I december 2021 trädde den nya visselblåsarlagen i kraft. Det innebar att alla offentliga aktörer med minst 50 anställda blev tvungna att inrätta en kanal för visselblåsning.
Lagen ska göra det möjligt för offentliganställda att kunna larma om arbetsrelaterade missförhållanden med allmänintresse på sin arbetsplats utan att bli utsatta för repressalier.
Visselblåsning – vad gäller?
Från och med juli 2022 måste offentliga aktörer med minst 50 anställda och privata aktörer med minst 250 anställda ha en intern rapporteringskanal för visselblåsning.
I december 2023 ska det även gälla privata aktörer med 50–249 anställda.
1. Vem får visselblåsa?
Personer med en professionell eller yrkesmässig anknytning till arbetsplatsen. Det kan vara anställda, praktikanter, inhyrda konsulter, aktieägare eller personer som sitter i styrelsen.
2. Vad kan jag visselblåsa om?
För att anmälan ska omfattas av visselblåsarlagen måste visselblåsningen vara ett missförhållande av allmänintresse. Informationen måste vara från ett arbetsrelaterat sammanhang.
3. Vilka uppgifter / information får jag lämna ut?
– Information där tystnadsplikt gäller får lämnas ut. Men inte handlingar som omfattas av tystnadsplikt.
– Den kvalificerade tystnadsplikten får inte brytas.
– Visselblåsaren får bryta mot bestämmelser vid anskaffning av information om det är nödvändigt för att avslöja missförhållandet. Men brott får inte begås vid anskaffning av information.
– Du får inte lämna ut information om försvarsuppfinningar där tystnadsplikt gäller.
Källa: Arbetsmiljöverket och TCO.
Men vad är det vanligaste att visselblåsa om?
Arbetsvärlden har tagit del av alla regioners visselblåsarrapporter som rör vården. Totalt har det kommit in 177 anmälningar under 2022 och början av 2023.
Många av de inkomna anmälningarna handlar om konflikter mellan anställda på arbetsplatsen. Några exempel är hur en anställd kände sig felbehandlad efter att hon inte fått blommor sin chef vid en sjukskrivning som en kollega fick eller hur det begåtts fusk vid schemalottningen av arbetspass över jul och nyår. Eller en överläkare som har en affär med sin chef och där flera medarbetare är vän med chefens fru och känner sig medskyldiga till ett svek mot henne.
Tanken med den nya visselblåsarlagen var att anställda skulle få skydd om de larmade om missförhållanden med allmänintresse.
– Det var det här man befarade och erfarenheten från tidigare visselblåsarkanaler är att det inkommer rätt mycket arbetsmiljöfrågor som det inte är tänkt ska omfattas av visselblåsning, säger Lise Donovan, jurist på TCO.
– Men är det en väsentlig person för verksamheten som bråkar med alla anställda så är det ett problem. Handlar det om en högt uppsatt chef som är enormt viktig för hela verksamheten, då kan det finnas ett allmänintresse. Det visar på att det är en icke fungerande förvaltning.
Allmänintresse – vad är det?
Vad är då ett allmänintresse? Inom vården kan det vara att vårdandet av patienter inte fungerar som det ska. Vården är en viktig och känslig verksamhet.
Ett exempel kan vara att en arbetsplats har en stressig och dysfunktionell arbetsmiljö som gör att personalen inte kan utföra sitt jobb ordentligt.
Då blir nästa steg att hanteringen av patienter påverkas och att patientsäkerheten hotas, vilket kan resultera i att det blir ett allmänintresse.
Topp 4 vanligaste visselblåsningarna
1. Brister i verksamheten / arbetsmiljön
Konflikter på arbetsplatsen mellan medarbetare, stressig arbetsmiljö, klagomål om okunniga vikarier, personalfrågor.
2. Jäv / korruption / maktmissbruk
Misstankar om oetiska anställningar, mutor, presenter, etc.
3. Klagar på chefen / ledningen
En ledning eller chef som varken lyssnar eller är intresserad av att förbättra verksamheten.
4. Trakasserier / Kränkningar / Ofredanden
Mobbning, utfrysning av kollegor, sexuella trakasserier eller ofredanden.
– I den förra lagen stod det allvarliga missförhållanden men då hade man inte med allmänintresset. Men när man tog bort allvarliga, som det bestämdes i direktivet från EU, och bara använder missförhållande omfattar det mycket mer. Allmänintresset lades till för att det skulle vara någon sorts skillnad som betonar allvarlighetsgraden. Det ska inte vara enskildas problem, säger Lise Donovan.
– Allmänintresset är typiskt sett större i en skattefinansierad verksamhet eftersom det är skattemedel som finansierar, i detta fall handlar det om sjukvård. Finns det ett missförhållande som påverkar vårdandet talar det för ett allmänintresse, säger Lise Donovan.
Visselblåsning om diskriminerande läkare utreddes aldrig – ”Märkligt resonemang”
– En arbetsgivare som är intresserad av att ha en bra verksamhet kan utreda alla frågor som kommer in, oavsett vem som larmat.
Alla omfattas inte av skyddet
Skyddet inom visselblåsarlagen omfattar endast rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang. Det kan vara anställda, praktikanter, inhyrda konsulter, aktieägare eller de som sitter i styrelsen.
Men det händer också att privatpersoner skickar in klagomål och privata angelägenheter via visselblåsarkanalen.
– Det är klart att man kan använda visselblåsarkanalen till sådana frågor men allmänheten skyddas inte enligt visselblåsarlagen. Regionen kan ändå vara intresserad av dessa frågor, skulle någon ha upptäckt en allvarlig brist kan det vara något att ta tag i, säger Lise Donovan.
Anledningen till att allmänheten inte omfattas av lagen är att de inte har en lika sårbar relation till regionen som anställda.
– När man har en anställning inom regionen eller en arbetsrelateradrelation till regionen så är man i en mycket mer utsatt ställning till sin arbetsgivare, säger Lise Donovan.
– Ett alternativ för både anställda och andra är att gå till media med källskydd eller tillexempel IVO, inspektionen för vård och omsorg.
Hur visselblåser jag?
1. Börja alltid med att rapportera internt. Det ska finnas kanaler för att kunna rapportera både muntligt och skriftligt.
Du har rätt till ett möte inom en skälig tid och din arbetsgivare får inte förhindra eller fördröja en anmälning. Det är även förbjudet att vidta repressalier mot den som gjort en anmälan.
Visselblåsaren har alltid rätt till återkoppling och en bekräftelse på att anmälan kommit in.
2. Det går att visselblåsa till en myndighet om arbetsgivaren inte vidtagit åtgärder efter den interna anmälan eller om du inte fått återkoppling inom tre månader.
Det går även att göra en visselblåsning till en myndighet om en intern anmälan skulle innebära stora risker. Du har rätt att vara anonym vid den här typen av visselblåsaranmälning.
3. Det går att visselblåsa via media. Men då ses det som ett offentliggörande istället. Alla offentliganställda och anställda inom skattefinansierad vård, omsorg och skola har rätt att vända sig till media med hjälp av meddelarfriheten och meddelarskyddet. Arbetsgivaren får inte vidta repressalier mot den anställda eller leta upp den som använt sig av meddelarfriheten.
Ett offentliggörande bör först ske efter en intern anmälan och visselblåsning hos en myndighet, om det inte innebär stora risker för visselblåsaren eller stora hälsorisker på arbetsplatsen.
Källa: Arbetsmiljöverket och TCO.