Stora förändringar i arbetsmarknadspolitiken står för dörren. Varslet på Arbetsförmedlingen har väckt mycket kritik. Och snart tillsätts utredningen som ska förändra arbetsrätten.
Tillbaka på posten som arbetsmarknadsminister ska Ylva Johansson nu baxa igenom fyrpartiavtalet. Undantagen i turordningsreglerna ska utökas samtidigt som balansen mellan arbetsmarknadens parter ska upprätthållas. Arbetsförmedlingen ska stöpas om i grunden och stora delar av arbetsförmedlingen läggas på privata aktörer.. Ylva Johansson ska också försöka hantera de stora besparingarna på ungefär 3 miljarder mer än planerat på ett år som M-KD-budgeten innebär.
Det är stora reformer som ska klaras av i snabb takt.
Fyrpartiavtalet föreskriver att fler undantag ska göras i turordningsreglerna. Men avtalet lämnar en öppning för parterna att själva enas om ett lagförslag för att göra detta. Om ett sådant lagförslag skulle vara semidispositivt så innebär det att parterna sedan i kollektivavtal skulle kunna förhandla bort dessa delar.
Om parterna enas om lagförslag, skulle det då kunna vara semidispositivt?
‒ Idag är många av reglerna i LAS semidispositiva och det tror jag att de kan vara i fortsättningen också, så jag ser ingen motsättning i det. Det finns inget i överenskommelsen om att lagen inte ska ha semidisposivitet.
Den arbetsmarknadsutredning som arbetat i två år är i vissa delar överspelad i och med fyrpartiavtalet. Ylva Johansson bedömer för Arbetsvärlden att Arbetsmarknadsutredningens förslag att Arbetsförmedlingen själva skulle kunna vara med och erbjuda tjänster i sina upphandlingar, inte går att förena med fyrpartiavtalet.
Nu kommer den här överenskommelsen och nu ska jag se till att få bästa möjliga resultat givet den här överenskommelsen.
‒ Jag har uppfattat avtalet som att det är tydligare på att det ska läggas ut på privata aktörer. Men det är naturligtvis en dialog man kan ha med de ingående partierna, säger hon.
Ylva Johansson har nu att hantera politik som hon delvis inte själv önskat.
Hur ser du på att införa privata aktörer trots att inget vetenskapligt bevis finns för att resultatet blir bättre?
‒ Nej, det finns det inte, men min inställning är att nu kommer den här överenskommelsen och nu ska jag se till att få bästa möjliga resultat givet den här överenskommelsen.
Majoriteten av Arbetsförmedlingens budget går redan idag till fristående utförare. Ändå blev jobbcoacher och etableringslotsar skräckexempel på vad som kunde hända när kontrollen brast.
Hur ska det undvikas att pengar går till oseriösa aktörer?
‒ Det är en av mina viktigaste uppgifter. Jag ser mig själv som en garant för att vi undviker det moras som det var med jobbcoacher och etableringslotsar. Och det behöver till en hård kvalitetsgranskning. Och jag tror att resurstilldelningen är viktig: att ge aktörer betalt när de har lyckas och inte bara för att man tar sig an en arbetslös.
En diskussion som förts är om det går att kombinera Lagen om valfrihet LOV, det vill säga att privatpersoner själva väljer utförare, med att Arbetsförmedlingen ska kunna sålla bort utförare som inte håller måttet.
Går det att ha LOV och rensa ut dåliga leverantörer?
‒ Jag tror att både LOV och LOU har både för och nackdelar. LOU leder till prispress som också kan vara osunt. Vi får titta närmare på hur vi ska utforma det för att försöka undvika det här.
Ett orosmoment för Ylva Johansson är hur regeringens extratjänster ska bli kvar, såsom fyrpartiavtalet föreskriver, när pengarna inte finns med i M-KD-budgeten.
Ylva Johansson har inget svar på hur tjänsterna ska bli kvar utan pengar, utan kommenterar:
‒ Det återstår att svara på.
Dagens industri har rapporterat att facken eventuellt kan komma att hoppa av överenskommelsen om etableringsjobb, ifall den som fyrpartiavtalet kräver, utsträcks till bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal.
Vad händer om parterna hoppar av etableringsjobben?
‒ Det vore riktigt eländigt. Det hoppas jag att vi ska kunna undvika. Det är klart att det blir en viktig dialog vi kommer att ha framöver.