Studier pekar på ökad produktivitet vid distansarbete Teslas vd Elon Musk Twittrade att de som inte vill jobba minst 40 timmar på kontoret kan "låtsas jobba någon annanstans." Foto: Evan Agostini /Invision/AP/TT

Studier pekar på ökad produktivitet vid distansarbete

Distansarbete Globalt blåser det upp till strid mellan fack och arbetsgivare om möjligheten att fortsätta jobba hemifrån efter pandemin. Teslas Elon Musk vill, liksom Apple, tvinga tillbaka de anställda till kontoren. Musk går så långt som att kalla hemarbete för "låtsasarbete". Men forskningen visar att distansarbete tvärtom kan öka produktiviteten.
Jon Weman
1 jul 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Elon Musk, elbilstillverkaren Tesla:s VD och huvudägare, är inte känd som konflikträdd. Inte heller i förhållande till sina egna anställda, som han demonstrerade i en läckt e-post i slutet av maj där han föga diplomatiskt beordrade alla återstående distansarbetare att återvända till kontoret under ”minst” 40 timmar per vecka: ”om du inte är på plats, kommer vi betrakta det som en uppsägning”.

På Twitter svarade han, när han fick frågor om mejlet, att de som är oense med policyn ”kan låtsas jobba någon annanstans”.

Protestlistor och hot om strejk

Musks krav på total närvaro och brutala ton sticker ut, men under de senaste månaderna har närvaro blivit en konfliktfråga på fler globala arbetsplatser.

Apple tillkännagav minst tre dagars traditionellt arbete i veckan, men fick i maj skjuta fram genomförandet efter att över 1000 anställda skrivit under en protestlista. Google Maps sköt också upp återvändandet till kontoren, på randen till en strejk.

Ericsson hör till de globala företag som accepterat att nya arbetsformer kommit för att stanna; de anpassar kontor hela världen till runt 50 procents distansarbete.

Men ligger det då något i Musks attack på anställda som ”låtsas jobba”? Covid-restriktionerna skapade vad som skulle kunna ses som ett av historiens största naturliga experiment för att testa hur distansarbete fungerar i praktiken.

Sammanställning av 22 studier från flera länder

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har studerat just detta. I februari i år publicerade de en sammanställning av internationella studier av arbetsmiljö, produktivitet och effekter på privatlivet. En av dess huvudslutsatser är att ”den övervägande delen studier pekar mot ökad produktivitet i samband med distansarbete”, baserat på 22 olika studier från bland annat USA, Japan, Indien och Mexico.

Gunnar Aronsson, som gjort sammanställningen, medger att produktivitet i komplexa arbetsuppgifter är svårt att mäta, och specifikt har det varit svårt att särskilja effekterna av arbetsformen från alla övriga verkningar av pandemin och restriktionerna.

– Ofta har man fått förlita sig på självrapporterad produktivitet: hur mycket har man fått gjort, hur effektiv har man varit. Samtidigt vet man sedan tidigare att sådana undersökningar vanligen sammanfaller bra med andra mätmetoder, säger han.

Cheferna är splittrade

Distansarbete innebär också insparade arbetsresor, men det har sammanställningen inte direkt räknat med i produktiviteten – ointressant ur arbetsgivarens perspektiv kanske, men relevant för de anställda.

– Det är i så fall indirekt det syns, i att man rapporterar en bättre balans mellan arbete och fritid, säger Gunnar Aronsson.

Han konstaterar att fast det finns negativa synpunkter, som brist på nödvändigt stöd, överväger i vanliga anställdas upplevelse tydligt de positiva sidorna. Men det finns en grupp som sticker ut – chefer.

– De är mer splittrade mellan positiv och negativ syn. De upplever att de förlorar kontroll över processer.

Han påpekar också att resultaten varit ännu mer positiva i Sverige, där barnomsorgen fortsatte fungera, vilket mer liknar hur situationen kommer vara i resten av världen också i ett normalläge utan pandemi.

I Tyskland har IG Metall satt sig på bakhasorna och tänker inte utan förhandlingar acceptera att Tesla-anställda kallas tillbaka till kontoren.

– Arbetsgivarna har hittills inte varit särskilt tydliga med vad de vill, de verkar inställda på att lösa det från fall till fall. Men jag tror att distansarbete kommer behöva hanteras systematiskt på något sätt och att det kommer bli en facklig fråga, att det måste regleras i kollektivavtalen, säger Gunnar Aronsson.

Relaterad läsning

Jon Weman
1 jul 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar