I det gisslandrama som regeringsbildningen blivit är las, lagen om anställningsskydd, ett av de områden vars öde nu förhandlas. Det gäller framför allt turordningsreglerna, alltså vem som ska skiljas från jobbet först vid arbetsbrist, som Centerpartiet vill luckra upp.
Partiet har flera konkreta förslag. Ett är att helt slopa turordningsreglerna för företag med upp till 50 anställda. Ett annat är att turordningen ska baseras på kompetens i stället för anställningstid, det vill säga ett avskaffande av principen om först-in-sist-ut.
Svårt att tänka sig ett system där kompetens avgör turordningen som grundar sig på något annat än arbetsgivarens bedömning
Också Socialdemokraterna är beredda att göra las mer flexibel, men Stefan Löfven har sagt att han vill ge parterna ett år på sig att lösa frågan innan man tar till lagstiftning. Det är inte ett bud som blidkat Annie Lööf.
Caroline Johansson, arbetsrättsforskare vid Uppsala universitet, tror att frågan den närmaste tiden kommer bli till en utredning – ett första steg innan lagstiftning. Även om Centerpartiet får Stefan Löfven att gå med på att lägga fram en C-märkt proposition om las till riksdagen så kommer processen ta tid, och ingenting sker innan en ny regering finns på plats.
Kan man tänka sig att man ändrar lagen utan att först göra en utredning?
– Det är inte sannolikt. Det skulle inte stämma väl överens med hur någon regering har agerat i de här frågorna tidigare, säger Caroline Johansson.
Hur snabbt kan man tänka sig att det går att ändra i las?
– Det är svårt att säga eftersom den här typen av förändringar sker så sällan. Men om man sneglar på ändringarna av fredspliktsreglerna så har det varit en väldigt lång process. Där tillsatte regeringen först en utredning, sedan kom ett lagförslag från arbetsmarknadens parter som ansvarig minister i detta fall valde att gå vidare med. Nu har det kommit en promemoria från arbetsmarknadsdepartementet som är ute på remiss. Förslaget är att lagändringarna träder i kraft 1 januari 2020, säger Caroline Johansson.
Att utvidga undantagen från turordningsreglerna som redan finns i las skulle vara enklare, även om en förändring hur som helst inte görs i en handvändning.
– Mindre förändringar kräver säkert inte lika lång utredningstid men det finns ju ett krav på beredning även om det rör sig om en utvidgning av undantaget för småföretag.
Svårt att släppa in facken i kompetensfrågan
En större förändring vore däremot att ändra principen om först-in-sist-ut, även om Caroline Johansson framhåller att det redan i dag finns kompetenskrav som säger att arbetstagaren ska ha ”tillräckliga kvalifikationer” i las.
Om en tvist om turordningen vid arbetsbrist går till domstol görs alltså en bedömning om arbetsgivaren exempelvis tillämpar de kvalifikationer som ställts upp. Domstolen bedömer då inte vem som är bäst lämpad – bara att personen är tillräckligt lämpad, att personen har ”tillräckliga kvalifikationer”.
Det kommer alltid finnas utrymme för bedömningar som är svårare att underbygga
– Den tradition som finns i Sverige är att bedömningen av kompetens ligger under arbetsledningsrätten vilket innebär att det troligtvis skulle bli upp till arbetsgivaren att avgöra vilka som har relevant kompetens vid arbetsbrist vid en eventuell framtida lagändring, säger Caroline Johansson.
Med andra ord skulle maktbalansen mellan fack och arbetsgivare förskjutas till arbetsgivarnas fördel.
– Redan i dag har arbetsgivare möjlighet att i förhandlingar med facket göra egna turordningslistor, men om de inte kommer överens faller turordningen tillbaka på turordningsreglerna i las. Om arbetsgivarens bedömning av anställdas kompetens i stället ska gälla finns alltså mindre skäl för arbetsgivaren att förhandla.
Kan man tänka sig en lagtext där även facken får vara med och bedöma relevant kompetens vid arbetsbrist?
– Det är svårt att tänka sig ett system där kompetens avgör turordningen som grundar sig på något annat än arbetsgivarens bedömning om den ska vara generellt gällande. I Sverige täcks 90 procent av arbetsmarknaden av kollektivavtal, frågan är då hur saken skulle avgöras hos arbetsgivare som inte täcks av kollektivavtal, säger Caroline Johansson.
Ser du något sätt att lagstifta om en turordning baserad på kompetens som inte landar i att arbetsgivaren får större makt?
– Jag kan inte säga att jag på rak arm ser något sådant alternativ. Motivet till att ändra i turordningsreglerna är också att göra det smidigare för arbetsgivaren att bestämma vilka man vill behålla.
Kan man tänka sig att arbetsgivaren behöver konkretisera sig med underlag, exempelvis utvärderingsformer, lönenivåer osv?
– Om det är kompetens man ska gå på så måste arbetsgivaren kunna motivera sitt beslut. Men det kommer alltid finnas utrymme för bedömningar som är svårare att underbygga, exempelvis om två personer har samma kvalifikationer men en av dem anses vara mer personligt lämplig.
Vad för skydd finns i så fall mot maktmissbruk?
– Gränserna går vid diskrimineringslagen, god sed på arbetsmarknaden och föreningsfriheten, men det är skydd som redan finns i dag, säger Caroline Johansson.