Lina Ringberg är en av dem som hamnat i mitten av en ny sorts omställning. Som stadsövergripande beredskapssamordnare i Malmö stad ägnar hon veckan åt att leda möten med förvaltningar och externa aktörer, skriva analysunderlag, utveckla metoder för riskhantering och – när hon har rollen som tjänsteperson i beredskap, TiB – samordna operativa insatser i pågående händelser som drabbar staden.
Yrket är inte nytt – beredskapssamordnare har funnits i kommunerna i runt 20 år, sedan den lag som gäller nu trädde i kraft 2006 och staten började finansiera tjänsterna. Det nya är skalan. När statliga anslag ökar och fler kommuner lägger egna skattemedel på fler tjänster växer en yrkeskår som länge funnits snabbare än någonsin.
– Beredskapsperspektiv är ett sätt att tänka kring verksamhet och samhälle som vi verkar för att integrera i ordinarie verksamheter och processer, säger Lina Ringberg.
Det är en omställning som just nu sveper genom svensk arbetsmarknad. Beredskap är inte längre en sidofråga för några få på en säkerhetsavdelning, utan en kärnuppgift i kommuner, regioner, myndigheter och statliga bolag.
Beredskapen i siffror
- 1,4 miljarder kronor: regeringens beredskapspaket från mars 2026 för att stärka kommuners och regioners arbete med civilt försvar och försörjningsberedskap.
- 130 procent: ökningen av antalet studerandeplatser inom YH-området Säkerhetstjänster, från 237 till 507 platser, i MYH:s beslut 2026.
- 1 453 sökande på 175 platser: sammanlagd sökstatistik våren 2026 till sex YH-utbildningar inom säkerhet och beredskap, sammanställd av utbildningsanordnarna. Karlstad teknikcenter hade 500 sökande till 20 platser.
- 97 procent: andelen som hade jobb inom ett år efter examen bland dem som läst YH-utbildning till säkerhets- och beredskapssamordnare, enligt SCB-statistik återgiven av MYH i maj 2026.
- 48 011 kronor: medellön för beredskapssamordnare i Malmö stad (18 anställda), december 2025. Medianlön: 47 650 kronor.
Källor: Regeringen, Myndigheten för civilt försvar, Myndigheten för yrkeshögskolan, SCB via MYH och Malmö stad.
1,5 miljarder kronor från MCF
I mars uppgav Myndigheten för civilt försvar, MCF (tidigare MSB), att kommunerna tilldelas drygt 1,5 miljarder kronor från flera statliga anslag – bland annat överenskommelsen om kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar. Pengarna är, som myndigheten själv beskriver det, ”början på en långsiktig förmågeutveckling”.
Effekten syns i platsannonserna. Österåker söker två beredskapssamordnare, Sollentuna söker en, Malmö stad annonserar efter fler. Apoteket rekryterar en beredskapsansvarig med uppdrag att hantera fredstida kriser, höjd beredskap och krig.
Utbildningssystemet skalas upp i snabbt tempo. Tidigare i år beslutade Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, att öka antalet platser inom säkerhetsutbildningar med 130 procent. Söktrycket har trots det varit påtagligt. Våren 2026 sökte 1 453 personer till 175 utbildningsplatser inom säkerhet och beredskap. Karlstad teknikcenter hade på egen hand 500 sökande till 20 platser.
97 procent får jobb inom ett år
MYH har också ökat antalet beviljade nya utbildningar. 2024 fick bara en av fyra ansökningar från utbildningsanordnare klartecken. I år beviljades samtliga sex ansökningar.
Foto: Maja Geffen
– Det försämrade säkerhetsläget gör att behovet av säkerhetskompetens ökar i hela samhället. Frågor som tidigare hanterades av några få specialister är idag en strategisk fråga för nästan alla organisationer, säger Johan Lindahl, pressansvarig på MYH.
Studenterna garanteras i princip jobb. Enligt SCB:s sysselsättningsstatistik från november 2025 hade 97 procent av dem som läst en YH-utbildning till säkerhets- och beredskapssamordnare ett arbete inom ett år efter examen.
Ett stödjande jobb
Men jobben de går till är inte vad många föreställer sig. I Malmö stad finns ett tjugotal beredskapssamordnare, med en medellön på 48 011 kronor i december 2025 (18 anställda). Lina Ringbergs beskrivning av yrket handlar mer om analys och samordning än om snabba krisinsatser i fält.
– Specialistkompetensen beredskapssamordnare handlar om att kunna stödja verksamheter att förstå sina sårbarheter, vägleda i att utveckla en välavvägd förmåga och om möjligt integrera förmågorna i ordinarie rutiner och verksamheter, säger hon.
Hon kallar det ”en stödjande specialistfunktion”. Navet i en organisation som annars rullar på som vanligt. För Malmö stads runt 29 000 medarbetare är jobbet aldrig att vara beredskapssamordnare – men många av dem kommer i kontakt med beredskapsfrågorna ändå. Fastighetsförvaltare, IT-specialister, HR-personal, klimatanpassningsexperter och VA-ingenjörer bidrar alla med sin sakkunskap när staden ska stå emot allt från skyfall och värmeböljor till cyberattacker.
Statliga bolag fick beredskapsuppdrag
Den dubbla rörelsen – nya specialister i mitten, breddning av ansvaret runtomkring – är inte längre en fråga bara för kommunsektorn.
Apoteket, statligt ägt och med uppdrag att säkerställa läkemedelsförsörjning till sjukhus och upprätthålla beredskapslager, rekryterar nu en sammanhållande beredskapsansvarig. Anna Rogmark, chef för Juridik, säkerhet och beredskap på Apoteket, beskriver det som att en redan existerande funktion får en ny dimension.
– Det som hänt på senare år är att ta med krigsdimensionen och tydliggöra bolagets roll i totalförsvaret, säger hon.
Bakgrunden är delvis ny lagstiftning, delvis politisk styrning. Under 2025 förtydligade staten sin ägarpolicy med sju styrande principer som alla statliga bolag måste integrera i ordinarie drift – och beredskap är en av dem.
Beredskapsuppdrag utan ersättning
Samtidigt som utbildningssystemet skickar ut en ny generation specialister och organisationer rekryterar nya funktioner, läggs alltmer beredskap ovanpå befintliga tjänster – ibland utan att det syns vare sig i arbetsbeskrivning eller lön.
– Tyvärr ser vi att det förekommer för fler medlemsgrupper än tidigare, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande för fackförbundet Vision.
Hon pekar särskilt på kommunikatörer och chefsgrupper. Andra grupper i Visions medlemskår – chefer och IT-tekniker – har sedan länge haft beredskap som en del av sina ordinarie uppgifter. Nu står fler i tur.
– Enskilda arbetsgivare kan ibland vilja se någon form av beredskap utan ersättning, och då är det viktigt för oss som fackförbund att bevaka medlemmarnas rättigheter, säger Veronica Magnusson.
Vision ser ännu inga tydliga tecken på löneglidning eller rekryteringsproblem i de yrkesgrupper som nu får beredskap på bordet. Viljan att hjälpa till är stor såväl bland medlemsgrupperna som i civilsamhället i stort, konstaterar Veronica Magnusson. Det är just den viljan som gör att facket vill skärpa blicken.
– Vi behöver följa frågorna noggrant så att det inte uppstår en förväntan på våra medlemmar att utföra arbetsuppgifter som ligger utanför anställningsavtalet.
Vision förhandlar just nu om ett avtal för frivilliga i fredstida kriser. Det ska göra det möjligt för arbetsgivare att ringa in personal vid behov, men inom ramar som skyddar arbetsmiljö och villkor. Det är ett av flera avtalsspår som öppnar sig när totalförsvarsplaneringen sätter fart.
Specialister kontra allmänkompetens
Frågan om beredskap är en ny specialistprofession som växer fram, eller en allmän kompetens tusentals tjänstepersoner förväntas tillägna sig, delar de Arbetsvärlden talat med. Johan Lindahl är tydlig:
– Det är en specialisering snarare än en breddning. Utbildningarna kräver ofta tidigare erfarenhet från säkerhetsbranschen.
Veronica Magnusson ser det omvända – att fler medlemsgrupper får uppgifterna på sitt bord oavsett vilken titel de bär. Lina Ringberg lägger sig mellan: specialistfunktionen är navet, men i en kommun med 29 000 anställda är beredskap ”ett stöd till ordinarie verksamheter”.
– I Sverige ändras inte lagar och ansvar för ordinarie verksamhet på grund av att det sker en kris. Verksamheter har därmed ett ansvar att kunna fortsätta bedriva de lagstadgade uppdrag vi har, säger hon.
Specialisterna växer fram som en egen yrkesgrupp, men en stor del av det de gör är att se till att alla andra också kan göra det. Och med dem följer en omförhandling av tjänstepersonsjobbens innehåll: vad ingår, vad ersätts, vem är nåbar när något händer?
Krig och klimat höjer ambitionsnivån
Lina Ringberg beskriver det själv som en upptrappning snarare än en helt ny verklighet. Beredskapsarbete har alltid funnits, och delar av det har alltid legat på ordinarie verksamhet.
– Det som sker nu är att krig i vårt närområde och förväntat förändrat klimat gör att ambitionsnivå och ekonomiska medel till beredskapsarbete ökat. Det leder till högre tempo i verksamheternas analysarbete och förmågeutveckling, samt högre efterfrågan på förståelse av beredskapsfrågor generellt i organisationen, säger hon.
Under en period kan det innebära ökad belastning för enskilda verksamheter, innan beredskapen steg för steg integreras i ordinarie processer och resurssätts på det sätt som är möjligt.
Rimliga villkor i kristider
Det är där den svenska arbetsmarknaden befinner sig nu. När en handfull samordnare blir hundratals. När ett statligt bolag uppgraderar krishantering till krigsorganisation. När fack förhandlar om villkoren för att kallas in vid kriser och YH-utbildningarna inte alltid hinner med efterfrågan.
Enligt Veronica Magnusson handlar det till slut om något enkelt:
– Även i kristider är det viktigt att arbetsmiljön och villkoren är så rimliga som möjligt, så att våra medlemmar har rätt förutsättningar att bidra med sitt kunnande och sin expertis.
