Elon Musk, elbilstillverkaren Tesla:s VD och huvudägare, är inte känd som konflikträdd. Inte heller i förhållande till sina egna anställda, som han demonstrerade i en läckt e-post i slutet av maj där han föga diplomatiskt beordrade alla återstående distansarbetare att återvända till kontoret under ”minst” 40 timmar per vecka: ”om du inte är på plats, kommer vi betrakta det som en uppsägning”.
På Twitter svarade han, när han fick frågor om mejlet, att de som är oense med policyn ”kan låtsas jobba någon annanstans”.
hey elon a lot of people are talking about this leaked email, any additional comment to people who think coming into work is an antiquated concept? https://t.co/E3qSBVrJIJ
— Whole Mars Catalog (@WholeMarsBlog) June 1, 2022
Protestlistor och hot om strejk
Musks krav på total närvaro och brutala ton sticker ut, men under de senaste månaderna har närvaro blivit en konfliktfråga på fler globala arbetsplatser.
Apple tillkännagav minst tre dagars traditionellt arbete i veckan, men fick i maj skjuta fram genomförandet efter att över 1000 anställda skrivit under en protestlista. Google Maps sköt också upp återvändandet till kontoren, på randen till en strejk.
Ericsson hör till de globala företag som accepterat att nya arbetsformer kommit för att stanna; de anpassar kontor hela världen till runt 50 procents distansarbete.
Men ligger det då något i Musks attack på anställda som ”låtsas jobba”? Covid-restriktionerna skapade vad som skulle kunna ses som ett av historiens största naturliga experiment för att testa hur distansarbete fungerar i praktiken.
Sammanställning av 22 studier från flera länder
Myndigheten för arbetsmiljökunskap har studerat just detta. I februari i år publicerade de en sammanställning av internationella studier av arbetsmiljö, produktivitet och effekter på privatlivet. En av dess huvudslutsatser är att ”den övervägande delen studier pekar mot ökad produktivitet i samband med distansarbete”, baserat på 22 olika studier från bland annat USA, Japan, Indien och Mexico.
Gunnar Aronsson, som gjort sammanställningen, medger att produktivitet i komplexa arbetsuppgifter är svårt att mäta, och specifikt har det varit svårt att särskilja effekterna av arbetsformen från alla övriga verkningar av pandemin och restriktionerna.
– Ofta har man fått förlita sig på självrapporterad produktivitet: hur mycket har man fått gjort, hur effektiv har man varit. Samtidigt vet man sedan tidigare att sådana undersökningar vanligen sammanfaller bra med andra mätmetoder, säger han.
Cheferna är splittrade
Distansarbete innebär också insparade arbetsresor, men det har sammanställningen inte direkt räknat med i produktiviteten – ointressant ur arbetsgivarens perspektiv kanske, men relevant för de anställda.
– Det är i så fall indirekt det syns, i att man rapporterar en bättre balans mellan arbete och fritid, säger Gunnar Aronsson.
Han konstaterar att fast det finns negativa synpunkter, som brist på nödvändigt stöd, överväger i vanliga anställdas upplevelse tydligt de positiva sidorna. Men det finns en grupp som sticker ut – chefer.
– De är mer splittrade mellan positiv och negativ syn. De upplever att de förlorar kontroll över processer.
Han påpekar också att resultaten varit ännu mer positiva i Sverige, där barnomsorgen fortsatte fungera, vilket mer liknar hur situationen kommer vara i resten av världen också i ett normalläge utan pandemi.
I Tyskland har IG Metall satt sig på bakhasorna och tänker inte utan förhandlingar acceptera att Tesla-anställda kallas tillbaka till kontoren.
– Arbetsgivarna har hittills inte varit särskilt tydliga med vad de vill, de verkar inställda på att lösa det från fall till fall. Men jag tror att distansarbete kommer behöva hanteras systematiskt på något sätt och att det kommer bli en facklig fråga, att det måste regleras i kollektivavtalen, säger Gunnar Aronsson.