Ny utredning ska sanktionera dålig psykosocial arbetsmiljö Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Foto: Henrik Montgomery.

Ny utredning ska sanktionera dålig psykosocial arbetsmiljö

Regeringen har tillsatt en utredning som kan revolutionera möjligheterna att straffa arbetsgivare som missköter arbetsmiljön med sanktionsavgifter. Det är idag inte möjligt när arbetsmiljön är psykosocialt oacceptabelt, vilket ofta drabbar kvinnodominerade yrken.
Carl von Scheele
18 jun 2021

Utredningen som tillsattes på fredagen ska se över regelverket på tre områden.

– Vi tror att det kan få stor betydelse för arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Förutom en utvidgad möjlighet för Arbetsmiljöverket att besluta om sanktionsavgifter ska den utreda arbetsmiljöansvaret i det förändrade arbetslivet där många arbetar i hemmet, i gigekonomin eller på andra sätt utanför traditionella arbetsplatser.

En tredje fråga är hur företagshälsovården kan utnyttjas mer i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Jag är väldigt stolt över att vi idag presentera den här utredningen. Frågorna om sanktionsavgifter är ett sätt att kunna få mer muskler och därmed se till att vi har jämställda arbetsmiljöförutsättningar, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark till Arbetsvärlden.

Kvinnodominerade sektorer

Ett viktigt syfte med utredningen är att stärka arbetsmiljölagstiftningen för kvinnodominerade sektorer. När dagens arbetsmiljölagstiftning skapades på 1970-talet stod den mansdominerade industrin för en större del av sysselsättningen i landet, förklarade Nordmark.

Utredningens tre områden

Utredningen ”En god arbetsmiljö för framtiden” ska komma med förslag på tre områden:

Sanktionsavgifter: Arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd till kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor. Utredare ska se över om Arbetsmiljöverket ska kunna ta ut sanktionsavgifter i fler fall av överträdelser mot föreskrifter.

Utvidgat rådighetsansvar: I dag har arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. På till exempel byggarbetsplatser delas det med byggherren. Nu ska förutsättningarna för ett utvidgat rådighetsansvar utredas. Vad ska till exempel gälla vid arbete i hemmet eller när arbetstagaren får uppdrag via en app i mobiltelefonen?

Företagshälsovårdens: Företagshälsovårdens förebyggande arbete används i liten utsträckning av arbetsgivarna. Utredningen ska se över lagstiftningen i syfte att öka användandet.

+ Expandera

– Därför utformades lagen så att den ger bättre skydd mot olyckor än arbetssjukdomar och är mer inriktad på arbetsmiljön i industrin än i tjänste- och välfärdssektorn.

I dag kan Arbetsmiljöverket besluta om sanktionsavgifter i de fall man bryter mot föreskriften om till exempel fallskydd på ett bygge. Däremot är det inte möjligt när en arbetsgivare bryter mot föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö eller om systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Detta trots att sociala och organisatoriska arbetsmiljöbrister tillsammans med belastningsbesvär är de främsta orsakerna till kvinnors arbetsrelaterade besvär, säger Eva Nordmark.

Kvinnorna dör av arbetsbelastning

Den arbetsrelaterade ohälsan har ökat de tio senaste åren och allra mest i kvinnodominerade sektorer. Varje år dör mer än 700 personer i Sverige av sjukdomar och besvär som kan härledas till stressrelaterad ohälsa i arbetslivet, understryker Nordmark.

– Män dör oftare på jobbet i arbetsrelaterade olyckor, men det är kvinnorna som dör på grund av jobbet, till exempel på grund av långvarig ohälsosam stress och arbetsbelastning.

Tillsättande av utredningen ligger utanför samarbetet mellan januaripartierna. Regeringen har tidigare gått på minor när den lagt egna förslag om förbättringar på arbetsmiljöområdet.

Väldigt tydligt att det finns en löntagafientlig majoritet i Sveriges riksdag.

Ett exempel är utökat tillträdesförbud för regionala skyddsombud, som stoppades av de borgerliga partierna med stöd av Sverigedemokraterna.

– I det fallet var det väldigt tydligt att det finns en löntagafientlig majoritet i Sveriges riksdag, säger Nordmark.

”Lite tandlöst idag”

Till utredare har Lenita Granlund, tidigare avtalssekreterare i Kommunal, utsetts. Hon säger att ett stort problem inom arbetsmiljölagstiftningen är bristen på jämställdhetsperspektiv.

När föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, Osa, infördes var man på Kommunal mycket nöjda med innehållet, men arbetsgivare som inte följer den är svåra att komma åt, konstaterar Granlund.

– Om arbetsgivaren missköter sig så finns inga incitament att göra rätt. I de fallen är ofta personal sjukskrivna och borta från arbetsplatsen, men det behövs något mer. Det är lite tandlöst idag, säger hon Arbetsvärlden.

Utredningen ska lägga fram sina förslag i juni 2022.

Ämnen:
#arbetsmiljö
Carl von Scheele
18 jun 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan