren ska informera arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för den befattning som ska tillsättas.
Arbetsgivaren ska på begäran av en arbetstagare lämna information till arbetstagaren om genomsnittlig lön för andra arbetstagare som utför lika eller likvärdigt arbete.
Arbetsgivare som bryter mot bland annat skyldigheten att lämna information till arbetssökande och arbetstagare ska vara skyldiga att betala skadestånd.
Arbetsgivare med minst 100 anställda ska sammanställa en lönerapport med uppgifter om bland annat skillnader i genomsnittlig lön mellan kvinnor och män. Lönerapporterna ska lämnas till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
En arbetsgivare som inte har uppfyllt sina skyldigheter att lämna lönerapporten till DO ska vara skyldig att betala en sanktionsavgift till staten.
Regeringen (och utredaren) bedömer att det inte behövs inte några lagändringar för att genomföra direktivets bestämmelser om krav på att arbetsgivarna ska ha lönestrukturer som säkerställer lika lön för lika eller likvärdigt arbete. Detta eftersom diskrimineringslagen redan reglerar detta.
Av förslagen framgår också att större arbetsgivare med mer än 249 arbetstagare måste ta fram en rapport där den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män framgår, och att de bli ålagda att följa upp skillnader som överstiger 5 procent. Rapporten ska skrivas varje år och en arbetsgivare som inte lämnar lönerapporten till Diskrimineringsombudsmannen, DO, måste betala en sanktionsavgift till staten. De företag och organisationer som har mellan 100 och 249 arbetstagare behöver dock bara skriva rapporten var tredje år.
Under presskonferensen redogjorde ministern också för de senaste löneskillnadssiffrorna från Medlingsinstitutet. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män i Sverige uppgick 2024 till 10,2 procent, och den skillnad som anses vara statistiskt oförklarad var 4,6 procent.
– I ett längre perspektiv har löneskillnaderna minskat men under de senaste åren har denna utveckling avstannat, sa Nina Larsson (L).