Den direkta orsaken till Sveriges låga inflation nu är den låga efterfrågan på produkter och tjänster i omvärlden. Genom Riksbankens sänkning av reporäntan sänks också kronans värde vilket ska öka den svenska konkurrenskraften. Men i en omvärld med samma problem – låg efterfrågan och låg inflation – sker samma åtgärder. Inte minst från Eurozonen, en av Sveriges viktigaste exportmarknader.
-Vi slåss med kronans värde mot ECB, som har mycket större muskler, och större stimulansåtgärder att ta till, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth uttrycker det.
Många osäkra kort i Eurozonen
Många menar att risken är stor att eurozonen fortfarande kommer att befinna sig i lågkonjunktur och att Sverige får dras med en inflation betydligt längre än Riksbankens prognoser visar. EU-kommissionens höstprognos i början av november konstaterade också att återhämtningen går långsammare än beräknat och den är bräcklig. Tysklands tillväxt har svajat på senare tid, men där kan tillväxten i USA och Storbritannien bli en hjälp längre fram för den tyska exporten.
TCO:s chefsekonom Göran Zettergren menar att hela Europa skulle behöva investeringar för att inte sjunka djupare ner i krisen igen.
– Det kommer, men det politiska bekymret är vem som ska betala de investeringar som behövs. Länder som Spanien har svårt att gå ut och låna pengar på egen hand och Tyskland vill inte betala notan. Men man måste lösa det på något sätt.
– Jag tror också att det vore en bra politik ute i Europa att höja löneökningstakten utan att höja styrräntan. Det skulle öka utrymmet för privat konsumtion och höja inflationen. Det skulle också kunna bryta deflationen där löner och priser jagar varandra nedåt i en negativ spiral.
USA siktar på både inflationsmål och sysselsättning
Hela tiden sedan finanskrisen 2008 har den amerikanska styrräntan lämnats kvar på en mycket låg nivå, strax över 0 procent. Detsamma har Storbritannien gjort med en styrränta på 0,5 procent sedan 2009, i snart fem år.
Nu är det dessa två ekonomier som anses ha den snabbaste återhämtningen under det närmaste året bland de utvecklade ekonomierna.
I USA har sysselsättningen vänt upp, och arbetslösheten gått ner. Det är också något som den amerikanska centralbanken har strävat efter. Fed har det som kallas ”det dubbla mandatet” – uppdraget med penningpolitiken är att sikta både på inflationsmålet och på så låg arbetslöshet som möjligt.
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve har i flera år fört en mycket expansiv penningpolitik, som avslutas nu i höst. FED planerar att börja höja styrräntan så smått i slutet av nästa år, men har samtidigt understrukit att man inte kommer att höja den om man inte är säker på att inflationen verkligen ligger på 2 procent.
Däremot har både USA och Storbritannien problem att få upp löneökningarna.
Japan är i stället ett exempel på hur svårt det är för ett land att ta sig ur en lång deflationsperiod alltsedan i slutet av 1980-talet.
De flesta bedömare är överens om att Sverige inte alls har samma förutsättningar att hamna i deflation som Japan: vår tillväxt är god, med en sund ekonomi. Grundorsaken till Japans flera decennier långa deflation ligger i att man aldrig tog tag i den osunda banksektorn utan skyddade den i stället.
