IT-miss hos Försäkringskassan gav extra pengar till bolag med påhittade coronakostnader Thomas Falk, samordnare mot organiserad brottslighet vid Försäkringskassan, säger att det inte var många företag som felaktigt fick pengar på grund av Försäkringskassans IT-miss. Men Örebroföretaget Eventor var ett av dem. Foto: Jessica Gow /TT och Försäkringskassan

IT-miss hos Försäkringskassan gav extra pengar till bolag med påhittade coronakostnader

Arbetsvärlden avslöjar En IT-miss hos Försäkringskassan ledde till att extra pengar av misstag betalades ut till Örebrobolaget som hittade på en kulturfestival och fick miljoner i felaktiga coronastöd. ”Det var någonting som strulade med IT-systemet. Det var inte många företag det handlade om. Det var olyckligt att det var just det här företaget som påverkades av strulet”, säger Thomas Falk, samordnare mot organiserad brottslighet vid Försäkringskassan. Totalt har Försäkringskassan polisanmält 46 fall av fusk med coronastöd.
2 mar 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

Arbetsvärlden har i ett redaktionellt samarbete med Nerikes Allehanda och Borlänge Tidning berättat om hur det gick till när ett litet Örebroföretag utan tidigare verksamhet på kort tid lyckades få ut tre miljoner kronor i coronastöd från olika myndigheter.

Trots flera varningssignaler och myndigheternas egna kontrollsystem fortsatte pengar att betalas ut, ända fram tills återkraven började komma.

Nu kan Arbetsvärlden avslöja att ett fel i Försäkringskassans system för utbetalningar av coronastöd i form av ersättning för bolagens sjuklönekostnader för personal gav bolaget ytterligare pengar, som aldrig skulle ha betalats ut.

Försäkringskassan tog över kostnader för sjuklöner

När coronapandemin slog till mot Sverige infördes många snabba stöd för att hjälpa företag från att gå omkull. Ett av dem var att Försäkringskassan tog över arbetsgivarnas kostnader för de två första veckornas sjukskrivning.

Normalt finns ett maxtak för de pengar företag kan få stöd för, det handlar om 250 000 kronor per år oavsett storlek på företaget. Pengarna betalas ut årsvis.

Men nu skulle företagen få sina pengar direkt, varje månad, och taket slopades helt.

– Pandemiersättningarna infördes väldigt snabbt. För alla hederliga företag kunde vår hantering innebära skillnad mellan att gå i konkurs och finnas kvar. Det gick initialt inte att undvika att det medförde risker, säger Thomas Falk, samordnare mot organiserad brottslighet vid Försäkringskassan.

– Systemet är inte utformat för en pandemi, men vi var snabbt igång med kontrollerna. Vi hade kort tid på oss att bygga IT-systemet för att betala ut, men det har förfinats under hand, säger Thomas Falk.

Arbetsgivarna rapporterade själva in löne- och sjukuppgifter till Skatteverket. Det var där andra myndigheter hämtade sina uppgifter. Korttidsstödet från Tillväxtverket, som i Eventors fall uppgick till 1,3 miljoner kronor, baserades på inrapporterade arbetsgivaravgifter.

Och Försäkringskassan betalade ut de sjuklönekostnader arbetsgivarna rapporterade in.

Myndigheterna betalade ut pengar utan att kontrollera att uppgifterna stämde. Klicka på bilden för att se en stor grafik över hela händelseförloppet. Grafik: Anna Spång

Höll sig under gränsen

En av de saker som Försäkringskassan tidigt kontrollerade var att sjuklönekostnaderna inte skulle vara större än lönekostnaderna.

– Då misstänker vi att det handlar om slarv, det är en självklar sak att granska, säger Thomas Falk.

Örebroföretaget Eventor, som är ett av de företag som nu utreds av Ekobrottsmyndigheten efter att de fått miljoner i felaktiga coronastöd, höll sig under den gränsen. Men för att vara ett bolag som enligt deras egna uppgifter hade 12-14 anställda den här perioden var sjuklönekostnaderna höga.

I april deklarerade Eventor 466 292 kronor i lönekostnad och 247 424 kronor i sjuklönekostnad.
I maj deklarerade Eventor 471 571 kronor i lönekostnad och 231 520 kronor i sjuklönekostnad.
I juni deklarerade Eventor 488 593 kronor i lönekostnad och 111 581 kronor i sjuklönekostnad.

På grund av en IT-miss har Försäkringskassan gjort utbetalningen innan utredningen var klar.

Den 19 maj får Eventor sjuklönekostnaderna för april utbetalda till sitt skattekonto från Försäkringskassan.
Men inför utbetalningen för sjuklönekostnaderna i maj och juni drar Försäkringskassan öronen åt sig. En utredning inleds. Men innan den är klar hinner pengarna felaktigt betalas ut.

”Försäkringskassan har orsakat den felaktiga utbetalningen för maj och juni 2020 eftersom Försäkringskassan på grund av en IT-miss gjort utbetalningen innan utredningen var klar” står det när Försäkringskassan kräver tillbaka pengar från Eventor.

Bara en enda faktura

Försäkringskassan fattar beslutet att Eventor ska betala tillbaka sjuklönekostnaderna för april och maj den 22 december 2020, några dagar innan Eventor byter styrelse och ägare.

Då har Försäkringskassan bett företaget skicka in uppgifter ur sin redovisning och konstaterar att bolaget bara har skickat en enda faktura på 240 000 kronor under hela perioden januari till juni.

Det överensstämmer inte med bolagets uppgifter om redovisade lönekostnader på nästan en halv miljon kronor per månad anser Försäkringskassan som skriver:

”Det fakturaunderlag som inkommit tyder på att ni inte har haft tillräckligt med intäkter för att kunna betala ut de löner ni påstår er ha haft. Lönekostnaderna verkar inte motsvara den faktiska verksamheten i företaget. Försäkringskassan bedömer därför att ni inte har haft de sjuklönekostnader som ni redovisat till Skatteverket för april-juni 2020”.

Men de drygt 100 000 kronor som felaktigt betalades ut för juni månad krävs inte tillbaka eftersom bolaget vid tillfället för utbetalningen inte kunde känna till att utbetalningen var felaktig.

Men utbetalningen borde ha stoppats redan i Försäkringskassans system, eftersom utredningen inte var klar.
–  Jag kommer ihåg att det var ett IT-fel, det var någonting som strulade med IT-systemet. Jag minns det för jag hade semester och min medarbetare bad om ursäkt för att han störde när han ringde mig och sa att vi hade strul där. Det var inte många företag som det handlade om.

Svårare att granska företag som byter verksamhet

Thomas Falk tycker att Försäkringskassan klarat balansen bra mellan att se till att hjälpa de företag som behövde pengarna snabbt och att göra kontroller så pengarna inte hamnade fel.

– Jag brukar säga att där pengar finns, där finns det också kriminalitet och det är det farligaste man kan göra i den här branschen att underskatta de kriminella. Vi kallar det för bolagskaruseller när bolag är inblandade i den här typen av brottslighet. De kör något bolag i konkurs, men männen bakom har nya bolag i beredskap, många gånger har de redan startat nya bolag.

Kristallkulan är grumlig när det gäller mörkertalet.

En sak gör det extra svårt för myndigheterna att upptäcka dem som fuskar.

–  Bland det svåraste för oss att upptäcka är när man köper bolag som tidigare varit hederliga, seriösa och vita. Då kan det ta lite tid för oss. Ibland byter de inriktning, de kanske är i skönhetsbranschen och plötsligt är de i pizzabranchen. Det är så kan man få korn på den här typen av kriminella upplägg, det är också en indikator man kan titta på, generellt sett.

Totalt har Försäkringskassan gjort 756 utredningar av företag som fastnat i Försäkringskassans kontrollsystem för utbetalningar av höga sjuklönekostnader. Av dem har 69% lett till någon form av åtgärd. 46 fall har polisanmälts. 25 miljoner kronor har krävts tillbaka och ytterligare 25 miljoner kronor har stoppats från att betalas ut.

Har ni lyckats hitta alla?

– Jag brukar säga att kristallkulan är grumlig när det gäller mörkertalet, men till sist så tar vi dem alla.

Kan ni verkligen lova det?

– Ja, det kan vi. Tidshorisonten varierar dock.

Research: Per Agerman

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar