Vill du slippa ett toxiskt ledarskap – jobba kommunalt Nej, det är inte särskilt troligt att chefen är psykopat. Men en toxisk arbetsmiljö är vanligare än man tror. Och värst är det att ha en passiv chef som inte fattar beslut. Foto: Janerik Henriksson/ TT

Vill du slippa ett toxiskt ledarskap – jobba kommunalt

Arbetsmiljö När det inte är bra på en arbetsplats är det många som skyller på chefen. Det har till och med blivit vanligt att slänga sig med att chefen är psykopat. Det väckte nyfikenheten hos en grupp forskare. Nu har de facit. Nej, chefen har troligen inte en allvarlig psykisk störning. Men det kan definitivt vara en väldigt toxisk arbetsplats.
9 dec 2022 | 06:00
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

En stor del av arbetsstyrkan i Sverige har klagomål på hur chefen sköter sitt jobb. Så många som 36 procent av alla anställda uppger att de ofta eller alltid mött destruktivt ledarskap under den senaste sexmånadersperioden. Men det finns ett undantag. Chefer inom kommunal sektor upplevs som mindre destruktiva än de i privat sektor.

Destruktivt ledarskap troligare än psykopati

Inom socialpsykologin finns ett välstuderat fenomen som kallas det ”fundamentala attributionsfelet”. Det betecknar en uppvisad tendens hos oss människor att hellre förklara en annan individs beteende med interna faktorer, så som personlighet, snarare än yttre omständigheter. När det kommer till oss själva är vi däremot bättre på att uppmärksamma hur yttre omständigheter påverkade vårt egna beteende.

Här menar en rad psykologiforskare som skrivit i DN debatt om sina nya forskningsfynd att svenska chefer kan vara utsatta.

Enligt forskarna är det så många som en tredjedel av anställda som uppger att de ofta eller alltid mött destruktivt ledarskap i arbetslivet under den senaste sexmånadersperioden. Men kanske beror det inte på chefens personlighet (eller till och med förmenta psykopati) utan snarare just på de yttre omständigheterna som vi är bättre på att uppmärksamma när det gäller oss själva.

Psykopatiska och narcissistiska drag
är inte så vanliga

Susanne Tafvelin, docent i psykologi

Forskarna har under ett treårigt projekt finansierat av Afa försäkring studerat både förekomsten av och orsaker till uppkomsten av destruktiva ledarskapsbeteenden. Studien bygger på enkätdata av ett representativt urval anställda i det svenska näringslivet omfattande 1 300 chefer och 1 100 medarbetare, som samlats in via SCB. Resultaten pekar på att destruktivt ledarskap betydligt oftare utlöses som ett resultat av en ogynnsam arbetsmiljö, snarare än av att chefen är psykopat.

– Psykopatiska och narcissistiska drag är inte så vanliga så de har inget stort förklaringsvärde. Vad vi gjorde var att vi ställde frågor både om personlighetsdrag och arbetsmiljö så att vi kunde jämföra påverkan på ledarskapsbeteendet. Låg stresskänslighet hos en chef är kopplat både till aktiva och passiva destruktiva beteenden, men även en mycket stresstålig chef kan påverkas av en dålig arbetsmiljö, säger Susanne Tafvelin, docent i psykologi på Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.

Passiva chefer värre än man trott

Många chefer blir passiva till följd av hög arbetsbelastning och en otydlig chefsroll, medan hög stress kan få chefer att agera aggressivt och kränkande. Medarbetarna påverkar också sina chefer, och när de upplevs som omotiverade ökar risken för såväl aktivt som passivt destruktiva beteenden.

– Länge trodde man inom forskningen att det bara var de aktivt destruktiva beteendena som räknades och var skadliga, medan man tänkte att passiva beteenden bara innebar att chefen var frånvarande. Men sedan upptäckte man att passiva beteenden på ett års sikt är minst lika skadliga som de aktiva, även om de aktiva destruktiva beteendena påverkar mer på kort sikt, säger Susanne Tafvelin.

Passiva ledarskapsbeteenden är den typ av destruktivt ledarskap som rapporteras allra oftast, enligt studien.

– En fjärdedel av de tillfrågade hade upplevt passiva destruktiva ledarskapsbeteenden så som undvikande eller rörighet. De passiva beteendena försvårar arbetet och skapar osäkerhet genom att det blir otydligt vad som förväntas av medarbetarna och vad som ska göras på arbetsplatsen, säger Susanne Tafvelin.

Undviker att fatta beslut

Dessa beteenden inbegriper sådant som att chefer undviker att närvara, fatta beslut eller ta tag i viktiga saker. Aktivt destruktiva beteenden inkluderar aggressiva eller kränkande beteenden.

– För aktiva destruktiva beteenden inkluderade vi tre olika mått: arrogant och orättvis, som rapporterades av 21 procent; hot, bestraffning och överkrav som rapporterades av 8 procent, och ego-inriktad/falsk, exempelvis att chefen tar åt sig äran, som rapporterades av 18 procent, säger Susanne Tafvelin.

Blev du förvånad över att det var så många som rapporterade att de upplevt destruktiva ledarskapsbeteenden från chefen?

– Det fanns en tidigare studie från Norge som slog ner som en bomb för sex år sedan som visade på 34 procent, så chocken kom då. För tio år sedan var detta inte någonting man trodde förekom i så hög grad; då var man mest intresserad av konstruktivt ledarskap och tänkte att det här destruktiva ledarskapet bara gällde ett fåtal, säger Susanne Tafvelin.

Hon tror att chefer behöver bli bättre på att uppmärksamma egna destruktiva ledarskapsbeteenden.

– Inför ledarskapsutbildningar gör man ofta enkätundersökningar om cheferna bland medarbetarna men det är känsligt att tala om destruktiva beteenden, så de här undersökningar brukar ofta inriktas på konstruktivt ledarskap. Men jag tror att det kommer bli vanligare, säger Susanne Tafvelin.

En annan viktig lärdom är att uppmärksamma chefens arbetsmiljö.

– Chefen och medarbetarna har inte samma arbetsmiljö och krav, men chefens arbetsmiljö påverkar också medarbetarnas. Jag tror att många organisationer glömmer bort att chefen också har en arbetsmiljö som behöver fungera och fokuserar på arbetsmiljöansvar för medarbetarna, men om chefens arbetsmiljö är dålig så sprids det i organisationen, säger Susanne Tafvelin.

Chefer i kommunal sektor får bäst betyg

Upplevelsen av chefen varierar också i olika sektorer. Exempelvis upplevdes cheferna oftast som passiva och fega, egoinriktade och falska eller osäkra och röriga inom det privata näringslivet, medan cheferna i kommunal sektor fick minst negativa rapporter.

– Det finns många metastudier som visar att man skattar sina chefer aningen bättre inom kommunen. Jag tror att det hänger ihop med att man inte har så många andra sätt att belöna medarbetarna som i det privata näringslivet, där man exempelvis kan få bonusar, så man får jobba mycket med att ha bra ledarskap, säger Susanne Tafvelin.

9 dec 2022 | 06:00

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar