Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Förtroende och förväntningar avgörande

Penningpolitik Den senaste tiden har förtroendet för Riksbankens arbete sviktat. Det är negativt för förhållandet mellan Riksbanken och parterna.
21 Nov 2014

Riksbanken kallar sitt inflationsmål på 2 procent för ”nationens ekonomiska ankare”. I praktiken innebär det att parterna på arbetsmarknaden ska kunna sluta sina avtal med utgångspunkt att inflationen i den svenska ekonomin håller sig runt 2 procent.

Det är Riksbankens uppgift att med så säkra prognoser de kan styra om reporäntan så att inflationen rör sig runt 2 procent på sikt.

Beroendet är ömsesidigt. Riksbankens penningpolitik hänger på att parterna också siktar mot en inflation på 2 procent när de sluter löneavtal. Lönebildningen är en tung faktor som vägs in när Riksbanken räknar på sin räntebana framåt i tiden.

Därför är ett högt förtroende för Riksbankens förmåga att föra den här självständiga penningpolitiken så avgörande.

Men framför allt under det senaste året har det förtroendet sviktat. När inflationen visade sig ligga lågt månad efter månad 2013 och under våren 2014 utan att Riksbanken sänkte styrräntan nämnvärt, då växte kritiken.

”Riksbanken försvårar lönebildningen” varnade Industrins Ekonomiska Råd i en kritisk rapport på försommaren. Utgångspunkten var att om Riksbanken lämnar inflationsmålet för att i stället prioritera kampen mot hushållens höga bostadslån, då äventyras parternas utgångspunkt i lönebildningen. För parterna går det helt enkelt inte att förutsäga hur Riksbanken agerar mot inflationen.

I juli sänktes den med en halv procent, ner till 0,25. Och i slutet av oktober var det så dags att sänka till den unika nivån på 0 procent. Riksbankens direktion vid olika tillfällen hävdat att nu ligger fokus på den låga inflationen, och bara på den.

Jobbet att fixa den finansiella stabiliteten i bostadslånen får nu andra ta över, som Stefan Ingves uttryckte det när riksdagens finansutskott nyligen hade en utfrågning av Riksbanken om räntan.

När Arbetsvärlden ringer upp flera av de fyra medlemmarna i Industrins Ekonomiska råd fyra för att höra om de anser att förutsättningarna för industriparternas förtroende har förändrats i och med de två sänkningarna, vill ingen av dem uttala sig om det – än. Rådet ska göra en ny analys av läget i vår, och kommer med en ny rapport då.

Ordförande i rådet, ekonomiprofessor Henry Ohlsson vid Uppsala universitet, medger att något har förändrats i och med de två sänkningarna. Riktigt vad det innebär krävs dock en ordentlig analys av först.

– Jag är inte beredd att skjuta från höften nu, säger han.

Men Riksbankens egna enkäter över vilket förtroende företag och hushåll har för att inflationen ska landa på 2 procent om ett par år, det förtroendet sviktar i den senaste enkäten.

21 Nov 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.