Arbetsvärlden har i ett redaktionellt samarbete med Nerikes Allehanda och Borlänge Tidning berättat om hur det gick till när ett litet Örebroföretag utan tidigare verksamhet på kort tid lyckades få ut tre miljoner kronor i coronastöd från olika myndigheter.
Försäkringskassan betalade ut nästan en halv miljon kronor till bolaget i ersättning för höga sjuklöner. När myndigheten upptäckte att företaget inte hade rätt till pengarna och krävde tillbaka de felaktigt utbetalade pengarna bytte företaget styrelse och ägare. Nu har företaget gått i konkurs med den nya ägaren som företrädare och tre miljoner kronor i skulder till staten. Pengar som troligen aldrig kommer tillbaka.
Hänvisar till bolagets redovisning
I Föräkringskassans beslut om att Eventor skulle betala tillbaka felaktigt utbetalda sjuklönekostnader, eftersom bolaget knappt haft någon verksamhet, hänvisas till de delar av bolagets redovisning för våren 2020 som skickades in till Försäkringskassan. Där framgår att bolaget inte fakturerat tillräckligt mycket för att kunna täcka de påstådda lönekostnaderna, utan i princip bara skickat en faktura på 240 000 kronor den våren.
Eftersom beslut är myndighetsutövning är beslut och beslutsunderlag i allmänhet offentliga. Men när Arbetsvärlden ber att få ta del av redovisningen och fakturan som skickats in till Försäkringskassan som underlag för beslutet möts vi av beskedet att handlingarna omfattas av förundersökningssekretess.
Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menar att det verkar långsökt.
– Rent generellt är förundersökningssekretessen till för att skydda utredningen och eventuellt personer som på något sätt är vittnen eller målsäganden. Att man skulle sekretessbelägga handlingar som den som är misstänkt har skapat och dessutom skickat in till myndigheten framstår som oerhört långsökt.
– Bolaget har skickat in det, det framstår som bisarrt att hänvisa till att det skulle störa förundersökningen. Hur ska det kunna störa om den som är misstänkt redan förfogar över det och är den som skapat handlingen?
Åklagarmyndigheten har inte hållit några förhör än och har inte hunnit samla in alla uppgifter de behöver. Kan det finnas prestige i att myndigheterna arbetar långsamt och därför inte vill att andra ska få del av uppgifterna?
– Det är inget sekretesskäl att det finns ettriga journalister som ligger före myndigheterna.
Arbetsvärlden har överklagat beslutet och begärt att handlingarna ska lämnas ut.