Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Lars Calmfors: Tyder på att privata utförare fungerar sämre "Jag är tveksam till att man går fram så fort och radikalt med reformen av Arbetsförmedlingen. Jag tycker man kan röra sig i riktningen mot fler privata aktörer men man kan experimentera sig fram," säger Lars Calmfors till Arbetsvärlden. Foto: Johan Nilsson / TT

Lars Calmfors: Tyder på att privata utförare fungerar sämre

Januariavtalet Ekonomiprofessorn Lars Calmfors varnar för den snabba reformeringen av Arbetsförmedlingen. Samtidigt sällar han sig till de som ifrågasätter politikernas reformiver vad gäller turordningsreglerna i las. Det kan få negativa effekter på arbetsmarknaden.
13 feb 2019

När Lars Calmfors får frågan om huruvida turordningsreglerna är ett problem i dag på svensk arbetsmarknad låter han inte övertygad.

– De kan vara ett problem på marginalen men knappast något stort problem. Jag tror inte de betyder särskilt mycket för sysselsättningen. Det kan kanske betyda något för produktiviteten om företag i högre grad kan välja vilka man behåller vid en nedläggning. Men det kan också ha negativa effekter på arbetsmarknaden, säger Lars Calmfors, och utvecklar:

– I dag, med turordningsreglerna, så är inte den som förlorar jobbet stämplad som en person med låg produktivitet på samma sätt som det blir om man kan välja vem som sägs upp. Det ökar alltså risken för statistisk diskriminering av dem som sagts upp från ett jobb därför att man utgår från att de har sämre kvalifikationer.

Han påpekar också att det är få ekonomer på det stora hela som ser arbetsrätten som ett problem.

Var kommer då den övertygelsen ifrån?

– Den kommer ju inte från arbetsgivarsidan heller. Jag har inte intrycket att turordningsreglerna uppfattats som något stort problem. Som jag har uppfattat det tycker arbetsgivare att svårigheter att göra uppsägningar av personliga skäl om någon inte fungerar på arbetsplatsen är ett mycket större problem, säger Lars Calmfors.

Kritisk till snabba nedskärningar av AF

Lars Calmfors menar också reformen av AF, där matchningsuppdraget läggs ut på andra aktörer, sker för snabbt.

– Jag är tveksam till att man går fram så fort och radikalt med reformen av Arbetsförmedlingen. Jag tycker man kan röra sig i riktningen mot fler privata aktörer men man kan experimentera sig fram, säger Lars Calmfors.

Den internationella forskningen tyder snarast på att privata utförare fungerar sämre än offentliga.

Har man inte redan prövat privata utförare och kommit fram till att de inte är bättre?

– Den internationella forskningen tyder snarast på att privata utförare fungerar sämre än offentliga.

Det låter inte så lovande.

– Nej, men samtidigt så finns ett behov av att verkligen förbättra Arbetsförmedlingens verksamhet och de här studierna är inte många. Det är också möjligt att studierna är lite orättvisa eftersom man förmodligen successivt har lärt sig hur man ska rigga system med privata utförare av arbetsmarknadstjänster och hur kontrakten med dem ska utformas. Jämför man en tidigare existerande verksamhet med något som håller på att byggas upp kan det ge en snedvridning i utvärderingarna. Det ska man vara medveten om.

Så vi kan överraskas?

Lars Calmfors.

– Ja, men man ska inte utgå från att det är så. Hittills har vi inte evidens för att det är så men vi ska inte utesluta att man kan hitta fram till system som är bättre. Men det är ett argument för att gå fram gradvis och inte i ett enda stort steg.

M-KD-budgeten som antogs av riksdagen komplicerar saken ytterligare.

– De aviserade neddragningarna på Arbetsförmedlingen hänger ju framför allt ihop med minskade anslag. Det gör att det blir en ganska kaotisk övergång. Man kan inte få ett nytt system på plats i takt med de stora nedskärningarna redan i år, säger Lars Calmfors.

Budgeten gör alltså så det hela går för snabbt?

– Ja, det tycker jag absolut. Det är ett problem som även de som ivrat för privatisering ser. Det blir en dålig start om det blir ett glapp mellan ett nytt system och dagens.

Du har studerat ingångslöner och hur man underlättar för personer långt ifrån arbetsmarknaden att få jobb. Är 73-punktsprogrammets lösningar tillräckliga?

– Nja, det som finns är etableringsanställningarna som är ett steg i rätt riktning. De sänker lönekostnaderna för arbetsgivarna kraftigt. Nu ska man utvidga de här anställningarna till att även omfatta bemanningsföretag och arbetsplatser där det inte finns kollektivavtal. Det tror jag är bra. Men jag tror inte det räcker.

Där menar han att Centerpartiet och Liberalerna har släppt frågan om lägre löner efter skatt.

Är det vad som behövs?

– Ja, men jag tror inte det ska ligga i det här programmet utan det är ett ansvar för parterna, säger Lars Calmfors, och utvecklar:

– Jag tror så här: så länge som vi hade begränsade omställningar på svensk arbetsmarknad så kunde vi pressa ihop lönerna och ha höga lägstalöner. Då kunde vi flytta folk från lågproduktiva jobb till mer kvalificerade jobb och vi kunde skala upp kompetensen hos de som behövde flytta. Men nu är omfattningen av problemet så stort att vi med samma preferenser som tidigare möter en hårdare verklighet.

Upp till parterna

Lösningarna är inte politiska, enligt Lars Calmfors.

– Jag tror inte på lagstiftning, men jag skulle önska att parterna kunde komma överens om att definiera nya typer av jobb som kan betalas lägre. Jag tror att det behövs sådana permanenta jobb.

Under sin tid som ordförande för det Svenskt Näringslivs-finansierade Arbetsmarknadsekonomiska rådet genomförde han en studie som visar att många som kommer in i enkla jobb klättrar på arbetsmarknaden.

– Vi vet också att redan i dag så är det många som kommer in på lågkvalificerade jobb som går vidare efter några år till bättre jobb. Det handlar om storleksordningen 40–45 procent efter tio år. Men den här siffran borde man kunna få upp om man ger mer generösa utbildningsstöd till personer på sådana jobb. Jag tror parterna skulle kunna göra mer där.

Du har anlitats av både av Svenskt Näringsliv och facken (Arbetsmarknadsekonomiska rådet och en utredning av märket för 6F). Hur lyckas man få det förtroendet?

– Svenskt Näringsliv gillade en del av det vi gjorde i Arbetsmarknadsekonomiska rådet men de ogillade starkt att vi ville modifiera märkessättningen. Det var helt klart skälet till att de lade ner Arbetsmarknadsekonomiska rådet, de ville inte ha den diskussionen, vilket jag tyckte var synd. Jag tycker det behövs oberoende analys av det slaget vi gjorde. Jag tror också att Svenskt Näringsliv kunde ha gjort en stor PR-vinst på att visa att man var beredd att finansiera också analyser som delvis kom till andra slutsatser än organisationens ståndpunkter. Nu visade man sig inte vara det, vilket jag beklagar.

Om man ibland kommer i konflikt med sina uppdragsgivare så är det nog ett tydligt tecken på att man är oberoende.

Till Svenskt Näringslivs försvar tillägger han dock att man aldrig gjorde några försök under arbetets gång att styra det.

– För mig kändes det som att vi hade gjort bra analyser men det fanns mer kvar att göra. Men det gick ju då inte att göra längre i Arbetsmarknadsekonomiska rådets regi. När jag sedan blev tillfrågad av 6F om jag kunde utveckla min analys av märkessättningen för dem kändes det som en bra möjlighet att avsluta den analys jag påbörjat. Så länge man får göra det på ett helt oberoende sätt så har jag inga problem med vem som är uppdragsgivare, säger Lars Calmfors.

Du har även fått faktagranska artiklar åt DN. Är det ett tecken på att du har lyckats etablera dig som en oberoende forskare?

– Ja, om man ibland kommer i konflikt med sina uppdragsgivare så är det nog ett tydligt tecken på att man är oberoende.

13 feb 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.