Kampen för rätt inflation

Inflation Att se till att inflationen varken är för hög eller för låg är en viktig uppgift för Riksbanken.
21 nov 2014

Sverige har i dag en negativ inflation mätt i konsumentprisindex inklusive bostadsräntorna. I oktober låg den på -0,1 procent. Det innebär att konsumentpriserna ligger en tiondels procent lägre än för ett år sedan.

Med inflation menas en allmän prisuppgång som har en ökningstakt. Prisökning på en enskild vara eller tjänst är ingen inflation, men den kan bidra till inflationen om den får genomslag i en allmän prisuppgång. Inte heller prisökning vid en enda tillfälle, som en momshöjning, är inflation i sig.

I Sverige mäts inflationen oftast som KPI – konsumentprisindex – och omfattar en mycket stor del av hushållens konsumtion, också bostadsräntorna. Däremot räknas vissa tillfälliga prisförändringar bort. Just nu faller KPI eftersom boräntorna faller som en effekt av Riksbankens egna sänkningar av styrräntan.

Men om man exkluderar bostadsräntorna ligger inflationen något över noll, det så kallade KPIF i oktober var 0,6 procent.

Hög inflation har varit vanligast

Att bekämpa låg inflation är förhållandevis nytt i Sverige. Inflationsbekämpningen handlade i många år om att bekämpa den höga inflationen, också internationellt. Det var ett stort problem i den svenska ekonomin under 1970- och 80-talet.

1993 infördes inflationsmålet på 2 procent och 1999 fick Sverige en självständig Riksbank. Genom beslut att höja och sänka styrräntan i landet kan Riksbanken också påverka inflationen på något års sikt, bland annat genom att påverka förväntningarna på inflation.

Sedan i mitten av 1990-talet har inte Sverige haft någon ihållande hög inflation, däremot har den pendlat upp och ned beroende av högkonjunktur och kriser. Exempelvis 2008 var inflationen 3,4 procent och året efter hade finanskrisen gjort att vi fick ett prisfall: inflationen blev –0,5 procent.

Att ha en viss men ganska låg inflation är bra för ekonomin. Men det är inte bra att ha så låg inflation att det finns risk för att prisnivån tippar över kanten och faller under en längre tid. Det innebär deflation. Och precis som hög inflation skapar deflation problem, erfarenheten visar att det kan vara svårt att ta sig ur den. Ett avskräckande exempel är Japan, som i princip har haft deflation sedan 1990-talet och fortfarande har stora svårigheter att ta sig ur en ekonomi med fallande priser.

Om priserna faller väntar hushållen med att handla tills det är ännu billigare, och företagen väntar med investeringar så länge de kan eftersom investeringarna kostar mindre i framtiden. Aktiviteten i ekonomin sjunker och arbetslösheten växer.

För att ha en marginal till risken för att hamna i deflation har Riksbanken självständigt tagit beslutet om ett inflationsmål på 2 procent. Det är också ett vanligt mål för centralbanker i andra industriländer.

21 nov 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan